Utbildning

Kursplan för Statskunskap C

Political Science, Advanced Course C

Kursplan

  • 30 högskolepoäng
  • Kurskod: 2SK079
  • Utbildningsnivå: Grundnivå
  • Huvudområd(en) och successiv fördjupning: Statskunskap G2E
  • Betygsskala: Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG).
  • Inrättad: 2007-01-24
  • Inrättad av: Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Reviderad: 2016-05-18
  • Reviderad av: Institutionsstyrelsen
  • Gäller från: vecka 34, 2016
  • Behörighet: Statskunskap B
  • Ansvarig institution: Statsvetenskapliga institutionen

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna

  • självständigt diskutera och behandla statsvetenskapliga frågeställningar;
  • urskilja och formulera statsvetenskapliga problem och självständigt samla in och behandla material utifrån de formulerade frågeställningarna;
  • tillgodogöra sig texter med kvantitativa inslag och själv arbeta med grundläggande kvantitativa metoder;
  • självständigt avgränsa, utforma och utföra en mindre forskningsuppgift med relevans för teori och problemställning och tillämpa statsvetenskaplig metod, författa och försvara en vetenskapligt upplagd uppsats;
  • självständigt genomföra en opposition vilket innebär att diskutera en annan students uppsats och det bidrag uppsatsen ger;
  • aktivt och självständigt bidra i seminariediskussioner och genomföra presentationer av artiklar och av det egna arbetet.

Innehåll

Kursen består av tre delkurser.

Det första delmomentet består av en metodkurs som är inriktad på olika statsvetenskapliga forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp utreds och där forskningsprocessens olika led diskuteras. Under kursen introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker. De kvantitativa teknikerna ägnas särskild uppmärksamhet.

Det andra delmomentet innebär ett val mellan ett antal alternativa fördjupningskurser, där några går under höstterminen och de andra under vårterminen.

Det tredje och avslutande momentet består i att självständigt genomföra en väl avgränsad undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet skriftligt i form av en uppsats.

1. Metod 7.5 hp

Mål
Efter genomgången kurs förväntas studenten:

  • självständigt kunna formulera vetenskapliga frågeställningar och genomföra enklare empiriska undersökningar.
  • ha god kunskap om både beskrivande och förklarande studier
  • på egen hand kunna genomföra enklare empiriska undersökningar av både kvantitativ och kvalitativ karaktär.
  • ha god kunskap om kvantitativa och kvalitativa analysteknikers relativa styrkor och svagheter.
  • ha god kunskap om problemen med att belägga orsakssamband.
  • ha god förmåga att tolka resultat från både kvalitativa och kvantitativa analyser.
  • ha grundläggande färdigheter i statistisk databearbetning med hjälp av dator.
  • ha grundläggande kunskap om statistisk inferens.
  • ha grundläggande kunskap om experimentell design

Innehåll
Kursen är inriktad på olika samhällsvetenskapliga forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp utreds och där forskningsprocessens olika led diskuteras. Under kursen introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker. De kvantitativa teknikerna ägnas dock särskild uppmärksamhet. Ett viktigt inslag i kursen är också att ge studenterna insikt i de relativa styrkor och svagheter som är förknippade med kvalitativa och kvantitativa analyser. Frågan om hur man kan belägga orsakssamband inom statsvetenskapen utgör ett annat viktigt inslag i kursen.

Undervisning
Undervisningen på kursen består av frivilliga föreläsningar samt obligatoriska seminarier. Föreläsningarna behandlar kursens centrala delar. Seminarierna är kursens viktigaste moment. Här får studenterna möjlighet att öva upp sina färdigheter avseende forskningsprocessens olika led. Seminarierna genomförs på två olika sätt. Inför merparten av seminarierna löses ett antal övningsuppgifter, med PM-liknande inslag. Svaren på uppgifterna författas individuellt eller i par och lämnas in i samband med seminariet. Lösningarna diskuteras utförligt på seminariet under ledning av en seminarielärare, som även ger skriftlig återkoppling på varje uppgift. Parallellt med hela kursen genomför studenterna en egen undersökning, från datainsamling till analys, som slutligen presenteras vid det sista seminariet.

Examination
Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studenter men erbjuder även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper. På tentamen ska studenterna visa att de har förmåga att ta till sig, tolka och kritiskt granska en samhällsvetenskaplig studie ur ett metodologiskt perspektiv. Som betyg används VG (Väl godkänd), G (Godkänd) eller U (Underkänd).

För godkänt betyg krävs att studenten:
- deltagit i obligatoriska seminarier samt redovisat allvarligt menade försök att lösa samtliga övningsuppgifter.
- erhållit betyget godkänd på den skriftliga tentamen.

2. Gender, Power and Institutions 7.5 hp

Kursen ges under höstterminen i mån av resurser

Innehåll

Kursen tar upp frågor både teoretiskt och empiriskt om hur ojämlikhet mellan kön uppstår, bibehålls och hanteras i såväl formella institutioner (t.ex. parlament, partier, föreningsliv) som i olika typer av informella institutioner (t.ex. nätverk, normer, idéer). Kursen utgår från den nyinstitutionella teoribildningen som på senare år fått stort genomslag inom statsvetenskaplig forskning. I den teoretiska delen introduceras studenterna i grundläggande begrepp och teorier om genus, makt och institutioner. I de empiriska delarna av kursen får studenterna konkreta exempel på hur dessa begrepp och teorier kan användas för att analysera politik ur ett genusperspektiv. Exempelvis diskuteras hur olika typer av institutioner samverkar och får könade konsekvenser i såväl politisk representation som offentlig politik och policy.

Mål
Den här kursen syftar till att ge studenterna kunskap i hur man analyserar politiska processer och policy ur ett nyinstitutionellt genusperspektiv.
Studenterna ska efter genomgången kurs

  • Kunna redogöra för och kritiskt diskutera begreppen genus och makt med utgångspunkt i de teorier som introduceras på kursen
  • Kunna redogöra för skillnaden mellan formella och informella institutioner
  • Kunna ge exempel på och beskriva empirisk genusforskning utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv
  • Kunna analysera politiska fenomen ur ett nyinstitutionellt genusperspektiv
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Seminarierna är obligatoriska och inför varje seminarium ska en uppgift förberedas i förväg. Studenterna förväntas dessutom läsa kurslitteraturen på egen hand. Litteraturen är indelad efter de teman som kursen tar upp och inläsningen av litteraturen bör helst ske innan föreläsningarna på respektive tema. Studietiden beräknas till 40 timmar per vecka. Undervisningsspråk är engelska.

Examination
Examinationen sker löpande under kursen genom skriftliga och muntliga uppgifter. Dessutom examineras studenternas deltagande under seminarierna som är obligatoriska. I slutet av kursen skriver studenterna en avslutande kurspromemoria som ventileras genom seminariediskussion och examineras av läraren. Kurspromemorian ska behandla teman som tagits upp under kursen. Betygen Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd tillämpas på kursen.

För att bli godkänd på kursen krävs följande:
  • Att studenten uppfyller kursmålen
  • Att studenten har deltagit på de obligatoriska kursmomenten.
  • Att alla uppgifter är genomförda och godkända
  • Att kurspromemorian är inlämnad på utsatt tid och godkänd

3. Europeiska unionens politiska system 7.5 hp

Kursen ges under höstterminen i mån av resurser

Innehåll
En majoritet av Europas stater är idag medlemmar av den Europeiska unionen. Denna organisation har gradvis fått allt mer att säga till om, inom allt fler politikområden. Grundläggande kunskaper om EU är därför en förutsättning för att förstå villkoren för politik i dagens Europa. Denna kurs syftar för det första till en förståelse av hur unionens politiska system är organiserat: vilka är de viktigaste institutionerna, vilka är deras kompetenser och hur fattas beslut? Det formella regelverket ställs i relation till hur EU fungerar i praktiken. För det andra ges en orientering kring de grundläggande konstitutionella problem som unionen har att hantera. I vilken utsträckning är unionen ett demokratiskt och effektivt politiskt system? Vilka förändringar följde genom antagandet av Lissabonfördraget som trädde i kraft i december 2009? Vilka krav på reformer av EU följer av den pågående eurokrisen? För det tredje studeras hur medlemskap i unionen påverkar medlemsländerna och arbetet med policybeslut och implementering på nationell nivå. Pågår det en europeisering av medlemsstaterna och vilka är i så fall mekanismerna bakom denna process? Hur har parlament, regeringar och statsförvaltningar påverkats av EU-medlemskapet?

Mål
Efter genomgången kurs förväntas studenterna:

  • ha grundläggande kunskap om Europeiska unionen som politiskt system
  • ha god kunskap om EU:s huvudinstitutioner, deras kompetenser och funktioner
  • ha god kunskap om beslutsprocesser inom unionen
  • ha en övergripande kännedom om EU:s centrala politikområden
  • ha en grundläggande förståelse för de konstitutionella problem som är knutna till EU:s konstruktion
  • ha grundläggande kunskap om europeisering som fenomen
  • ha god kunskap om hur parlament, regeringar och statsförvaltningar påverkats av EU-medlemskapet

Undervisning
Inläsningen understöds genom en kombination av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala moment. Vid seminarierna ges studenterna möjlighet att aktivt diskutera frågeställningar i anslutning till kursens huvudteman.

Kurslitteraturen innefattar läroböcker, textkompendium med artiklar samt arbetsmaterial med seminarieuppgifter.

Undervisningsspråk är svenska.

Examination
Examination sker genom deltagande i obligatoriska moment samt skriftlig tentamen. Som betyg används Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.

För godkänt på kursen krävs:

(1) närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment;
(2) betyget godkänd på skriftlig tentamen.

För att erhålla betyget väl godkänd på kursen krävs, förutom att punkt 1 ovan är uppfylld, att betyget väl godkänd erhålls på skriftlig tentamen.

4. Maktens organisering 7.5 hp

Kursen ges under höstterminen i mån av resurser

Maktens organisering: förvaltning och författning i förändring?

Kursbeskrivning
Undervisningen på denna kurs sker på svenska.

Kursen vänder sig till den som vill fördjupa sina kunskaper om den offentliga maktens organisering och statsvetenskapliga perspektiv på förvaltningspolitik och författningspolitik. Det är ett återkommande budskap från förvaltningsforskningen att vi inte förstår styrelseskicket utan att förstå förvaltningen. I denna kurs menar vi dessutom att trender och tendenser i förvaltningen inte bara bör relateras till styrelseskicket i stort utan också kan beskrivas och diskuteras med några av den konstitutionella analysens grundläggande begrepp, såsom maktdelning-maktkoncentration, centralisering-decentralisering, monism-pluralism, etc.

Våra politiska institutioner och den offentliga sektorn genomgår stora förändringar. Traditionella föreställningar om den offentliga politikens tillblivelse, implementering och utvärdering ifrågasätts. Utvecklingen av EU, internationalisering och globalisering får effekter på lokala och nationella offentliga institutioner. Fenomen som decentralisering, privatisering, brukarstyrning och offentlig-privata partnerskap har enligt vissa i grunden förändrat relationerna mellan den offentliga politikens aktörer: parlament, regering, centrala myndigheter, kommuner, privata intressen och medborgare. Enligt de mest radikala teoretikerna är det rent av meningslöst att tala om en sammanhållen stat i den offentliga politiken. Andra menar att vi snarare bevittnar en recentralisering i den offentliga politiken, men i nya former och genom delvis nya strategier. Oavsett tolkning gäller att för den som vill beskriva, förklara och utvärdera dagens offentliga politik ställer detta nya krav. Människor med fördjupade kunskaper om politikens organisering och implementering är därför starkt efterfrågade i dagens offentliga förvaltning.

I fokus för kursen står frågor om hur den offentliga politiken egentligen är organiserad. När är det rimligt att beskriva den som en vertikal ”parlamentarisk styrningskedja”, en korporativistisk förhandlingsordning, ett pluralistiskt nätverk eller som marknadsstyrd? Hur kan organisering vara politik, och hur hänger organiseringsmodeller och olika policyområden i verkligheten samman? Är det sant att den politiska makten i ökande grad centraliseras till statlig nivå, till och med till statsministrar (motsvarande) världen över? Eller är det mer korrekt att säga att makten decentraliseras, och att den utövas i allt mer fragmenterade och löst organiserade nätverk eller marknadsordningar? Vilka konsekvenser för maktens organisering får det s.k. granskningssamhällets framväxt? Vilka måttstockar och modeller används de facto och vilka kan (eller bör) användas när den offentliga politiken utvärderas? Varför är utvärdering och granskning politik?

Mål (som förväntade studieresultat)
Det övergripande målet är att studenterna på kursen ska tillägna sig färdigheter att kritiskt och självständigt beskriva, förklara och värdera fenomen och tendenser i offentlig styrning, förvaltning och politik. Efter genomgången kurs förväntas studenterna:

  • ha en fördjupad förståelse för hur centrala institutioner och aktörer i politiska system fungerar och interagerar,
  • ha en god kännedom om hur politiska institutioners makt kan variera över tid och mellan olika sakpolitiska områden, med särskild betoning den samtida forskningens hypoteser och teorier om den offentliga maktens organisering. Kursen tar därför upp centrala diskussioner som centralisering/decentralisering, implementeringsteori och styrningsteori.
  • ha tillgodogjort sig en grundläggande förmåga att läsa vetenskaplig litteratur, det vill säga ha en förståelse för vad teorier och hypoteser är, betydelsen av metodologiska val beträffande hur en undersökning genomförs, samt en förståelse för vad som utmärker forskning. Kursen fungerar här som en del i förberedelserna för att skriva egna vetenskapliga uppsatser.

Undervisning
Studentens egen inläsning understöds av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala moment, samt sätter in den valda kurslitteraturen i sin kontext. Vid seminarierna diskuterar studenterna frågeställningar i anslutning till kursens huvudteman. Seminarierna förbereds genom att studenten löser analysuppgifter skriftligt.

Examination
Kursen examineras med obligatoriska seminarier, skriftliga inlämningsuppgifter samt en avslutande tentamen. Seminarier och inlämningsuppgifter betygssätt enligt skalan Underkänd/Godkänd. Tentamen betygssätts enligt skalan Underkänd/Godkänd/Väl godkänd.Kursen som helhet betygssätt enligt skalan Underkänd/Godkänd/Väl godkänd.

Deltagarna ska komma väl förberedd till gruppens seminarier. Dessa förberedelser bör ske dels genom enskilt arbete, men också genom sammanträden med (delar av) gruppen utan lärares medverkan. Studenten förväntas förutom inläsning av författarnas argument också göra en egen kreativ arbetsinsats.

5. Utvecklingsteori och det koloniala arvet 7.5 hp

Kursen ges under höstterminen i mån av resurser

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna

  • återge grunddragen i hur synen på vad som är utveckling förändrats över tid i det koloniala och post-koloniala Afrika, Latinamerika och Sydasien sedan år 1800
  • redogöra för hur kolonialpolitiken i Afrika, Latinamerika och Sydasien formats i relation till uppfattningar om vad som utgjort orsakerna till bristen på utveckling
  • analysera utvecklingspolitik som formad i brytningen mellan föreställningar om utveckling baserade på likhet och på olikhet mellan grupper av människor
  • redogöra för exempel på hur föreställningar om nationalitet, etnicitet, ras och kön utgjort integrerade delar inom utvecklingstänkandet
  • redogöra för teorier om utveckling och underutveckling som utvecklats i relation till de koloniala och postkoloniala erfarenheterna i Afrika, Latinamerika, Sydasien och Europa.

Innehåll
Kursen omfattar en analys av föreställningar och teorier om ”utveckling” och ”framsteg” och hur dessa föreställningar influerat de politiska, ekonomiska och sociala praktikerna i Sydasien, Afrika och Latinamerika sedan början av 1800-talet. I kursen behandlas hur föreställningarna om utveckling förändrats i relation till både koloniala och postkoloniala erfarenheter. Vidare behandlar kursen föreställningar om ras och etnicitet, om kön/genus samt om hur samhällelig makt organiseras politiskt som integrerade delar i föreställningarna om utveckling. Kursen ges av lärare från olika discipliner för att åskådliggöra olika perspektiv på frågor om ”utveckling” i historien.

Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar och seminarier.

Examination
Kursen examineras genom en skriftlig tentamen. En del av skrivningen kan dock examineras genom inlämnade uppgifter och aktivt seminariedeltagande. För att bli godkänd på kursen krävs godkänt betyg på det skriftliga provet. För den skriftliga tentamen tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd – Väl Godkänd.

Övriga föreskrifter
För övriga föreskrifter hänvisas till de kursanvisningar som kommer att meddelas vid kursstarten.

6. Internationell politik 7.5 hp

Kursen under höst- och vårterminen i mån av resurser

Course content
This course provides students with a deeper introduction to the conceptual and theoretical tools used in the study of international politics. The course also examines a number of enduring and contemporary topics in international relations, such as international cooperation, security issues, nuclear proliferation, arms control, environmental politics, foreign policy analysis, warning-response problems and humanitarian intervention. The course concludes with a role-playing game where students have the opportunity to apply the concepts they have learned by engaging in simulated international negotiations.

Goals
The overarching goal of this course is to impart how the fundamental concepts, theoretical approaches, and methods from International Relations and social science can be applied to make sense of and study world politics and global affairs. The course also aims to help students develop a set of general skills - the ability to think critically, analyse information, and express themselves orally and in writing - that will serve them well in their future educational and professional endeavours. Upon completion of this course students should be able to able to deploy key theoretical concepts from the main schools of thought in the field to analyse global issues and assess and evaluate various policy prescriptions designed to address transnational problems.

This class serves as the intermediate level course within the sub-discipline of International Politics. The completion of this course with a passing grade should serve as useful preparation for the MA course in International Politics course. The intent is also to provide a good foundation for students who want to pursue this topic in a C level essay.

Instruction
The instruction of this course is comprised of a combination of lectures and seminars. The course also includes a simulation (role-playing) exercise.

The literature includes books, articles and working material.

The language of instruction for this course is English.

Examination

  • Mandatory attendance and active participation in the seminars and simulation exercise.
  • Written assignments.
  • Written Test (Final examination).
Examination is based upon participation in compulsory elements of the course and a written exam. The following grades will be applied: passed with distinction (VG), passed (G) and failed (U).

In order to pass the following is required:
(1) The completion of compulsory elements of the course (seminars, simulation, written assignments);
(2) A passing grade on the written exam.

To pass the course with distinction the student is required to participate in compulsory elements of the course as well as receiving a grade of ‘passed with distinction’ on the written exam.

7. Kandidatuppsats 15.0 hp

Mål
Studenten ska efter kursen aktivt ska kunna delta i diskussioner om vetenskapliga arbeten, sina egna såväl som andras. Studenten ska, som författare, opponent och seminariedeltagare, kunna förhålla sig kritiskt till olika påståenden, ge och ta konstruktiv kritik samt bedöma en undersöknings bidrag i ett vidare sammanhang.

Studenten tränas genom uppsatsarbetet i att urskilja och precisera ett statsvetenskapligt problem i förhållande till tidigare forskning, att avgränsa och utföra en undersökning av relevans för den ställda frågan, samt att presentera resultat på ett klart och tydligt sätt. Ett av delmålen är att lära sig lämpliga tillvägagångssätt för att inventera befintlig kunskap och samla in relevant material. Studenten ska ges konkret erfarenhet av olika undersökningsmetoder och kunskap om hur dessa kan användas för att lösa olika undersökningsuppgifter. Vidare ska studenten sätta sig in i olika sätt att tolka och analysera forskningsmaterial och lära sig vad som krävs för att dra korrekta slutsatser.

Kunskapssökandet förutsätter även att slutsatserna granskas av en opponent. En väsentlig del av kursen är därför att man själv deltar i och ansvarar för genomförandet av ett vetenskapligt seminarium.

Innehåll
Kursmomentet består i att självständigt genomföra en väl avgränsad undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. Vid ett slutseminarium redovisas arbetet skriftligt i form av en uppsats. Ett viktigt inslag är även att tillsammans med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, såväl den egna som andras. På slutseminariet förväntas författaren kort presentera sin uppsats muntligt och besvara frågor om den egna undersökningen. Vidare ska varje student inleda diskussionen om en annan uppsats genom att agera opponent, samt delta aktivt i diskussioner om de uppsatser som ingår i respektive seminariegrupp.

Undervisning
Undervisningen sker genom föreläsningar om hur arbetet ska bedrivas, hur uppsatsen kan utformas och hur en konstruktiv opposition kan genomföras. Samtliga uppsatsförfattare tilldelas också en handledare som bedriver individuell undervisning särskilt anpassad till varje författares behov. Ett centralt inslag i undervisningen utgör de slutseminarier där den färdiga undersökningen ventileras. Här ges tillfälle att utförligt reflektera över hur olika typer av undersökningar har genomförts från början till slut, och vilka lärdomar som kan dras av de specifika problem som då har hanterats.

Examination
Till grund för bedömningen av det självständiga arbetet ligger i huvudsak den uppsats studenten lämnat in. Hur studenten kan besvara frågor om sitt arbete och vid seminariet förtydliga hur det genomförts, hur slutsatser dragits och hur alternativa lösningar kan se ut, tas också med i den slutliga bedömningen av uppsatsens kvalitet och vid betygsättningen.

Opponenten ska kunna identifiera relevanta frågor vad gäller uppsatsens centrala delar, såsom frågeställning, syfte, metod, analys och slutsatser. Opponenten förväntas kunna ge konstruktiv kritik och klargöra såväl förtjänster som brister hos uppsatsen, samt ge förslag till förbättringar. Motsvarande krav gäller också för övriga seminariedeltagare vilka förväntas bidra aktivt till diskussionen.

Vid betygssättningen används den tregradiga betygsskalan; VG (Väl godkänd), G (Godkänd) eller U (Underkänd).

8. Jämförande politik 7.5 hp

Kursen ges under vårterminen i mån av resurser

Mål

Kursen syftar till att ge en god förståelse för forskning inom fältet jämförande politik. Den ska ge god kunskap om viktiga bidrag inom forskningen och om forskningsstrategier som främjar beskrivningar och förklaringar av politiska och etniska konflikter, socialisering, tolerans, demokratisering och utveckling över stora geografiska områden i så väl utvecklade länder som utvecklingsländer. Valen av litteratur och fall syftar till att ge exempel på olika upplägg för forskningsprojekt som bör vara användbara för studenter som förbereder sina C- och masteruppsatser. Kort sagt, efter kursen bör studenterna:

  • ha en god uppfattning om vad jämförande politik är
  • förstå när och varför olika grupper hamnar i konflikt, hur grupper mobiliserar och varför de ibland lyckas etablera fredlig samlevnad och till och med bygga demokratiska system
  • vara mer bekant med diskurser inom jämförande politik
  • vara bättre förberedda på att skriva uppsats
Innehåll
Jämförande politik är ett märkligt namn på ett forskningsfält. Det är märkligt därför att det vi hittar under rubriken jämförande politik (”comparative politics”) – och synonymer på andra språk – ofta inte är (explicit) jämförande. För det mest är det helt enkelt ”politik i något land” eller ”politik i några länder”. Den vanliga distinktionen mellan jämförande och internationell politik är att det förra handlar om politik i andra länder medan det senare handlar om politik mellan länder; detta blir möjligen lättare att komma ihåg om vi betänker att en vanlig beteckning för det senare är internationella relationer.

Om jämförande politik är politik i andra länder, så är det givetvis väldigt mycket. Därför måste vi avgränsa vad vi studerar. En möjlighet är att dela in världens alla politiska system i ett antal distinkta kategorier och lära oss om dessa kategorier och dess olika fall. Detta har ett antal författare försökt göra. En annan möjlighet är att studera ett antal av världens olika konstitutionella system. Den här kursen bygger på en annan logik. Vi fokuserar på ett antal centrala forskningsproblem i jämförande politik.

De allmänna problemen handlar om demokrati, konflikter, tolerans, institutioner (regler), rättvisa och utveckling. Dels är dessa problem centrala för statsvetenskaplig forskning. Dels är dessa problem viktiga för många människor i många länder; två viktiga kriterier för forskning och undervisning i samhällsvetenskap. Kursen har delats upp på fyra huvudteman:
  • Etnisk konflikt, tolerans och demokrati
  • Utmaningar i mångkulturella samhällen
  • Politisk aktivism
  • Klassiker i jämförande politik
Valet av teman och litteratur är ett medvetet försök att brygga den olyckliga åtskillnaden mellan studier i väst och ”the rest”. Idén är att vi kan lära oss mer om industrialiserade länder, tidigare socialistiska länder och så kallade låg- och medelinkomstländer inte genom att separera dem utan genom att studera dem tillsammans.

Förutom böckerna som ska läsas kommer kursen också att använda ett antal akademiska artiklar. Ett syfte med artiklarna är att ge studenterna en uppfattning om pågående debatter inom internationell forskning. Samtliga artiklar är fritt tillgängliga via Uppsala universitets bibliotek.

Studenterna uppmanas att aktivt delta i seminariernas diskussioner. Vi har lyckats med målet för kursen om studenterna upplever sig ha en bättre (eller mycket bättre) förståelse för substantiella empiriska eller politiska problem i världen idag och känner sig bekant med några pågående debatter i internationell forskning i allmänhet och jämförande forskning i synnerhet.

Undervisning
Undervisningen på kursen består av föreläsningar och seminarier. Undervisningsspråket är engelska. Den skriftliga uppgiften (recension av en klassiker) bör skrivas på engelska (så att alla kan läsa och diskutera texten på seminariet). Den skriftliga tentan skrivs på antingen engelska eller svenska. Studenterna får använda ordbok vid tentamenstillfället.

Närvaro är obligatorisk för alla seminarier. Om studenterna misslyckas med att närvara på ett seminarium ska de göra en extra skriftlig uppgift. Ytterligare instruktioner för seminarierna kan komma att ges av föreläsarna.

Examination
Kurskraven är:
  • Närvaro vid vissa föreläsningar
  • Författande av ett uppsatsförslag
  • Närvaro och aktivt deltagande vid seminarierna.
  • Skriftlig tenta

Betyget
Deltagande på seminarierna ger endast ”godkänt” eller ”icke godkänt”. Om studenterna kommer till seminarierna, deltar i diskussionerna, och har gjort sitt bästa för att tillgodogöra sig litteraturen före seminariet så är det mycket troligt att de blir godkända.

Det slutgiltiga betyget ges i enlighet med det svenska högskolesystemet. Det finns tre betyg: icke godkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG).

Bokrapporten på en klassiker i jämförande politik betygsätts. Studenten behöver minst 50 procent för att få ”godkänt” och 75 procent för att få “väl godkänt”. Betyget på detta moment utgör 20 procent av hela betyget.

Tentan betygsätts. Även här behöver studenterna minst 50 procent för att få ”godkänt” och 75 procent för att få “väl godkänt”. Betyget på detta moment utgör resterande 80 procent av hela betyget.
 

9. Politisk teori 7.5 hp

Kursen ges under vårterminen i mån av resurser

Learning outcomes

Students are expected to learn the main theories in contemporary normative political philosophy, in particular theories of justice. They should be able to analyse them from a critical point of view and to formulate their own independent arguments for and against the theories studied. They should also be able to relate fundamental theories of justice to theories of international justice, to theories of gender equality and multiculturalism. Finally, the students are expected to apply abstract normative thinking to practical political problems.

After completing the course the students are expected to

  • be informed about the modern scientific debate in normative political theory in general, and about the discussion on justice in particular.
  • apply theories of justice to issues of international justice
  • apply theories of justice to issues of gender equality and multiculturalism.
  • independently identify and discuss political conflicts, related to different normative principles justice.
  • be able to collect theoretical an empirical information in order to formulate normative arguments in questions related to justice - nationally as well as globally.
  • be able to present their arguments in writing and orally, clearly and systematically.
Contents
This course consists of three parts. In the first part we focus on various liberal theories (Utilitarianism, Rawls’ and Nozick’s) and their critics - Marxism, Communitarianism and Feminism. The main book is Will Kymlicka’s Contemporary Political Philosophy.

The second part concerns theories of international justice and the problem of global warming. The main book here is Peter Singer’s One World – The Ethics of Globalisation. We also read an article by Simon Caney, where he gives a broad overview of different theories of international distributive justice, and an article by Thomas Nagel, where he defends a non-cosmopolitan conception of international justice.

The third part deals with theories of multiculturalism and feminism. Here we read chapter 8 and 9 in Kymlicka's book, but also parts of Rawls' Political Liberalism, and articles about the possible conflict between multiculturalism and feminism.

Teaching
The course is given both for Swedish students and exchange students. The lectures are given in English. The seminar discussions will be in Swedish and English.

Examination
The course ends with a written test. The exam is marked according to the Swedish standard (U-G-VG). Half of the maximum points are required to pass the test. The questions can be answered in English or in Swedish. Active participation in each of the seminars is also required. The students should prepare written answers to the seminar questions.

10. Svensk politik 7.5 hp

Kursen ges under vårterminen i mån av resurser

Makt och politik i Sverige (Svensk politik )
Mål

Målet för denna kurs är att fördjupa kunskaperna om hur informell och formell makt utövas i Sverige, hur organiserade intressen kan formas och skapa sig en maktposition och hur offentlig politik kan befästa, omfördela eller förändra maktförhållanden i samhället. Hur makt formar politiken och hur politiken formar och omformat makt belyses genom studier av framväxten av ett av de främsta organiserade intressena i svensk politik, fackföreningsrörelsen LO, genom studier av en växande grupp informella makthavare i tankesmedjor och PR-byråer, de policyprofessionella, och genom studier av två politikområden: neutralitetspolitiken som bidragit till att befästa näringslivets makt och föräldraförsäkringspolitiken som syftar till att skapa en mer jämlik makt mellan män och kvinnor (bland annat). Målet är att stärka studenternas analytiska förmåga att i tal reflektera över kurslitteraturen genom de seminarier som äger rum samt genom ett rollspel kring en aktuell politisk fråga där hela gruppen medverkar. Den skriftliga analysförmågan tränas genom inlämning av en läsrapport. Kursen examineras därutöver av en tentamen.

Innehåll
Hur moderniserades Sverige och hur skapar man en gemensam identitet som kan utgöra plattformen för maktutövning? Den frågan ställer vi på kursen genom att studera hur ett av de stora särintressena i svensk politik, LO, lade grunden till sin unikt starka mobilisering i det tidiga 1900-talets Sverige med stark industrialisering, begynnande demokrati och parlamentarism. I takt med att de politiska partierna i Sverige har tappat medlemmar och förlorat i attraktivitet tar sig politiskt engagemang och vilja att förändra andra vägar. Vi studerar hur en växande grupp policyprofessionella som verkar informellt och utövar makt och påverkan arbetar, deras sociala och utbildningsmässiga bakgrund, deras syn på de formella institutionerna och partier och riksdag. Svensk neutralitetspolitik är ett politikområde som till stor del kommit att definiera Sveriges identitet. Sverige har under nära tvåhundra år tid drivit en neutralitetspolitisk linje som idag kraftigt kommit att omvärderas. Var den svenska säkerhetspolitiken demokratiskt förankrad; hur alliansfritt var Sverige under kalla kriget och hur ser det ut idag? Vilken makt hade de formellt valda representanterna och hur gestaltade sig den informella makten? Vilka intressen gynnades genom den förda politiken? Genom folkhemmet, neutraliteten som hållit landet utanför krig och en individualistisk politisk kultur har Sverige utvecklats till världens mest post-materialiska land. Hur har det präglat utformningen av politiken? Vi behandlar ett politiskt sakområde, föräldrapolitiken, och föräldraförsäkringens utformning som ett jämställdhetsprojekt för kvinnor och män; vilka maktdimensioner rymmer detta politikområde, vad är det för maktförhållanden som står i centrum? De böcker som kommer till användning är monografier, antologier och läroböcker. Därtill kommer ett antal utdrag från böcker och vetenskapliga artiklar.

Undervisning
Undervisningen sker i form av föreläsningar, litteraturseminarier och ett rollspel. Kursen sker på svenska.

Examination
Muntligt sker examinationen i form av aktivt deltagande i seminarierna, samt deltagande i rollspelet. Skriftligt i form av inlämnande av en läsrapport samt en avslutande tentamen.

 

11. Environmental Politics and Its Challenges 7.5 hp

Kursen ges under vårterminen i mån av resurser

Innehåll


Kursen består av tre delar:

(1) Samarbetsproblem och miljöpolitiska utmaningar i såväl utvecklings- som industrialiserade länder; (2) Energi och teknologi; (3) Regionala och internationella försök att bemöta klimatförändring

Mål
Kursen har två övergripande mål. För det första att fördjupa studenternas kunskap om och förståelse av samarbetsproblem (collective action) ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. För det andra att belysa betydelsen av två sammanlänkade global utmaningar: energi och klimatförändringar. Studenterna kommer att analysera och diskutera innebörden av dessa utmaningar samt olika möjliga lösningar på de samarbetsproblem som mänskligheten ställs inför på energi- och klimatområdet. Kursen kommer här att studera exempel på miljöpolitiska utmaningar på såväl lokal, regional som global nivå.

Vad gäller åtgärder på den regional och globala nivån så kommer tyngdpunkten att ligga på den internationella klimatpolitiken och den Europeiska unionens arbete. Vad gäller den lokala nivån så fokuserar kursen hur olika typer av samarbetsproblem i utvecklingsländer.

Efter kursen förväntas studenterna har goda kunskaper om samarbetsproblemets grundläggande logik, existerande miljöpolitiska problem kopplade till energi och klimatförändringar, och olika tänkbara sätt att möta dessa utmaningar. Kursen syftar också att ge en bra grund för se studenter som vill fördjupa sitt intresse för dessa frågor i en uppsats på c-nivå i utvecklingsstudier eller statskunskap.

Undervisning
Kursen består av en blandning av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala teman och frågor. Vid seminarierna ges studenterna möjlighet till fördjupande diskussioner rörande frågor knutna till kursens övergripande teman.

Litteraturen består av artiklar och arbetsmaterial.

Kursen ges på engelska.

Examination
Examination sker genom deltagande i obligatoriska seminarier samt genom en avslutande skriftlig tentamen. Som betyg används Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

För godkänt på kursen krävs:

(1) närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment;
(2) betyget godkänd på skriftlig tentamen.

För att erhålla betyget väl godkänd på kursen krävs närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment samt att betyget väl godkänd erhålls på skriftlig tentamen.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier med varierande uppläggning och utformning.

Studiehandledning med detaljerade anvisningar angående undervisning och examination tillhandahålls i samband med kursstart för respektive delkurs.

Examination

Kursen examineras genom aktivt seminariedeltagande, kurs-pm, författande av uppsats och tentamina.

I informationen till de olika momenten redogörs närmare för kursfordringarna. Den tregradiga betygsskalan tillämpas: Underkänd - Godkänd – Väl godkänd.

Litteratur

Gäller från: vecka 35, 2016

Metod

  • Teorell, Jan; Svensson, Torsten Att fråga och att svara : samhällsvetenskaplig metod

    1. uppl.: Stockholm: Liber, 2007

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

Artiklar tillkommer

Gender, Power and Institutions

Kursen ges höstterminen 2016

  • Mackay, Fiona.; Krook, Mona Lena. Gender, politics and institutions : towards a feminist institutionalism

    Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2011

    Boken finns som e-bok i DISA.

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Brantenberg, Gerd Egalia's daughters : a satire of the sexes

    Emeryville, CA: Seal Press, 2004

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

Artiklar tillkommer

Europeiska unionens politiska system

Kursen ges höstterminen 2016

  • Hix, Simon.; Høyland, Bjørn. The political system of the European Union

    3. ed.: Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2011

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Bulmer, Simon; Lequesne, Christian The member states of the European Union

    2nd ed.: Oxford: Oxford University Press, cop. 2013

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

Artiklar tillkommer

Maktens organisering

Delkursen ges höstterminen 2016

  • Hertting, Nils; Vedung, Evert Den utvärderingstäta politiken : styrning och utvärdering i svensk storstadspolitik

    1. uppl.: Lund: Studentlitteratur, 2009

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Knill, Christoph; Tosun, Jale Public policy : a new introduction

    Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2012

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Persson, Thomas; Wiberg, Matti Parliamentary government in the Nordic countries at a crossroads : coping with challenges from Europeanisation and presidentialisation

    Stockholm: Santérus Academic Press, 2011

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Persson, Thomas Policy Coordination under Minority and Majority Rule

    Ingår i:

    Pierre, Jon The Oxford handbook of Swedish politics

    Oxford: Oxford University Press, 2016.

    s. 634-649

    Del av Kompendium

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Wockelberg, Helena Why ”Multi-Level” and ”Governance” are Concepts of Relevance for our Understanding of Member State Implementation of EU Law

    Ingår i:

    Lind, Anna-Sara; Reichel, Jane Administrative law beyond the state : Nordic perspectives

    1. ed.: Leiden: Martinus Nijhoff Publishers, 2013

    s. 32-46

    Del av kompendium

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Wockelberg, Helena Så arbetar svenska regeringar

    Ingår i:

    Hermansson, Jörgen; Beckman, Ludvig Regeringsmakten i Sverige : ett experiment i parlamentarism 1917-2009

    1. uppl.: Stockholm: SNS förlag, 2010

    s. 106-142

    Del av kompendium

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Wockelberg, Helena; Ahlbäck Öberg, Shirin Ansvarsfullt ansvarsutkrävande, om bruk och missbruk av KU

    Ingår i:

    Gustavsson, Sverker; Hermansson, Jörgen; Holmström, Barry Statsvetare ifrågasätter : Uppsalamiljön vid tiden för professorsskiftet den 31 mars 2008

    Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2008

    Del av kompendium.

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

Artiklar och kompendium tillkommer

Utvecklingsteori och det koloniala arvet

Kursen ges höstterminen 2016

  • Cooper, Frederick Africa since 1940 : the past of the present

    Cambridge: Cambridge University Press, 2002

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Eriksson Baaz, Maria The paternalism of partnership : a postcolonial reading of identity in development aid

    New York ; London: Zed Books, cop. 2005

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Larson, Brooke. Trials of nation making : liberalism, race, and ethnicity in the Andes, 1810-1910

    New York: Cambridge University Press, 2004

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Johnson, Gordon; Metcalf, Thomas R. The new Cambridge history of India. : 3 [The Indian empire and the beginnings of modern society], 4 Ideologies of the Raj

    Cambridge: Cambridge University Press, 1996

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Osterhammel, Jürgen Colonialism : a theoretical overview

    2nd Markus Wiener Publishers ed.: Princeton, NJ: Markus Wiener Publishers, 2004.

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Washbrook, David India 1818-1860: The Two Faces of Colonialism

    Ingår i:

    Louis, William Roger; Low, Alaine; Porter, Andrew The Oxford history of the British Empire. : Vol. 3 The nineteenth century

    Oxford: Oxford University Press, 1999

    vol. 3 (1999) s. 395-421

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

Artiklar tillkommer

Internationell politik

  • Reus-Smit, Christian; Snidal, Duncan The Oxford handbook of international relations

    Oxford: Oxford University Press, 2010

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Betts, Richard K. The Delusion of Impartial Intervention

    Ingår i:

    Crocker, Chester A.; Hampson, Fen Osler; Aall, Pamela R. Turbulent peace : the challenges of managing international conflict.

    Washington, D.C.: United States Institute of Peace Press, 2001

    s. 285-294

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

Artiklar tillkommer

Kandidatuppsats

Jämförande politik

Kursen ges vårterminen 2017 Disclaimer: the course will be given according to the proposed outline given that there will be enough teachers available to teach in the course.

  • Buruma, Ian Murder in Amsterdam : the death of Theo van Gogh and the limits of tolerance

    Pbk ed.: London: Atlantic Books, 2006

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Tarrow, Sidney G. Power in movement : social movements and contentious politics

    Rev. & updated 3rd ed.: Cambridge: Cambridge University Press, 2011

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Widmalm, Sten Political tolerance in the global south : images of India, Pakistan and Uganda

    London: Routledge, 2016.

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

Artiklar och klassiker tillkommer

Politisk teori

Kursen ges vårterminen 2017

  • Kymlicka, Will Contemporary political philosophy : an introduction

    2. ed.: Oxford: Oxford University Press, 2002 [dvs. 2001]

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Singer, Peter One world : the ethics of globalization

    New Haven, Conn. ; a London: Yale University Press, 2004

    Eller Singer, P., "En värld. Globaliseringens etik" Stockholm: Thales, 2003

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

Artiklar tillkommer

Svensk politik

Kursen ges vårterminen 2017

Artiklar och arbetsmaterial tillkommer

Environmental Politics and Its Challenges

Kursen ges vårterminen 2017.

Litteraturen består av ett större antal vetenskapliga artiklar