Allmänt

Kursen ges i termin 2 i biomedicinska analytikerprogrammet och utgörs av teoretiska studier och praktisk färdighetsträning.

Kursen syftar till att studenterna tillägnar sig de grunder i kursens ämnen med tillhörande metodik, som krävs för förståelse av senare kurser i programmet.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Biologi 2, Fysik 1a eller 1b1+1b2, Kemi 2, Matematik 3b eller 3c/Matematik C

Mål

Kunskap och förståelse

Studenten ska efter avslutad kurs kunna:

• Återge och identifiera strukturer och faktakunskaper inom anatomi och fysiologi på cell-, vävnad-, organ-, organsystem- och på helkroppsnivå. 
• Redogöra för och beskriva normal-fysiologiska processer på cell-, vävnad, organ, organsystem och på helkroppsnivå. 
• Använda sina kunskaper för att tolka och förklara förändringar i fysiologiska processer vid ändrade yttre och/eller inre förhållanden.
• Behärska grundläggande anatomiska och medicinska termer, för att beskriva människokroppens

  delar, var dessa befinner sig i kroppen, och deras relation till varandra.

Färdighet och förmåga

Studenten ska efter genomförd kurs kunna:

• Hantera fysiskt ljusmikroskop, Köhlerinställning, och datorbaserat virtuellt mikroskop. 
• Identifiera vanligt förekommande celler, vävnader och organ inom histologisk diagnostik på mikroskopisk nivå. 
• Utföra enklare cellodling och immunhistokemiska färgningar, med lättare handledning. 
• Förbereda och grafiskt presentera kunskap och laborationsresultat inför studenter och lärare.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Studenten ska efter genomförd kurs kunna:

• Diskutera kunskap inom kursens ämnesområden med andra studenter och lärare, och identifiera sitt eget behov av att förbättra kunskaperna.

Innehåll

• Människokroppen: cellernas kemiska omgivning, transporter på korta och långa avstånd i människokroppen. Kroppens organisationsnivåer: organsystem, organ, vävnader, celler och extracellulära rummet.
• Den eukaryota cellen: organeller, membrantransport, cellulär kommunikation, cellcykeln, celldelning och celldifferentiering.
• Vävnader inkl. cellförbindelser, vävnadsundertyper, samt hudens struktur och funktion.
• Nervsystemets anatomi och fysiologi, inkl. membranpotential, aktionspotential, synaps, reflexbåge.
• Cirkulationssystemets anatomi och fysiologi, inkl. hjärtfunktion, mekanismer för reglering av blodflöde och blodtryck, kapillärer och lymfkärlsystemet.
• Andningssystemets anatomi och fysiologi, inkl. blodgasernas transport, och andningens reglering.
• Blodcellerna samt de lymfatiska organens översiktliga struktur och funktion.
• Rörelseorganet: benvävnadens och skelettmuskulaturens struktur och funktion, leder, anatomiska plan och lägesangivelser, namn på större enskilda ben och muskler.
• Matspjälkningssystemets anatomi och fysiologi, inkl. hormonell och nervös reglering.
• Njurar och urinvägssystemet, inkl njurens filtration, reabsorption och sekretion. Även njurens roll i reglering av blodtryck, vätske- och elektrolytbalans. 
• Endokrinologi: hormonell signalering, de endokrina organen och deras hormoner, dygnsvariationer.
• Homeostasreglering, inkl. syra-basreglering, temperaturreglering, reglering av kroppens elektrolyt- och vätskebalans, blodglukosreglering.
• Reproduktionssystemet inkl graviditet.
• Cellodling: grundläggande teori och laboration
• Immunhistokemi: grundläggande teori, laboration och sökning i relevant databas
• Ljusmikroskopering av celler, vävnader och organ: teori samt praktisk virtuell och fysisk mikroskopering. Köhlerinställning.

Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar, gruppövningar i seminarieform, mikroskoperingsövningar, och laborationer.

Examination

Examination sker som enskilt praktiskt prov och som enskilt teoretiskt prov. För betyget godkänd krävs dessutom godkända seminarier, laborationer samt övriga obligatoriska uppgifter.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare 4 gånger (= totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.