Behörighetskrav

120 hp inklusive antingen 1) Genomgångna Akvatiska ekosystem och ekosystemtjänster samt Empirisk modellering eller 2) 10 hp matematik och 10 hp kemi samt Tillämpad ekosystemekologi, 15 hp, eller Hydrologiska processer, 10 hp. Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Mål

Efter godkänd kurs skall studenten kunna:

• med tillgängligt datamaterial identifiera vattenkvalitetsproblem, rangordna dem efter betydelse för ekosystemtjänsterna och föreslå åtgärder
• konstruera konceptuella och enkla dynamiska modeller
• använda avancerade statistiska och dynamiska modeller
• självständigt och i grupp värdera och kritiskt granska egna och andras arbeten
• muntligen och skriftligen presentera och diskutera modelleringsresultaten med krav på struktur, formalia, språkhantering, medvetenhet om etiska aspekter och adekvat vetenskaplig litteraturhänvisning

Innehåll

Kursen ska ge en ökad förståelse för vattenkvalitetsfrågor och är inriktad mot att identifiera aktuella och förutse framtida vattenkvalitetsproblem med fokus på sötvatten. I kursen används olika modeller (från enkla massbalansmodeller till mer komplexa dynamiska och icke-parametriska statistiska modeller). Modellerna omfattar processer inom ett vattensystem samt dess avrinningsområde. Lokala, regionala och globala drivvariabler för vattenkvaliten analyseras och diskuteras. Tidsserieanalyserna utförs för att följa förändringar av vattenkvalitet över tid. En viktig komponent i kursen är att självständigt kunna analysera vattenkvalitetsdata genom val av lämpliga metoder och att kritiskt granska egna och andras resultat. En omfattande del av kursen är ett projektarbete där aktuella vattenkvalitetsfrågor behandlas. I projektarbetet ingår rapport- och peer-review-skrivning.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, övningar med fokus på dataanalyser, seminarier och projektarbete.

Examination

Kursens första del examineras genom datorövningar (3 hp) och en skriftlig (digital) tentamen (4 hp).

Projektarbetet examineras genom muntlig redovisning (1 hp), en skriftlig rapport (5 hp) och skriftlig granskning av andras arbeten (2 hp).

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en enskild student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.