Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap E

30 hp

Kursplan, Avancerad nivå, 5RT164

Kod
5RT164
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Huvudområde(n) med fördjupning
Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap A2E
Betygsskala
Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
Fastställd av
Teologiska fakultetsnämnden, 6 mars 2019
Ansvarig institution
Teologiska institutionen

Allmänt

Kursen kan utgöra fristående kurs om 30 hp

Kursen kan ingå i masterprogrammet religionsvetenskap, 120 hp

Kursen ingår i huvudområdet Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap

Behörighetskrav

Religionshistoria D1 och D2 eller Religionsbeteendevetenskap D1 och D2 eller Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap D1 och D2

Mål

Kursen syftar till att möjliggöra för studenten att fördjupa sig i något av de tre forskningsämnena: religionshistoria, religionspsykologi och religionssociologi.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

  • Med hög grad av självständighet avgränsa, utforma och utföra en forskningsuppgift med relevans inom området och den valda problemställningen och frågeställningen
  • Med hög grad av självständighet placera in det egna arbetet i en problemorienterad forskningsöversikt
  • Med hög grad av självständighet argumentera för avgränsning av material och använda relevant material för att bearbeta den valda frågeställningen
  • Medvetet och kritiskt arbeta med både primär- och sekundärkällor samt arbeta med egna källor
  • Med hög grad av självständighet använda valda teoretiska och metodologiska perspektiv
  • Med hög grad av självständighet producera ny kunskap, värdera resultaten i förhållande till tidigare forskning och formulera nya frågeställningar som den egna forskningen genererar
  • Med hög grad av självständighet delta i det vetenskapliga samtalet inom sitt ämnesområde och därigenom visa prov på kritiskt tänkande
  • Kommunicera avancerad religionshistorisk eller religionsbeteendevetenskaplig kunskap med en icke-akademisk målgrupp i både tal och skrift

Innehåll

Kursen kan läsas enligt följande två alternativ:

1. Uppsats, 30 hp

Hela kursen består en självständigt utförd vetenskaplig undersökning redovisad i form av uppsats om 30 hp.

2. Uppsats, 15 hp, och två kurser om 7,5 hp vardera, se nedan.

Notera att den ämnesspecifika teori- och metodkursen om 7,5 hp inom religionsbeteendevetenskap eller religionshistoria krävs för uppsats på avancerad nivå. Vissa av delkurserna är periodiserade och ges inte varje termin.

För ytterligare information om delkurserna se kursplan för Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap D2 (5RT155).

Tillämpad metod i studiet av rörelser för fred och rättvisa/Applied Method in the Study of Peace and Justice Movements/ 7.5 hp

Kursen tränar studenterna i val och tillämpning av relevanta forskningsmetoder för att studera religiöst och etiskt motiverat engagemang på individ- och samhällsnivå. De teorier och metoder som kursen ger träning i är främst aktionsforskning, textanalys, samt kvalitativa och kvantitativa beteendevetenskapliga metoder. Kursen utvecklar också studenternas färdigheter att göra forskningsetiska överväganden när det gäller empirisk forskning.

Diskursanalys 7.5 hp

Diskursanalys är ett samlingsnamn för kritisk samhällsanalys med rötter i semiologi, ideologianalys och psykoanalys. Diskursanalys används främst för att analysera text och tal men den lämpar sig även väl för analys av andra sorters material som bild och film.

Spår och skrifter 7.5 hp

Kursen ger en fördjupad orientering i det religionshistoriska studiets forskningshistoria, med fokus på forskning om antikens religioner i Medelhavsområdet, inklusive studier av kontakter och influenser mellan skilda kulturer och religioner i detta område under förmodern tid. Metodologiska och teoretiska frågeställningar behandlas ingående utifrån arkeologiska, filologiska och religionshistoriska perspektiv.

Hälsa, meningsskapande och kultur: Teoretiska perspektiv och modeller i tillämpad forskning Health, Meaning-Making and Culture 7.5 hp

Kursen är avsedd för personer som är intresserade av forskning och arbetar i medicinska, sjukvårdande, psykologiska, sociala eller pastorala vårdkontexter. Den fokuserar på interaktioner mellan meningsskapande och hälsa i de olika kulturella kontexter som undersöks. Individuella, organisatoriska och samhälleliga kontexter undersök genom ett livscykelperspektiv. Särskild uppmärksamhet ägnas kulturell ackulturation och genusanalys för att förstår hur föreställningar om hälsa och sjukdom skapas, och vilka implikationer dessa föreställningar har för hur vårdpolicys och vårdprogram byggs upp. Kursen behandlar även teoretiska begrepp och tillämpningar inom klinisk religionspsykologi, kulturell psykologi, hälsopsykologi, kulturell psykiatri, ackulturationsstudier och medicinsk antropologi. Kursen omfattar arbetsmodeller och verktyg för att kartlägga och analysera interaktioner mellan hälsa, meningsskapande och kultur i olika sorters vårdkontexter, bland annat bland invandrare och flyktingar. Den avancerade nivå omfattar en tillämpning av modeller och verktyg från kursen i en fältstudiekontext, samt utvecklandet av ett individuellt forskningsprojekt.

Religion i ett senmodernt samhälle: välfärd och medier/Religion in late modern society: welfare and media 7,5 hp

Samtida tendenser inom migration, globalisering, medieutveckling och förändrade välfärdssystem har väckt nya frågor om religioners närvaro och betydelse i det offentliga rummet in det senmoderna svenska samhället. Kursen ger fördjupad insikt om teoretiska perspektiv och aktuell forskning med särskilt fokus på betydelsen av civilsamhälle, politik och medier för att skapa mening, värderingar, identiteter och sociala relationer. Särskilt fokus läggs på betydelsen av genus samt etnisk och religiös mångfald i relation till de allmänna temata som behandlas.

Stats- och imperiereligion: Romarriket 7.5 hp

Kursen ger en fördjupad orientering i Romarrikets religionshistoria under republiken och kejsartiden, med särskild tonvikt på religiös legitimering av stat, maktstrukturer och imperiebyggande. Metodologiska och teoretiska frågeställningar behandlas ingående utifrån arkeologiska, filologiska och religionshistoriska perspektiv.

Judendom, kristendom och islam: medeltida samexistens 7.5 hp

Kursen behandlar medeltida samexistens mellan judar, kristna och muslimer, och hur denna har påverkat respektive tradition. Den ger också fördjupade kunskaper om viktiga typer av källor som kan användas för att studera denna samexistens, samt till olika typer av hjälpmedel, främst digitala som forskare använder inom detta område.

Levd religion 7.5 hp

Kursen syftar till att ge en introduktion till det interdisciplinära forskningsfältet "levd religion", dess viktigaste teoretiska utgångspunkter, frekvent använda metoder och bidrag till religionsvetenskapen i stort. Kursen behandlar såväl samtida som historiskt material, och både kvalitativa och kvantitativa studier.

Att forska om religion. Teorier och tillämpningar i empirisk religionsvetenskap/

Researching religion: theories and applications in empirical studies of religion, 7,5 hp

Kursen ger en orientering i teorianvändning för att studera olika sätt på vilka religion kan bli en källa till mening och socialt engagemang i det samtida samhället. Studenter kommer att tillägna sig djupare insikt i teoretiska perspektiv och hur de tillämpas i aktuell forskning, framförallt inom studier av medier, politik, civilsamhälle, hälsa och migration. Kritisk reflektion över och träning i val och tillämpning av teori utifrån forskningsfrågor och metodologi är en integrerad del av kursen.

Sidenvägen. En religionshistorisk pulsåder i Eurasien, 7,5 hp

Inom kursen behandlas religionsmöten längs den så kallade Sidenvägen under främst århundradena runt vår tideräknings början vilka kom att sätta bestående avtryck såväl i de stora religiösa traditionerna som i filosofi, politisk historia och västerländsk kulturhistoria. Kursen ger kunskaper om betydelsefulla influenser och samspel mellan religiösa traditioner i Kina, Indien, Persien, Levanten och Medelhavsområdet mellan ca 700 f.v.t. och ca 1000 v.t., med utblickar såväl bakåt som framåt i historien. Kursen ger träning i att analysera relevanta källtexter i översättning samt i att förhålla sig till skilda för området relevanta vetenskapliga tolkningsperspektiv.

Undervisning

Undervisning på campuskurserna ges i form av föreläsningar, litteratur-, diskussions- och uppsatsseminarier samt genom handledning i grupp och/eller individuellt.

Under uppsatsskrivandet ges regelbunden handledning. Studenten har rätt till ett visst antal timmar för handledning och timantalet är relaterad till uppsatsens omfattning. Handledning ges bara under uppsatskursens gång. Om studenten omregistrerar sig på kursen och de tidigare timmarna för handledning är förbrukade ges inte nya timmar för handledning.

Undervisningstillfällen i samtliga delkurser kan komma att genomföras på engelska.

Examination

Uppsatskurs om 15 hp examineras genom redovisning av uppsatsskiss, uppsatsskrivande, framläggande av uppsats samt aktivt deltagande i seminarier (15 hp).

Uppsatskurs om 30 hp examineras genom redovisning av uppsatsskiss, uppsatsskrivande, framläggande av uppsats samt aktivt deltagande i seminarier (30 hp).

För examinationsformer på övriga kurser, se respektive kursplan.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Övriga föreskrifter

För fullgjord kurs krävs minst 75% närvaro på de undervisningsmoment som beskrivs i kursplanen. Frånvaro därutöver kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) som beslutas av kursansvarig lärare. Se också specifika uppsatsdirektiv i respektive ämne för närmare vägledning. För uppsatsstudenter i religionsbeteendevetenskap skall uppsatsens uppläggning bedömas av examinator innan empirisk studie påbörjas.

Andra kurser inom den moderna eller den forntida inriktningen kan ingå i Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap E efter överenskommelse med studievägledare.

Notera att angivna undervisningsformer kan komma att ändras till självstudier om studentantalet är mycket litet.

Övergångsbestämmelser

En student har rätt att tentera denna kurs enligt denna kursplan i tre terminer efter aktuellt kurstillfälle. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges endast undervisning enligt senast antagna kursplan.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin