Allmänt

Kursen ges som del av masterprogram inom medicinska fakulteten.

Behörighetskrav

Antagen till Masterprogrammet i medicinsk forskning.

Kunskaper i engelska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå.

Mål

Den studerande ska efter avslutad kurs kunna redogöra för:

• Heterotypa och homotypa cell-cell-kontakter och hur dessa bidrar till intracellulär kommunikation.
• Hur signalering via olika receptortyper (t.ex integriner, RTKS och RS/TKs) medierar intracellulär signalering.
• Cell-matrix-kommunikationer och mekanismer för cell motilitet.
• Glykoproteiner och proteoglykaners struktur och biologi, samt molekylära gradienter och deras betydelse under embryonal utveckling och sjukdom.
• Hur olika proteinmodifikationer reglerar proteinfunktion och aktivitet.
• Ubiquitinering och dess roll vid signaltransduktion och proteinnedbrytning.
• Reaktiva syreföreningars roll som sekundära budbärare.
• Hur celler svarar på stress vid homeostas och sjukdom (t.ex. autofagi och ER stress).
• Olika signalvägars roll under embryoutveckling och sjukdom (t.ex. Wnt, Hedgehog, Notch, TGFbeta/BMP, Hippo, Jak/STAT-Toll-like, nukleära receptorer).
• Hur microRNA/lncRNA reglerar cellsignalering.
• Hur olika tekniker kan användas för att studera cellsignalering.

Innehåll

Kursen fokuserar på hur celler förmedlar signaler för kommunikation genom cell-cell- och cell-matrix-kontakter. Olika receptortyper som är inblandade i dessa kontakter, och hur signalering medieras via olika proteinmodifikationer och sekundära budbärare som leder till intracellulär signalering diskuteras, samt vilka biologiska processer signaleringen resulterar i under embryogenes, homeostas och sjukdom. De viktigaste signalvägarna kommer studeras djupare. Laborationsmoment som visar experimentellt tillvägagångsätt för att studera cellsignalering, exemplifierad av en specifik signaleringsmolekyl (ett proteinkinas).

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar som kompletteras med studentaktiverande undervisning i form obligatoriska moment (seminarier, journalklubbar och laborationer).

Examination

Examination inkluderar en skriftlig tentamen som betygsätts enligt skalan underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). Övriga kompletterande moment examineras genom muntliga och/eller skriftliga rapporter och betygsätts enbart med underkänd (U) eller godkänd (G). För att bli godkänd på kursen krävs att studenten närvarar och är aktiv vid alla obligatoriska moment. Betyg från tentamen och övriga moment kommer vägas in vid slutlig betygsättning för kursen som helhet. Möjlighet att komplettera icke godkända obligatoriska moment ges tidigast vid nästkommande kurstillfälle och i mån av plats. Studenter som underkänts vid första tentamen har rätt till fem omtentamen.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.