Behörighetskrav

180 hp från utbildning inom biokemi/kemi, biologi, biomedicin/medicin, bioteknik, cell-/molekylärbiologi, genetik, life science, medicinsk vetenskap eller liknande, inklusive kurser i biokemi, cellbiologi, genetik, kemi och molekylärbiologi/-genetik om sammanlagt minst 30 hp. Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Mål

Kunskap och förståelse

Efter godkänd kurs ska studenten kunna

• förklara de grundläggande egenskaper som särskiljer en tumörcell från en normal cell
• förklara molekylära och cellulära mekanismer för uppkomst och tillväxt av tumörer
• redogöra för de viktigaste riskfaktorerna för carcinogenes och hur dessa är kopplade till de molekylära mekanismer som ligger bakom cancerutveckling
• diskutera terapeutiska strategier som är inriktade mot tumörassocierade molekylära förändringar samt hur den nya genetiska och epigenetiska kunskapen kan användas kliniskt

Färdigheter och förmåga

Efter godkänd kurs ska studenten kunna

• självständigt analysera, bearbeta och formulera relevanta vetenskapliga frågeställningar inom tumörbiologi, samt diskutera dessa såväl muntligt som skriftligt
• använda bioinformatiska verktyg inom cancerforskning

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter godkänd kurs ska studenten

• kunna tillämpa ett etiskt och vetenskapligt förhållningssätt.
• visa en utvecklad förmåga att kritiskt värdera och granska vetenskapliga forskningsresultat inom ämnesområdet  

Innehåll

Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper om de molekylära mekanismer som bidrar till utveckling av cancer, fokuserande på mekanismer för uppkomst, progression, diagnos samt behandling av cancer. Kursen ger studenterna kunskaper och verktyg att formulera relevanta vetenskapliga frågeställningar inom tumörbiologin. Kursen kommer också att ge en översikt över forskningsfronten inom cancerområdet samt syftar till att ge studenterna insikter i de avancerade metoder, teknologier och webbverktyg som används inom cancerforskningen.

Kursen inleds med föreläsningar och demonstrationer inom allmän tumörlära och tumörklassifikation. Därefter följer djupodlande föreläsningar i cell- och molekylärbiologiska mekanismer viktiga för uppkomst och tillväxt av tumörer. Även kroppens immunförsvar mot cancer samt ärftlighetens betydelse för cancer kommer att diskuteras. Den aktuella kliniska diagnostiken och behandlingen av cancer kommer att presenteras, liksom möjliga framtida metoder och tekniker. Praktiska övningsmoment under kursen kan utgöras av laborationer och datorbaserade övningar. Seminarier tillsammans med forskare kommer att ge studenterna möjlighet att diskutera aktuella problemställningar inom cancerforskning under kursens gång.

Ämnen som behandlas under kursen:

Tumörbiologi och tumörklassifikation, tumörvirus, onkgener, tillväxtfaktorer och receptorer, cellsignalering, tumörsuppressorgener, epigenetiska mekanismer vid cancer, apoptos och cellcykelkontroll i tumörceller, carcinogenes, genomisk instabilitet, angiogenes, tumörimmunologi, cancerdiagnostik, cancerbehandling, aktuella och framtida cancerterapier, aktuella metoder och tekniker använda inom cancerdiagnostik och forskning.

Undervisning

Undervisningen ges på engelska i form av föreläsningar och obligatoriska seminarier, laborationer, datorövningar samt andra obligatoriska teoretiska och praktiska moment såsom problem-orienterande övningar och presentationer relaterade till aktuella forskningsområden. Generiska färdigheter tränas under bland annat obligatoriska seminarier.

Examination

Examination sker under kursens gång och vid slutet av kursen. För godkänd kurs krävs godkänt resultat på skriftlig tentamen (4 hp) samt på seminarier och skriftliga, muntliga och praktiska övningar (sammanlagt 3,5 hp). Slutbetyget baseras på en sammanvägning av bedömningen av de ingående delmomenten. Icke-godkänd laboration kan tidigast kompletteras vid nästa kurstillfälle och i mån av plats. Studerande som underkänts på delprov har rätt till ytterligare fem provtillfällen (totalt sex provtillfällen). 

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.