Allmänt

Kursen ingår i Byggnadsantikvarieprogrammet. Kursen går även att läsa som fristående kurs.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Matematik 2a eller 2b eller 2c, Naturkunskap 1b eller 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2 alternativt 15 hp kulturvård

Mål

Efter genomgången kurs ska studenten

ha kunskap om och förståelse för

• de vanligast förekommande metoderna för dokumentation av byggnaders tekniska och konstruktionsmässiga utförande,
• hur typiska karaktärsdrag i bebyggelsen kan identifieras och redogöra för vad dessa karaktärsdrag har för betydelse för förståelsen av bebyggelse,
• hur byggnader och miljöer relaterar till funktion och historiska sammanhang,
• hur den rumsliga organisationen av bebyggelsen på landet och i staden har förändrats över tid,

visa färdighet och förmåga att

• tillämpa metoder för dokumentation av en byggnad eller bebyggelsemiljö genom att i fält mäta upp, inhämta data och därefter upprätta uppmätningsritningar såväl för hand som i digital miljö och framställa tillhörande byggnads- och/eller bebyggelsebeskrivningar,
• analysera, söka och tolka byggnads- och bebyggelserelaterat källmaterial såsom ritningar, konstruktionsbeskrivningar, historiskt arkivmaterial m.m.,
• problematisera förhållandet mellan form, funktion och sammanhang utifrån ett bebyggelsehistoriskt perspektiv,
• presentera en bebyggelsehistorik, byggnadshistorik och dokumentation av en utvald bebyggelsemiljö med hjälp av ritningar, text och bild,

kunna värdera och förhålla sig till

• insamlat primärt och sekundärt källmaterial på ett kritiskt sätt,
• naturvetenskapliga såväl som humanistiska och samhällsvetenskapliga metoder och teorier för studiet av byggnader och bebyggelse.

Innehåll

Kursen ger en överblick över de metoder som används vid dokumentation av byggnader och bebyggelse. Särskilda fördjupningar görs inom följande områden: byggnadsteknisk och historisk byggnadsundersökning, mät- och ritteknik för uppmätningsritningar, fotografins och fotots betydelse för dokumentation av byggnader och bebyggelse, digitala metoder, byggnadsdokumentation, arkivstudier och källkritik samt olika metoder för byggnadsinventering.

Kursen ger en grundläggande bild av bebyggelsens utveckling i Sverige från medeltid till nutid. Byggnadstradition både på landet och i staden ingår tillsammans med utblickar mot omvärlden. De sammanhang inom vilka bebyggelsen har uppkommit och formats belyses. Särskilt betonas byggnadstekniska, kulturhistoriska, ekonomiska, historiska och hantverksmässiga aspekter.

Kursen lyfter fram olika byggnadstyper och ger även en introduktion till olika byggnadstekniker och konstruktioner. Olika bebyggelsemiljöer belyses, t.ex. miljöer präglade av jordbruk, handel, industri, offentlig förvaltning och kommunikation.

Undervisning

Undervisningen sker genom att kombinera föreläsningar och seminarier med fältstudier, övningar i uppmätningsmetodik och dokumentationslaborationer. De praktiska övningarna och fältstudierna sker under handledning med syfte att fördjupa kunskapen om studiet och insamlandet av data om byggnaders tekniska, material- och konstruktionsmässiga samt kulturhistoriska karaktär. Grunden för undervisningen är att skapa utrymme för en bredare och ämnesöverskridande syn på kunskapsuppbyggnad kring det byggda kulturarvet, där den traditionella bebyggelsehistoriska forskningen möter den naturvetenskapliga tekniska metodiken.

Examination

Examination sker genom skriftliga individuella uppgifter samt deltagande i de obligatoriska gruppmomenten, seminarierna och praktiska fältarbeten/studier (dokumentationslaborationer). På kursen ges något av betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.