Behörighetskrav

90 hp statskunskap (A+B+C) eller motsvarande kunskaper samt 30 hp i annat ämne eller 90 hp inom det samhällsvetenskapliga kunskapsområdet (A+B+C) samt 60 hp statskunskap. Kunskaper i svenska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå och kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. För programstudenter antagna till Masterprogram i politik och internationella studier, Masterprogram i utvecklingsstudier eller Politices masterprogram krävs att programkurser om minst 15 hp är avklarade.

Mål

Jämförande politik: Globala perspektiv på demokrati, mobilisering och modernisering

Efter fullgjord kurs förväntas studenterna:

• ha förbättrat sin förståelse för forskning i fältet jämförande politik. Studenterna bör ha fått en djupare förståelse och kunskap om nyttan av jämförande forskning, liksom de möjligheter och begränsningar som finns för att studera politik med ett jämförande perspektiv
• förstå vad som vanligtvis menas med modernisering och de faktorer som avgör utfall i moderniseringsprocesser. Detta mål inbegriper en förbättrad förståelse för vad som avgör utfall i demokratiseringsprocesser och villkoren för ekonomisk utveckling i olika delar av världen. Särskilt fokus läggs på politiska eliters roller, liksom medborgarnas och institutionernas.
• vara bekanta med den forskning som bedrivs av seniora forskare i jämförande politik vid institutionen.
• kunna applicera och diskutera de teorier som presenteras på kursen och formulera ett "uppsatsförslag" ("thesis proposal") - med forskningsfråga och passande forskningsdesign för en studie av omfattningen för en masteruppsats.
• Kunna skriva en bokrecension för en akademisk tidskrift.

Innehåll

Kursen bygger vidare på insikter om politiska processer som studenterna fått från grundutbildningen i statskunskap vid Uppsala universitet. Efter avslutad kurs förväntas studenterna ha en djupare förståelse för moderniseringsprocesser och vad som påverkar utfall i politiska processer som rör demokratisering, ekonomisk utveckling och omfördelning av välstånd.

Moderniseringsskolan är det kanske mest inflytelserika teoretiska bidraget i modern samhällsvetenskap. I sin enklaste form hävdar teorin att demokratins överlevnad beror på ekonomisk utveckling. På motsvarande sätt hävdar den att demokrati ger de bästa förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. Således krävs att ett av dessa mål uppnås för att en spiraleffekt ska sättas igång. Idag skulle forskare inom området se denna beskrivning som grovt förenklad. Vidare har sidoeffekterna av ett nyliberalt perspektiv på ekonomisk utveckling kritiserats hårt och med rätta. Dessutom ses demokrati i många delar av världen som en täckmantel för moderna former av imperialism. Trots dessa olika former av kritik har moderniseringsteorin överlevt. Vi kan faktiskt fortfarande tycka att den är användbar, även om den behöver modifieras för att ta hänsyn till komplexiteten i den nutida världen.

Denna kurs kommer således att uppmärksamma: nutida konflikter i olika delar av världen, de politiska villkoren för styrandet av post-kommunistiska stater, faktorer som påverkar olika utfallen av politisk mobilisering, samt betydelsen av internationellt bistånd till vad vi kan kalla moderniseringsprocesser. Vi kommer att djupgående undersöka civilsamhällets och sociala rörelsers roll i olika typer av regimer och politiska kontexter, och vi kommer försöka förstå varför demokrati och ekonomisk tillväxt ibland kan framstå som varandras fiender istället för vänner. Vi frågar: i vilken mån är teorier om modernisering användbara för att förklara och förstå demokratisk och ekonomisk utveckling?

Undervisning

Kursen består av föreläsningar och seminarier. Undervisningsspråket är engelska om icke-svenskspråkiga finns närvarande på kursen. Kursdeltagarna kan skriva sitt "uppsatsförslag" på svenska eller engelska. Inlämningsuppgifter skrivs på engelska eller svenska.

Examination

Närvaro vid seminarierna är obligatorisk och studenterna förväntas delta aktivt i diskussionerna. Då detta är en avancerad kurs för mastersstudenter och doktorander betonas vikten av studenternas eget arbete och att de kan diskutera kurslitteraturen, både skriftligt och muntligt, på ett självständigt sätt.

Kurskraven är:

• Närvaro vid vissa föreläsningar
• Författande av ett uppsatsförslag
• Närvaro och aktivt deltagande vid seminarierna.
• Godkända inlämningsuppgifter till seminarierna

Betyget

Betyget baseras på de skriftliga inlämningsuppgifterna till seminarierna, på aktivt deltagande vid seminarierna, samt på uppsatsförslaget. Betygsskalan är U-G-VG.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.