Behörighetskrav

Estetik A eller Praktisk filosofi A eller Teoretisk filosofi A

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten erhållit en god förståelse av de genom tidigare studiekurser förvärvade kunskaperna i estetik. Studenten förväntas kunna:

• använda de begrepp och distinktioner som är nödvändiga för att kritiskt granska och ta ställning till teorier och argument
• läsa och förstå texter som innehåller utvecklad historisk analys och detaljrika filosofiska argument
• kunna ge en systematisk behandling av centrala nutida frågeställningar inom filosofisk estetik och dess konsekvenser
• ha mycket goda kunskaper om filosofisk estetik
• analysera ett flertal styrkor och svagheter i de teorier vi studerar
• föra en välgrundad kritisk diskussion angående förhållandet mellan olika estetiska teorier och ett urval av konstverk som utmanar dessa teorier
• använda teoretiska verktyg för att argumentera för och emot centrala teorier om estetiskt värde, konst och konstupplevelser med ett eget ställningstagande som målsättning.

Innehåll

Denna kurs fokuserar på estetikens historiska utveckling och de frågeställningar som tas upp av bl.a. Aristoteles, Platon, Hume, Kant, Schiller, Hutcheson, osv. och än idag präglar våra filosofiska diskussioner om konst och estetiska upplevelser. Hur belyser dessa historiska texter de begrepp och distinktioner som fortfarande är centrala inom nutidens estetik? Hur hänger estetikens utveckling ihop med teorier och strömningar inom andra filosofiska områden? Urvalet av texter som studeras avgörs av kursansvarig lärare.

Undervisning

Undervisningen i detta moment sker i seminarieform. Deltagandet i undervisningen är obligatoriskt. Innehållet i detta moment kan variera.

Examination

Kunskapskontrollen sker genom inlämningsuppgifter.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.