Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap B

30 hp

Kursplan, Grundnivå, 5RT182

Kod
5RT182
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde(n) med fördjupning
Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap G1F
Betygsskala
Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
Fastställd av
Teologiska fakultetsnämnden, 6 mars 2019
Ansvarig institution
Teologiska institutionen

Allmänt

Kursen ingår i området Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap.

Kursen kan utgöra fristående kurs.

Kursen kan ingå i Kandidatprogram i religionsvetenskap, 180 hp.

Kursen kan ingå i lärarprogrammet.

Behörighetskrav

Religionsvetenskap A

Mål

Kursens övergripande mål är att studenterna tillgodogör sig grundläggande kunskaper om religionshistoriska perspektiv samt fördjupade kunskaper om Sydasiens religioner (särskilt hinduism och buddhism) samt judendom och islam. Vidare är kursens övergripande mål är att studenterna tillgodogör sig grundläggande kunskaper om religionssociologisk och religionspsykologisk vetenskapshistoria och ämnesrelevant teori och metod samt fördjupade kunskaper inom ett tematiskt område.

Delkurs 1: Sydasiens religioner

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

  • redogöra för utvecklingen i tid och rum inom fältet Sydasiens religioner, med tyngdpunkten på hinduism och buddhism
  • redogöra för centrala teman, analytiska begrepp och forskningsområden inom studier av Sydasiens religioner.
  • analysera källtexter i översättning, känna igen och kunna använda några grundläggande termer på sanskrit.
  • identifiera inflytelserika teologer, ideologikonstruktörer och rörelser inom hinduism, buddhism och jainism.
  • översiktligt redogöra för forskningshistorien och diskutera orientalistiska kunskapsdiscipliners inverkan på vetandet om Sydasiens religioner.
  • redogöra för skilda förhållningssätt till genus, makt och politik inom ett urval sydasiatiska traditioner.

Delkurs 2: Islam och judendom

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

  • redogöra för utvecklingen i tid och rum inom fälten judendom och islam
  • redogöra för centrala teman, analytiska begrepp och forskningsområden inom studier av judendom och islam
  • översiktligt kunna redogöra för forskningshistorien och kunna diskutera orientalistiska kunskapsdiscipliners inverkan på vetandet om judendom och islam
  • redogöra för ett urval religionshistoriska grundläggande perspektiv och hur dessa kan tillämpas på studiet av judendom och islam
  • visa förtrogenhet med religiösa källtexter i översättning
  • identifiera inflytelserika ideologikonstruktörer och rörelser inom judendom och islam
  • redogöra för skilda förhållningssätt till genus, makt, våld och politik inom ett urval muslimska och judiska traditioner
  • identifiera islamofobiska och antisemitiska föreställningar som cirkulerar i det offentliga samtal som anknyter till islam och muslimer, judendom och judar.

Delkurs 3: Religionssociologi och religionspsykologi

Kursens mål är att studenten förvärvar ökade kunskaper inom religionssociologisk och religionspsykologisk teori, samt inblick i metodiska färdigheter för att studera religionens roll för individ, grupp och samhälle. Kursen är en tillgång för människor som i sin yrkesroll behöver tolka olika kulturella mönster och variationer i samtiden samt förstå religionens roll för hälsa och social utveckling. Kursen uppmärksammar också genus- och kulturfrågor.

Kursens övergripande mål är att bygga vidare på kunskaper från Religionsvetenskap A samt att ge en fördjupad orientering i religionsbeteendevetenskap.

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

  • förklara och jämföra olika förståelser av relationen mellan modernitet, sekularisering och religion
  • förstå hur frågor om religion och religiositet formuleras ur ett sociologiskt perspektiv, med särskilt fokus på relationen mellan aktör och struktur
  • redogöra för samt kontextualisera grundläggande vetenskapsteoretiska perspektiv av relevans för religionsbeteendevetenskapliga studier
  • redogöra för de viktigaste teoribildningarna, metoderna och modellerna inom religionspsykologin och formulera grundläggande kritik
  • redogöra för aktuell religionspsykologisk forskning när det gäller exempelvis religion under livscykelns gång och religion och coping
  • genomföra en kritisk granskning och reflektion av kvalitativ och kvantitativ forskningsmetodik, vilket redovisas i skriftlig form
  • aktivt och självständigt med hjälp av smågrupper delta i och genomföra seminariediskussioner

Delkurs 4a: Från Isis till Apollon - antikens och flodkulturernas gamla religioner

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

  • redogöra för centrala teman och analytiska begrepp inom studier av Medelhavsvärldens och Västasiens forntida religioner
  • diskutera religionernas roller i kultur och samhällsliv under äldre tid liksom i senare tiders reception
  • visa prov på förmåga att med hjälp av teoretiska perspektiv formulera källkritiska ställningstaganden i fråga om religiösa berättelser om det förflutna
  • identifiera metodologiska problem inom forskningsområdet
  • använda dessa färdigheter för analys av religiösa källtexter i översättning

Delkurs 4b: Religion och politik

Kursens övergripande mål är att studenter tillägnar sig grundläggande kunskaper om förhållandet religion och politik samt teoretiska färdigheter att självständigt bearbeta problem inom ämnesområdet.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

  • begripliggöra spänningsfältet religion och politik genom att använda relevanta analytiska begrepp och teoretiska perspektiv
  • redogöra för förhållandet mellan religion och makt, diskriminering, förtryck och motstånd inom skilda religionsområden såväl lokalt som regionalt och globalt
  • identifiera och diskutera konflikter med religiösa dimensioner i förhållande till föreställningar om genus, klass, etnicitet, kultur, migration och sekularism samt andra sociala processer och idéhistoriska traditioner
  • problematisera förenklade framställningar av konflikter och motsättningar kring religion och religiösa aktörer som förekommer i det offentliga samtalet
  • visa prov på självständigt kritiskt tänkande och argumentera för sina ståndpunkter såväl skriftligt som muntligt

Delkurs 5: Religionsdidaktik i teori och praktik 7.5 hp

Kursens syfte är att studenten skall tillägna sig grundläggande kunskaper i

religionsdidaktik och religionsmetodik som krävs för att kunna undervisa i

religionskunskap i grundskolans senare år och gymnasieskolan.

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

  • översiktligt beskriva religionsundervisningens utveckling under de senaste hundrafemtio åren i Sverige, och sätta denna i relation till hur ämnet ser ut idag
  • återge centrala delar av det internationella och nationella religionsdidaktiska forskningsfältet
  • översiktligt beskriva livsåskådningspedagogiska perspektiv samt reflektera kring hur man som religionslärare ska förhålla sig till dessa
  • på ett fördjupande sätt reflektera kring egna existentiella föreställningar och värderingar i syfte att utveckla det egna förhållningssättet till religion och livsåskådning
  • resonera kring hur man som lärare kan förhålla sig till ett mångkulturellt och pluralistiskt klassrum
  • reflektera didaktiskt kring konkreta undervisningssituationer
  • kritiskt reflektera kring kopplingen mellan kursplan, undervisningens innehåll, samt bedömning och examination
  • förhålla sig kritiskt till och bedöma läromedel i religionskunskap
  • använda sig av olika typer av hjälpmedel som skönlitteratur, film, musik i sin undervisning på ett metodiskt medvetet och professionellt sätt.

Innehåll

Kursen består av fyra delkurser om 7,5 hp.

  • Delkurs 1: Sydasiens religioner
  • Delkurs 2: Islam och judendom
  • Delkurs 3: Religionssociologi och religionspsykologi.
  • Delkurs 4: Tematisk kurs.

    • 4a: Från Isis till Apollon - antikens och flodkulturernas religioner (ht),
    • 4b: Religion och politik (vt).

De två första delkurserna fördjupar kunskaperna om Sydasiens religioner respektive judendom och islam. Delkurs 3 fördjupar religionssociologiska och religionspsykologiska perspektiv på religion medan delkurs 4 utgör en tematisk kurs av huvudsakligen religionshistorisk karaktär. Innehållet i den tematiska kursen är periodiserad. För studerande på lärarprogrammet ersätts delkurs 4 av en yrkesinriktad delkurs (delkurs 5) Religionsdidaktik i teori och praktik 7.5 hp.

Delkurs 1: Sydasiens religioner 7.5 hp

Kursen omfattar ett studium av Sydasiens religioner med tyngdpunkt på hinduismens och buddhismens uppkomst och historiska utveckling i Indien. Kursen bygger vidare på kunskaper om hinduism och buddhism inhämtade av studenterna på A-nivån, och ger fördjupande kunskaper om både historiska och samtida utvecklingar av såväl doktrin som praktik inom särskilt hinduismen och buddhismen, men också jainismen. Läsning och analys av källtexter i översättning är centralt.

Delkurs 2: Islam och judendom 7.5 hp

Delkursen Islam och judendom bygger vidare på kunskaper inhämtade av studenterna på A-nivån. Fördjupande kunskaper om historiska och samtida utvecklingar och skiftande kontexter inom fälten judendom och islam inhämtas genom såväl kronologiska som tematiska studier. Studenterna får en fördjupad kunskap om mångfalden av olika möjliga tolkningar av judendom och islam. Studenterna får en fördjupad teoretisk bas för att kunna förhålla sig till grundläggande ideologiproduktioner, inklusive urkunder, inom judendom och islam, liksom till det vetande om judendom och islam som producerats genom forskningshistorien.

Delkurs 3: Religionssociologi och religionspsykologi 7.5 hp

Kursen består av två moment:

  • Moment 1: Religionssociologi
  • Moment 2: Religionspsykologi

Moment 1 tar upp religionssociologiska perspektiv inom bland andra områdena religiös förändring, modernitet, enskilda människors religiositet och religioners uttryck i det offentliga samhället.

Moment 2 innehåller religionspsykologiska perspektiv inom bland andra områdena utvecklingspsykologi, rollteorin och socialkonstruktionism, copingteori, mystiska upplevelser, kultur, hälsa, etnicitet och genus.

Delkurs 4a: Från Isis till Apollon 7.5 hp

Kursen fokuserar på Medelhavsvärldens och Västasiens gamla religioner och erbjuder fördjupade kunskaper om fornegyptisk, forntida mesopotamisk, grekisk och romersk religion, samt grundläggande kunskaper om persisk religion. Vidare ger kursen översiktliga kunskaper om de idé- och kulturhistoriska sambanden mellan de områden, föreställningar och praktiker som berörs, samt färdigheter i att självständigt kunna analysera centrala källtexter i översättning.

Delkurs 4b: Religion och politik 7.5 hp

Kursen fokuserar spänningsfältet religion och politik, med särskild tonvikt på religion i förhållande till makt, social mobilisering, förtryck, motstånd, mångfald och mänskliga rättigheter ur globala och lokala perspektiv. Kursen omfattar illiberala och liberala religionstolkningar, religiös nationalism, religion och rasism, yttrandefrihet och religion, konflikter kring religion, genus och sexualitet, samt undersöker den problematiska relationen mellan sekularisering, demokrati och religion.

Religionsdidaktik i teori och praktik 7.5 hp

Delkursen omfattar både teoretisk reflektion och praktiska övningar relaterade till religionskunskapsundervisning i skolan. Här diskuteras frågor som stoffurval, metoder och elevgruppssammansättning kopplade till kursplaner och undervisningstid. I de praktiska övningarna får studenten exempelvis planera några lektioner, diskutera bedömning och examination samt granska olika typer av läromedel i ämnet.

Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar och obligatoriska seminarier. Viss undervisning på engelska kan förekomma. Vid såväl skriftliga som muntliga redovisningar ingår det i studentens lärande att också ge återkoppling på medstudenters presentationer, i syfte att träna studenternas förmåga att aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner. Goda kunskaper i engelska är en förutsättning för att uppnå kursmålen.

IT-distanskursen är i huvudsak nätbaserad och genomförs i lärplattform. Studenterna fullgör, inom angiven tid, uppgifter och obligatoriska seminarier enligt lärarens instruktioner. Samlingar i Uppsala kan komma att erbjudas under kursens gång (ej obligatoriska). Dator med Internetuppkoppling är en förutsättning för att kunna följa kursen.

Examination

Delkurs 1: Sydasiens religioner, 7,5 hp

Examination på kunskaper producerade under kursen genom inläsning av kurslitteratur, föreläsningar, seminarier och eventuella studiebesök sker genom a) examinatoriska seminarier (4 hp), och b) salsskrivning på campuskursen och skriftlig uppgift på distanskursen (3,5 hp). Till varje obligatoriskt seminarium ska studenten på förhand lämna in en skriftlig uppgift.

Delkurs 2: Islam och judendom, 7,5 hp

Examination på kunskaper producerade under kursen genom inläsning av kurslitteratur, föreläsningar, seminarier och eventuella studiebesök sker genom a) examinatoriska seminarier (3 hp) och b) skriftlig hemskrivning och pm-uppgift (4,5 hp).

Delkurs 3: Religionssociologi och religionspsykologi, 7,5 hp

Kursen examineras genom dels skriftliga uppgifter i form av pm och hemskrivningar; dels seminarier och gruppövningar, där förberedda uppgifter redovisas och diskuteras (examination 7,5 hp).

Delkurs 4a: Från Isis till Apollon - Antikens och flodkulturernas gamla religioner

Examination sker genom a) skriftlig hemtentamen (5 hp) och b) skriftliga inlämningsuppgifter samt aktivt seminariedeltagande (2,5 hp).

Delkurs 4b: Religion och politik: Tematisk kurs, 7,5 hp

Examination sker genom a) tentamen (5 hp) samt b) aktivt seminariedeltagande (deltagande inkl. inlämningsuppgift 2,5 hp).

Delkurs 5: Alternativ delkurs lärarprogrammet (Religionsdidaktik i teori och praktik 7.5 hp)

Kursen examineras genom aktivt seminariedeltagande, muntliga och skriftliga uppgifter.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Övriga föreskrifter

Notera att angivna undervisningsformer kan komma att ändras till självstudier om studentantalet är mycket litet.

Övergångsbestämmelser

En student har rätt att tentera denna kurs enligt denna kursplan i tre terminer efter aktuellt kurstillfälle. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges endast undervisning enligt senast antagna kursplan.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin