Allmänt

Kursen ska ge grundläggande kunskaper om människokroppens livsfunktioner ur ett anatomiskt och fysiologiskt perspektiv.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Idrott och hälsa 1, Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Idrott och hälsa A, Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A15/17). Idrott och hälsa 1/Idrott och hälsa A kan ersättas med intyg på deltagande i gymnastik- och idrottsverksamhet omfattande minst en gång per vecka under minst ett år under de föregående 24 månaderna.

Mål

Den studerande ska efter avslutad kurs besitta tillräcklig kunskap i anatomi och fysiologi för att kunna beskriva hur livsprocesserna styrs på organnivå samt i människan som helhet. Denna kunskap ska lägga en grund för förståelsen av orsaker till sjukdom.

Den studerande skall efter genomgången kurs kunna:

1. beskriva och redogöra för de centrala och perifera nervsystemens övergripande anatomiska organisation samt deras funktioner.

2. beskriva hjärtats anatomi och blodkärlens funktionella indelning samt redogöra för cirkulationssystemets grundläggande funktioner.

3. beskriva andningsorganens anatomi och funktion samt redogöra för transporten av syrgas och koldioxid mellan alveol, blod och vävnadsceller.

4. beskriva skelettmusklernas uppbyggnad och funktion.

5. beskriva arbetsfysiologin, dvs funktionsförändringar i kroppen vid fysisk aktivitet samt hur och varför dessa förändringar uppkommer.

6. översiktligt beskriva de endokrina organens läge och struktur, inklusive könsorganen, samt redogöra för de väletablerade hormonernas fysiologiska effekter i kroppen.

7. översiktligt beskriva njurens anatomi samt redogöra för dess huvudsakliga funktioner.

8. översiktligt beskriva mag-tarmkanalens anatomi, inklusive spottkörtlar, bukspottkörtel och lever, samt redogöra för mag-tarmkanalens grundläggande funktioner.

9. översiktligt beskriva sinnesorganens anatomi och funktioner.

10. översiktligt beskriva cellens strukturer, funktioner och egenskaper inklusive cellmembranets uppbyggnad och funktion.

11. översiktligt beskriva uppbyggnad och funktion hos olika vävnader.

12. översiktligt beskriva och redogöra för cellens metabolism och energiomsättning.

13. genomföra tester och redovisa resultaten av mätningar av grundläggande fysiologiska parametrar såsom hjärtfrekvens, blodtryck och syrgasupptagningsförmåga i vila och under fysiskt arbete, uppskatta den aeroba arbetskapaciteten, laktatbestämning som metod att bedöma arbetsintensitet samt bestämma lungvolymer och lungkapacitet.

Innehåll

Kursen omfattar beskrivning av kroppsorganens anatomi och fysiologi. Anatomin behandlas i sådan omfattning som anses nödvändig för förståelsen av de fysiologiska processerna. Fysiologi är läran om organismens funktion. Kursen fokuserar på den friska människan och behandlar funktionen av organsystemen i kroppen.

I kursen behandlas anatomi, struktur och funktion hos centrala och perifera nervsystemet, hjärtat, cirkulations-samt respirationssystemen, det endokrina systemet inklusive könsorgan och reproduktion, urinvägssystemet, mag-tarmkanalen samt de system som reglerar kroppens muskelaktivitet och temperatur.

Samverkan mellan ovanstående organs fysiologiska processer diskuteras för att belysa hur kroppen som helhet upprätthåller en stabil inre miljö.

Studenterna får möjlighet att i grupp diskutera fysiologiska frågeställningar.

Praktiska färdigheter övas under laborationer då fysiologiska parametrar mäts såsom hjärtfrekvens, blodtryck, syrgasupptagningsförmåga i vila och under fysiskt arbete samt lungvolymer och lungkapacitet.

Undervisning

Undervisningen bygger på föreläsningar, seminarier, diskussioner samt laborationer i grupp.

Examination

Individuell skriftlig tentamen sker i slutet av kursen. För godkänd kurs krävs godkänd skriftlig tentamen (examinerar mål 1-12, 9.5 hp) samt närvaro och aktivt deltagande vid samtliga laborationstillfällen (examinerar mål 13, 1.0 hp).

Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare fyra (4) gånger, totalt fem (5) tentamenstillfällen. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle. Om synnerliga skäl finns kan programkommittén efter fem (5) underkända tentamensprov medge ytterligare tentamenstillfälle. Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två underkända tentamina.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.