Allmänt

Kursen ges som del av masterprogram inom medicinska fakulteten.

Behörighetskrav

Antagen till Masterprogrammet i Medicinsk Forskning.

Kunskaper i engelska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå.

Mål

Kursens syfte är att ge kunskap om aktuella biomedicinska metoder och deras praktiska användning under planering, utförande, analys och felsökning inom forskningsprojekt.

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• Tolka och kritiskt granska vetenskapliga resultat och utveckling av metodik inom biomedicin
• Förstå och förklara principerna av grundläggande och avancerad forskningsmetodik för rening, modifiering och karakterisering av nukleinsyror or proteiner (t.ex. DNA/RNA/protein rening, PCR, teknologier för sekvensering och analys, masspektrometri, uttryck av rekombinanta proteiner, NMR o.s.v.)
• Bedöma och konstruera experimentella upplägg för funktionell karakterisering av nukleinsyror och proteiner i forskningsprojekt
• Utvärdera och diskutera samband mellan studiedesign och metodik, samt bioinformatiska och statistiska analysmetoder
• Identifiera och kritiskt granska möjligheter och begränsningar med olika experimentella modellsystem och studieutformningar
• Förstå vad arbete enligt ett vetenskapligt förhållningssätt innebär, hur vetenskapliga undersökningar utvärderas, hur etiska överväganden appliceras på forskning samt hur vetenskaplig information kommuniceras.

Innehåll

Kursen beskriver ett brett spektrum av molekylärbiologiska tekniker som används i dagens biomedicinska forskning med syfte att ge studenten en god förståelse om möjligheterna och svagheter av dessa tekniker. Det breda spektrum av metoder från att hantera DNA sekvenser, proteinkarakterisering och analys på cellulär nivå ska ge studenten förutsättning att förstå och använda dessa metoder i sin kommande forskning, och också att kritiskt bedöma andra forskares data.

Undervisning

Undervisningen ges på engelska och består av föreläsningar som kompletteras med studentaktiverande undervisning i form av obligatoriska moment (seminarier, litteraturstudier, uppgifter och laborationer).

Examination

Examination inkluderar en skriftlig tentamen som betygsätts enligt skalan underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). Övriga kompletterande moment examineras genom muntliga och/eller skriftliga rapporter och betygsätts enbart med underkänd (U) eller godkänd (G). För att bli godkänd på kursen krävs att studenten närvarar och är aktiv vid alla obligatoriska moment. Betyg från tentamen och övriga moment kommer vägas in vid slutlig betygsättning för kursen som helhet. Möjlighet att komplettera icke godkända obligatoriska moment ges tidigast vid nästkommande kurstillfälle och i mån av plats. Studenter som underkänts vid första tentamen har rätt till fem om-tentamen.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.