Allmänt

Kursen ingår i Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Engelska 6, Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Engelska B, Matematik B, Naturkunskap A, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A6 b/6 b)

Mål

Gemensamma kursmål

Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• redogöra för det centrala ämnesinnehållet i respektive undervisningsämne (dvs. religionskunskap, samhällskunskap, geografi och historia);
• diskutera och använda grundläggande ämnesspecifika och/eller ämnesdidaktiska begrepp och teorier;
• diskutera centrala styrdokument och kunna omsätta delar av dessa i en undervisningspraktik;
• planera och didaktiskt omvandla ämnesinnehåll med utgångspunkt i centrala styrdokument och elevers lärande;
• utforma bedömning med utgångspunkt i centrala styrdokument och elevers lärande. 

Kursmål för delkursen i geografi

Studenten ska efter genomgången kurs kunna

• redogöra för hur naturens processer och människans verksamheter formar och förändrar landskapet;
• redogöra för människors olika livsvillkor till följd av rumsliga förutsättningar, begränsningar och möjligheter;
• använda grundläggande geografiska begrepp, geografiska teorier, geografiska metoder och kartor;
• redogöra för, och problematisera, begreppet hållbar utveckling samt kunna diskutera hållbar utveckling utifrån ett didaktiskt perspektiv;
• planera och didaktiskt omvandla geografiämnets innehåll med utgångspunkt i centrala styrdokument och elevers lärande;
• utforma bedömning i geografi med utgångspunkt i centrala styrdokument och elevers lärande. 

Kursmål för delkursen i historia

Studenten ska efter genomgången kurs kunna

• redogöra för grunddragen i det svenska samhällets historiska utveckling ur ett politiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv från forntiden till mitten av 1800-talet;
• redogöra för centrala historiedidaktiska begrepp (såsom historiemedvetande, historiebruk och historiekultur) och kunna reflektera över tillämpningen av dessa i en undervisningskontext;
• diskutera källkritikens betydelse för historisk kunskap och kunna reflektera över dess tillämpning i en undervisningskontext;
• planera och didaktiskt omvandla ett historiskt ämnesinnehåll med utgångspunkt i centrala styrdokument och elevers lärande;
• utforma bedömning i historia med utgångspunkt i centrala styrdokument och elevers lärande. 

Kursmål för delkursen i religion

Studenten ska efter genomgången kurs kunna

• kritiskt diskutera och problematisera begreppen religion och livsåskådning och hur de skrivs fram och framställs i olika typer av texter och medier;
• redogöra för centrala tankegångar, riter och rum i de stora religionerna;
• redogöra för olika tolkningar och bruk inom religioner och livsåskådningar;
• diskutera hur religion och livsåskådning hänger samman med människors uttryck och identiteter;
• redogöra för centrala religionsdidaktiska begrepp och teorier samt kunna använda dessa i planering av religionskunskapsundervisning;
• planera och didaktiskt omvandla religionskunskapsämnets innehåll med utgångspunkt i centrala styrdokument och elevers lärande;
• utforma bedömning i religionskunskap med utgångspunkt i centrala styrdokument och elevers lärande. 

Kursmål för delkursen i samhällskunskap

Studenten ska efter genomgången kurs kunna

• kritiskt diskutera hur demokrati och mänskliga rättigheter förverkligas i det svenska politiska systemet på lokal och nationell nivå samt hur det svenska rättsliga och lagstiftande systemet fungerar på lokal och nationell nivå;
• redogöra för och diskutera relationerna individ-grupp-samhälle särskilt med avseende på samlevnadsformer, jämställdhet, könsroller, demokrati, beslutsfattande, påverkansmöjligheter, media, partier och ideologier, privat och offentlig ekonomi samt välfärdsfrågor.
• anlägga ett källkritiskt perspektiv på medias och den offentliga debattens roll för åsiktsbildning och opinionsbildning och reflektera över tillämpandet av denna kunskap i en undervisningskontext;
• redogöra för centrala samhällskunskapsdidaktiska begrepp och teorier samt kunna använda dessa för att didaktiskt omvandla ett samhällskunskapsinnehåll i en undervisningskontext:
• planera och didaktiskt omvandla samhällskunskapsämnets innehåll med utgångspunkt i centrala styrdokument och elevers lärande;
• utforma bedömning i samhällskunskap med utgångspunkt i centrala styrdokument och elevers lärande.

Innehåll

Geografi, 7,5 hp

Delkursen i geografi fokuserar på samspelet mellan människan och naturen. Delkursen ger grundläggande kunskaper om demografi, migration, stadsutveckling, ekonomisk och politisk geografi, väder och klimat, processer som omformar landskapet samt den svenska landskapsutvecklingen före och efter istiden. I kursen behandlas och problematiseras begreppet hållbar utveckling samt utbildning för hållbar utveckling. Delkursen innehåller inslag av kartografi, fältstudier och exkursion(er). Didaktiska moment ingår.

Historia 7,5 hp

Delkursen i historia behandlar översiktligt det svenska samhällets politiska, sociala och ekonomiska utveckling från forntiden till början av 1900-talet. Delkursen innehåller även en introduktion till historiesyn, historiebruk, och historiska källor. Dessutom ges en orientering om hur barn kan undervisas i historia, och hur de förstår tid och historiska förändringar.

Religionskunskap, 7,5 hp

Delkursen i religionskunskap tar sin utgångspunkt i barns- och ungdomars existentiella frågor och identiteter i relation till religion och livsåskådning. Delkursen behandlar grundläggande fakta om världsreligionerna såsom centrala tankegångar, ritualer, berättelser och heliga texter kombinerat med centrala religionsdidaktiska begrepp och ansatser. Därutöver diskuteras religionslärarrollen och religionsundervisning i ett samhälle präglat av religiös förändring, mångkultur och pluralism.

Samhällskunskap, 7,5 hp

Delkursen i samhällskunskap behandlar demokratin och dess förverkligande på lokal och nationell nivå, liksom individens och olika gruppers - inklusive barns - möjlighet att påverka samhället och dess utveckling. Sociala förhållanden belyses med tonvikt på jämställdhet, samlevnadsformer och könsroller. I kursen ingår även en introduktion till privat och offentlig ekonomi, lagstiftning, kriminalitet och påföljder, samt media, opinionsbildning, källkritik.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, lektionsundervisning, seminarier, studiebesök och exkursioner. Undervisningsformerna varierar under de olika delkurserna. Delar av undervisningen är obligatorisk.

Examination

Examinationen består av skriftlig tentamen, PM-skrivning, muntliga presentationer, lektionsplanering, eller andra examinationsformer som är anpassade efter delkursernas olika behov. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Övriga föreskrifter

En student har rätt att tentera denna kurs enligt denna kursplan i tre terminer efter aktuellt kurstillfälle. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges endast undervisning enligt senast antagna kursplan.