Behörighetskrav

Avklarade kurser om 120 hp inklusive (1) 60 hp biologi samt 30 hp kemi eller (2) 90 hp biologi. Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Mål

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

• förklara och använda nyckelbegrepp inom beteendegenetik och neurofarmakologi
• redogöra för olika experimentella strategier som kan användas för att hitta geners påverkan på individens beteende
• presentera och diskutera frågor som rör samspelet mellan arv och miljö och hur dessa påverkar människors och djurs beteenden.

Innehåll

Kursen demonstrerar hur fysiologiska farmakologiska och genetiska förändringar kan påverka några av hjärnans komplexa funktioner, såsom språk, rörelse, stresshantering, parbildning, uppmärksamhet, ångest, rädsla, depression, ätbeteende och drogberoende.

Specifika punkter som tas upp är:

• Hjärnan och hjärncellernas funktion.
• Cellulära nätverk
• Gener och miljöfaktorer bakom beteenden.
• Relevans av djurmodeller för att förstå människors beteende.
• Farmakologiska droger som påverkar hjärnfunktion.

Laborationerna innehåller

Beteendefarmakologiska studier av gnagare. Dissektion av hjärna från får samt extraktion av RNA ur hjärnvävnad. Bioinformatisk analys av cDNA-mikroarrayer. Expressionsanalys med kvantitativ realtids-PCR. Undersökning av genuttryck i mushjärna in situ med hjälp av Allen Brain Atlas. Genotypning av genetiska polymorfier i smakreceptorer.

Undervisning

Kursen består av en föreläsningsserie, laborationer, seminarier, datorövningar, en inlämningsuppgift och workshops (grupparbete med återkommande presentationer och diskussioner i stora grupper). Deltagande i laborationer, seminarier, datorövningar och workshops är obligatoriskt.

Examination

Delkurser: Teori 10 hp; Laborationer 3 hp; Seminarier och workshop 2 hp

Teoridelen examineras genom skriftlig hemtentamen med tillgång till kurslitteratur. Laborationerna fordrar skriftliga laborationsrapporter. Seminarierna och workshopen fordrar att varje student presenterar innehållet i och initierar diskussionen av en vetenskaplig artikel samt en lista med nyckelkoncept som berörts under kursen.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en enskild student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.