Kursplan för Statskunskap C

Political Science C

Kursplan

  • 30 högskolepoäng
  • Kurskod: 2SK079
  • Utbildningsnivå: Grundnivå
  • Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Statskunskap G2E

    Huvudområde(n) och successiv fördjupning

    Koden visar kursens utbildningsnivå och fördjupning i förhållande till andra kurser inom huvudområdet och examensfordringarna för generella examina:

    Grundnivå
    G1N: har endast gymnasiala förkunskapskrav
    G1F: har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    G1E: innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen
    G2F: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    G2E: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
    GXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras.

    Avancerad nivå
    A1N: har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    A1F: har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav
    A1E: innehåller examensarbete för magisterexamen
    A2E: innehåller examensarbete för masterexamen
    AXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras.

  • Betygsskala: Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
  • Inrättad: 2007-01-24
  • Inrättad av: Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Reviderad: 2018-04-18
  • Reviderad av: Institutionsstyrelsen
  • Gäller från: vecka 36, 2018
  • Behörighet: Statskunskap B
  • Ansvarig institution: Statsvetenskapliga institutionen

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna

  • självständigt diskutera och behandla statsvetenskapliga frågeställningar;
  • urskilja och formulera statsvetenskapliga problem och självständigt samla in och behandla material utifrån de formulerade frågeställningarna;
  • tillgodogöra sig texter med kvantitativa inslag och själv arbeta med grundläggande kvantitativa metoder;
  • självständigt avgränsa, utforma och utföra en mindre forskningsuppgift med relevans för teori och problemställning och tillämpa statsvetenskaplig metod, författa och försvara en vetenskapligt upplagd uppsats;
  • självständigt genomföra en opposition vilket innebär att diskutera en annan students uppsats och det bidrag uppsatsen ger;
  • aktivt och självständigt bidra i seminariediskussioner och genomföra presentationer av artiklar och av det egna arbetet.

Innehåll

Kursen består av tre delkurser.

Det första delmomentet består av en metodkurs som är inriktad på olika statsvetenskapliga forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp utreds och där forskningsprocessens olika led diskuteras. Under kursen introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker. De kvantitativa teknikerna ägnas särskild uppmärksamhet.

Det andra delmomentet innebär ett val mellan ett antal alternativa fördjupningskurser, där några går under höstterminen och de andra under vårterminen.

Det tredje och avslutande momentet består i att självständigt genomföra en väl avgränsad undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet skriftligt i form av en uppsats.

1. Metod 7.5 hp

Mål
Efter genomgången kurs förväntas studenten:

  • självständigt kunna formulera vetenskapliga frågeställningar och genomföra enklare empiriska undersökningar.
  • ha god kunskap om både beskrivande och förklarande studier
  • på egen hand kunna genomföra enklare empiriska undersökningar av både kvantitativ och kvalitativ karaktär.
  • ha god kunskap om kvantitativa och kvalitativa analysteknikers relativa styrkor och svagheter.
  • ha god kunskap om problemen med att belägga orsakssamband.
  • ha god förmåga att tolka resultat från både kvalitativa och kvantitativa analyser.
  • ha grundläggande färdigheter i statistisk databearbetning med hjälp av dator.
  • ha grundläggande kunskap om statistisk inferens.
  • ha grundläggande kunskap om experimentell design

Innehåll
Kursen är inriktad på olika samhällsvetenskapliga forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp utreds och där forskningsprocessens olika led diskuteras. Under kursen introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker. De kvantitativa teknikerna ägnas dock särskild uppmärksamhet. Ett viktigt inslag i kursen är också att ge studenterna insikt i de relativa styrkor och svagheter som är förknippade med kvalitativa och kvantitativa analyser. Frågan om hur man kan belägga orsakssamband inom statsvetenskapen utgör ett annat viktigt inslag i kursen.

Undervisning
Undervisningen på kursen består av frivilliga föreläsningar samt obligatoriska seminarier. Föreläsningarna behandlar kursens centrala delar. Seminarierna är kursens viktigaste moment. Här får studenterna möjlighet att öva upp sina färdigheter avseende forskningsprocessens olika led. Seminarierna genomförs på två olika sätt. Inför merparten av seminarierna löses ett antal övningsuppgifter, med PM-liknande inslag. Svaren på uppgifterna författas individuellt eller i par och lämnas in i samband med seminariet. Lösningarna diskuteras utförligt på seminariet under ledning av en seminarielärare, som även ger skriftlig återkoppling på varje uppgift. Till det sista seminariet arbetar studenterna med en egen kvantitativ analysuppgift som både redovisas skriftligt och presenteras muntligt på seminariet.

Examination
Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studenter men erbjuder även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper. På tentamen ska studenterna visa att de har förmåga att ta till sig, tolka och kritiskt granska en samhällsvetenskaplig studie ur ett metodologiskt perspektiv. Som betyg används VG (Väl godkänd), G (Godkänd) eller U (Underkänd).

För godkänt betyg krävs att studenten:
  • deltagit i obligatoriska seminarier samt redovisat allvarligt menade försök att lösa samtliga övningsuppgifter.
  • erhållit betyget godkänd på den skriftliga tentamen.

2. Gender, Power and Institutions 7.5 hp

Kursen ges under höstterminen i mån av resurser

Innehåll

Kursen tar upp frågor både teoretiskt och empiriskt om hur ojämlikhet mellan kön uppstår, bibehålls och hanteras i såväl formella institutioner (t.ex. parlament, partier, föreningsliv) som i olika typer av informella institutioner (t.ex. nätverk, normer, idéer). Kursen utgår från den nyinstitutionella teoribildningen som på senare år fått stort genomslag inom statsvetenskaplig forskning. I den teoretiska delen introduceras studenterna i grundläggande begrepp och teorier om genus, makt och institutioner. I de empiriska delarna av kursen får studenterna konkreta exempel på hur dessa begrepp och teorier kan användas för att analysera politik ur ett genusperspektiv. Exempelvis diskuteras hur olika typer av institutioner samverkar och får könade konsekvenser i såväl politisk representation som offentlig politik och policy.

Mål
Den här kursen syftar till att ge studenterna kunskap i hur man analyserar politiska processer och policy ur ett nyinstitutionellt genusperspektiv.
Studenterna ska efter genomgången kurs

  • Kunna redogöra för och kritiskt diskutera begreppen genus och makt med utgångspunkt i de teorier som introduceras på kursen
  • Kunna redogöra för skillnaden mellan formella och informella institutioner
  • Kunna ge exempel på och beskriva empirisk genusforskning utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv
  • Kunna analysera politiska fenomen ur ett nyinstitutionellt genusperspektiv
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Seminarierna är obligatoriska och inför varje seminarium ska en uppgift förberedas i förväg. Studenterna förväntas dessutom läsa kurslitteraturen på egen hand. Litteraturen är indelad efter de teman som kursen tar upp och inläsningen av litteraturen bör helst ske innan föreläsningarna på respektive tema. Studietiden beräknas till 40 timmar per vecka. Undervisningsspråk är engelska.

Examination
Examinationen sker löpande under kursen genom skriftliga och muntliga uppgifter. Dessutom examineras studenternas deltagande under seminarierna som är obligatoriska. I slutet av kursen skriver studenterna en avslutande kurspromemoria som ventileras genom seminariediskussion och examineras av läraren. Kurspromemorian ska behandla teman som tagits upp under kursen. Betygen Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd tillämpas på kursen.

För att bli godkänd på kursen krävs följande:
  • Att studenten uppfyller kursmålen
  • Att studenten har deltagit på de obligatoriska kursmomenten.
  • Att alla uppgifter är genomförda och godkända
  • Att kurspromemorian är inlämnad på utsatt tid och godkänd

2. Europeiska unionens politiska system 7.5 hp

Kursen ges under höstterminen i mån av resurser

Innehåll
En majoritet av Europas stater är idag medlemmar av den Europeiska unionen. Denna organisation har gradvis fått allt mer att säga till om, inom allt fler politikområden. Grundläggande kunskaper om EU är därför en förutsättning för att förstå villkoren för politik i dagens Europa. Denna kurs syftar för det första till en förståelse av hur unionens politiska system är organiserat: vilka är de viktigaste institutionerna, vilka är deras kompetenser och hur fattas beslut? Det formella regelverket ställs i relation till hur EU fungerar i praktiken. För det andra ges en orientering kring de grundläggande konstitutionella problem som unionen har att hantera. I vilken utsträckning är unionen ett demokratiskt och effektivt politiskt system? Vilka förändringar följde genom antagandet av Lissabonfördraget som trädde i kraft i december 2009? Vilka krav på reformer av EU följer av den pågående eurokrisen? För det tredje studeras hur medlemskap i unionen påverkar medlemsländerna och arbetet med policybeslut och implementering på nationell nivå. Pågår det en europeisering av medlemsstaterna och vilka är i så fall mekanismerna bakom denna process? Hur har parlament, regeringar och statsförvaltningar påverkats av EU-medlemskapet?

Mål
Efter genomgången kurs förväntas studenterna:

  • ha grundläggande kunskap om Europeiska unionen som politiskt system
  • ha god kunskap om EU:s huvudinstitutioner, deras kompetenser och funktioner
  • ha god kunskap om beslutsprocesser inom unionen
  • ha en övergripande kännedom om EU:s centrala politikområden
  • ha en grundläggande förståelse för de konstitutionella problem som är knutna till EU:s konstruktion
  • ha grundläggande kunskap om europeisering som fenomen
  • ha god kunskap om hur parlament, regeringar och statsförvaltningar påverkats av EU-medlemskapet

Undervisning
Inläsningen understöds genom en kombination av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala moment. Vid seminarierna ges studenterna möjlighet att aktivt diskutera frågeställningar i anslutning till kursens huvudteman.

Kurslitteraturen innefattar läroböcker, textkompendium med artiklar samt arbetsmaterial med seminarieuppgifter.

Undervisningsspråk är svenska.

Examination
Examination sker genom deltagande i obligatoriska moment samt skriftlig tentamen. Som betyg används Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.

För godkänt på kursen krävs:

(1) närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment;
(2) betyget godkänd på skriftlig tentamen.

För att erhålla betyget väl godkänd på kursen krävs, förutom att punkt 1 ovan är uppfylld, att betyget väl godkänd erhålls på skriftlig tentamen.
 

2. Internationell politik 7.5 hp

Kursen under höst- och vårterminen i mån av resurser

Course content
This course provides students with a deeper introduction to the conceptual and theoretical tools used in the study of international politics. The course also examines a number of enduring and contemporary topics in international relations, such as international cooperation, security issues, nuclear proliferation, arms control, environmental politics, foreign policy analysis, warning-response problems and humanitarian intervention. The course concludes with a role-playing game where students have the opportunity to apply the concepts they have learned by engaging in simulated international negotiations.

Goals
The overarching goal of this course is to impart how the fundamental concepts, theoretical approaches, and methods from International Relations and social science can be applied to make sense of and study world politics and global affairs. The course also aims to help students develop a set of general skills - the ability to think critically, analyse information, and express themselves orally and in writing - that will serve them well in their future educational and professional endeavours. Upon completion of this course students should be able to able to deploy key theoretical concepts from the main schools of thought in the field to analyse global issues and assess and evaluate various policy prescriptions designed to address transnational problems.

This class serves as the intermediate level course within the sub-discipline of International Politics. The completion of this course with a passing grade should serve as useful preparation for the MA course in International Politics course. The intent is also to provide a good foundation for students who want to pursue this topic in a C level essay.

Instruction
The instruction of this course is comprised of a combination of lectures and seminars. The course also includes a simulation (role-playing) exercise.

The literature includes books, articles and working material.

The language of instruction for this course is English.

Examination

  • Mandatory attendance and active participation in the seminars and simulation exercise.
  • Written assignments.
  • Written Test (Final examination).
Examination is based upon participation in compulsory elements of the course and a written exam. The following grades will be applied: passed with distinction (VG), passed (G) and failed (U).

In order to pass the following is required:
(1) The completion of compulsory elements of the course (seminars, simulation, written assignments);
(2) A passing grade on the written exam.

To pass the course with distinction the student is required to participate in compulsory elements of the course as well as receiving a grade of ‘passed with distinction’ on the written exam.

2. Förvaltningspolitik 7.5 hp

Kursen ges under höstterminen i mån av resurser. Kursens undervisning ges på svenska.

Mål
Det övergripande målet är att studenterna på kursen ska tillägna sig färdigheter att kritiskt och självständigt beskriva, förklara och värdera fenomen och tendenser i policyprocessen, offentlig styrning, förvaltning och politik. Efter genomgången kurs förväntas studenterna:

  • ha en fördjupad förståelse för hur centrala institutioner och aktörer i politiska system fungerar och interagerar;
  • ha en god kännedom om olika analytiska perspektiv på policyprocessens aktörer och institutioner.
  • ha tillgodogjort sig en grundläggande förmåga att läsa vetenskaplig litteratur, det vill säga ha en förståelse för vad teorier och hypoteser är, betydelsen av metodologiska val beträffande hur en undersökning genomförs, samt en förståelse för vad som utmärker forskning. Kursen fungerar här som en del i förberedelserna för att skriva egna vetenskapliga uppsatser.

Innehåll
Våra politiska institutioner och den offentliga sektorn genomgår stora förändringar. Traditionella föreställningar om den offentliga politikens tillblivelse, implementering och utvärdering ifrågasätts. Utvecklingen av EU, internationalisering och globalisering får effekter på lokala och nationella offentliga institutioner. Fenomen som decentralisering, privatisering, brukarstyrning och offentlig-privata partnerskap har enligt vissa i grunden förändrat relationerna mellan den offentliga politikens aktörer: parlament, regering, centrala myndigheter, kommuner, privata intressen och medborgare. För den som vill beskriva, förklara och utvärdera dagens offentliga politik ställer detta krav. Människor med fördjupade kunskaper om politikens organisering och implementering är därför starkt efterfrågade i dagens offentliga förvaltning.
Kursen är en fördjupningskurs inom den statsvetenskapliga subdisciplinen förvaltningspolitik. Innehållet är relevant för den som vill fördjupa sina kunskaper om policyprocessens aktörer och institutioner genom att anlägga ett statsvetenskapligt perspektiv.  Kursen ger en orientering i policyanalysens perspektiv, begrepp och teorier samt i organisationsteori, styrningsfrågor och samtida förvaltningspolitiska trender.

Förvaltningsforskningens budskap är att vi inte förstår styrelseskicket utan att förstå dess institutioner och aktörer. Genom att fokusera på policyanalysens centrala perspektiv möjliggör kursen en ökad förståelse av hur politik blir till och vilka maktrelaterade effekter organiseringen av policyprocessen ger.  Kursens fokus på organisering och styrning ger kunskaper om hur centrala politiska institutioner styrs. Kursen ger också en inblick i de förvaltningspolitiska trender och reformer som är centrala för både forskare och praktiker.
 
Undervisning
Kursens undervisning ges på svenska.
Studentens egen inläsning understöds av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala moment, samt sätter in den valda kurslitteraturen i sin kontext. Vid seminarierna diskuterar studenterna frågeställningar i anslutning till kursens huvudteman. Seminarierna förbereds genom att studenten löser analysuppgifter skriftligt.

Examination
Kursen examineras med obligatoriska seminarier, skriftliga inlämningsuppgifter samt en avslutande skriftlig tentamen.  Seminarier och inlämningsuppgifter betygssätt enligt skalan Underkänd/Godkänd. Tentamen betygssätts enligt skalan Underkänd/Godkänd/Väl godkänd.  Kursen som helhet betygssätt enligt skalan Underkänd/Godkänd/Väl godkänd. För att få betyget Väl godkänd på kursen som helhet krävs detta betyg på den skriftliga tentamen.

Deltagarna ska komma väl förberedd till gruppens seminarier. Dessa förberedelser bör ske dels genom enskilt arbete, men också genom sammanträden med (delar av) gruppen utan lärares medverkan. Studenten förväntas förutom inläsning av författarnas argument också göra en egen kreativ arbetsinsats.

2. Jämförande politik 7.5 hp

Kursen ges under vårterminen i mån av resurser

Mål

Kursen syftar till att ge en god förståelse för forskning inom fältet jämförande politik. Den ska ge god kunskap om viktiga bidrag inom forskningen och om forskningsstrategier som främjar beskrivningar och förklaringar av politiska och etniska konflikter, socialisering, tolerans, demokratisering och utveckling över stora geografiska områden i så väl utvecklade länder som utvecklingsländer. Valen av litteratur och fall syftar till att ge exempel på olika upplägg för forskningsprojekt som bör vara användbara för studenter som förbereder sina C- och masteruppsatser. Kort sagt, efter kursen bör studenterna:

  • ha en god uppfattning om vad jämförande politik är
  • förstå när och varför olika grupper hamnar i konflikt, hur grupper mobiliserar och varför de ibland lyckas etablera fredlig samlevnad och till och med bygga demokratiska system
  • vara mer bekant med diskurser inom jämförande politik
  • vara bättre förberedda på att skriva uppsats

Innehåll
Jämförande politik är ett märkligt namn på ett forskningsfält. Det är märkligt därför att det vi hittar under rubriken jämförande politik (”comparative politics”) – och synonymer på andra språk – ofta inte är (explicit) jämförande. För det mest är det helt enkelt ”politik i något land” eller ”politik i några länder”. Den vanliga distinktionen mellan jämförande och internationell politik är att det förra handlar om politik i andra länder medan det senare handlar om politik mellan länder; detta blir möjligen lättare att komma ihåg om vi betänker att en vanlig beteckning för det senare är internationella relationer.

Om jämförande politik är politik i andra länder, så är det givetvis väldigt mycket. Därför måste vi avgränsa vad vi studerar. En möjlighet är att dela in världens alla politiska system i ett antal distinkta kategorier och lära oss om dessa kategorier och dess olika fall. Detta har ett antal författare försökt göra. En annan möjlighet är att studera ett antal av världens olika konstitutionella system. Den här kursen bygger på en annan logik. Vi fokuserar på ett antal centrala forskningsproblem i jämförande politik.

De allmänna problemen handlar om demokrati, konflikter, tolerans, institutioner (regler), rättvisa och utveckling. Dels är dessa problem centrala för statsvetenskaplig forskning. Dels är dessa problem viktiga för många människor i många länder; två viktiga kriterier för forskning och undervisning i samhällsvetenskap. Kursen har delats upp på fyra huvudteman:
  • Etnisk konflikt, tolerans, och demokrati
  • Populism och utmaningar i mångkulturella samhällen
  • Politisk aktivism
  • Klassiker i jämförande politik
Valet av teman och litteratur är ett medvetet försök att brygga den olyckliga åtskillnaden mellan studier i väst och ”the rest”. Idén är att vi kan lära oss mer om industrialiserade länder, tidigare socialistiska länder och så kallade låg- och medelinkomstländer inte genom att separera dem utan genom att studera dem tillsammans.

Förutom böckerna som ska läsas kommer kursen också att använda ett antal akademiska artiklar. Ett syfte med artiklarna är att ge studenterna en uppfattning om pågående debatter inom internationell forskning. Samtliga artiklar är fritt tillgängliga via Uppsala universitets bibliotek.

Studenterna uppmanas att aktivt delta i seminariernas diskussioner. Vi har lyckats med målet för kursen om studenterna upplever sig ha en bättre (eller mycket bättre) förståelse för substantiella empiriska eller politiska problem i världen idag och känner sig bekant med några pågående debatter i internationell forskning i allmänhet och jämförande forskning i synnerhet.

Undervisning
Undervisningen på kursen består av föreläsningar och seminarier. Undervisningsspråket är engelska. Den skriftliga uppgiften (recension av en klassiker) bör skrivas på engelska (så att alla kan läsa och diskutera texten på seminariet). Den skriftliga tentan skrivs på antingen engelska eller svenska. Studenterna får använda ordbok vid tentamenstillfället.

Närvaro är obligatorisk för alla seminarier. Om studenterna misslyckas med att närvara på ett seminarium ska de göra en extra skriftlig uppgift. Ytterligare instruktioner för seminarierna kan komma att ges av föreläsarna.

Examination
Kurskraven är:
  • Närvaro vid vissa föreläsningar
  • Författandet och presentation av en läsrapport (Classics)
  • Närvaro och aktivt deltagande vid seminarierna.
  • Skriftlig tenta

Betyget
Deltagande på seminarierna ger endast ”godkänt” eller ”icke godkänt”. Om studenterna kommer till seminarierna, deltar i diskussionerna, och har gjort sitt bästa för att tillgodogöra sig litteraturen före seminariet så är det mycket troligt att de blir godkända.

Det slutgiltiga betyget ges i enlighet med det svenska högskolesystemet. Det finns tre betyg: icke godkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG).

Bokrapporten på en klassiker i jämförande politik betygsätts. Studenten behöver minst 50 procent för att få ”godkänt” och 75 procent för att få “väl godkänt”. Betyget på detta moment utgör 20 procent av hela betyget.
Tentan betygsätts. Även här behöver studenterna minst 50 procent för att få ”godkänt” och 75 procent för att få “väl godkänt”. Betyget på detta moment utgör resterande 80 procent av hela betyget.
 

2. Politisk teori 7.5 hp

Kursen ges under vårterminen i mån av resurser

Learning outcomes

Students are expected to learn the main theories in contemporary normative political philosophy, in particular theories of justice. They should be able to analyse them from a critical point of view, and to formulate their own independent arguments for and against the theories studied. They should also be able to relate fundamental theories of justice to theories of citizenship, gender equality and multiculturalism. Finally, the students are expected to apply abstract normative thinking to practical political problems.

After completing the course the students are expected to

  • be informed about the modern scientific debate in normative political theory in general, and about the discussion on justice in particular
  • apply theories of justice to issues of civic duty, gender equality and multiculturalism
  • independently identify and discuss political conflicts, related to different normative principles of justice
  • be able to collect theoretical and empirical information in order to formulate normative arguments in questions related to justice
  • be able to present their arguments in writing and orally, clearly and systematically
Contents
This course consists of three parts. In the first part we focus on various liberal theories (Utilitarianism, Rawls’ and Nozick’s) and their critics - Marxism, Communitarianism and Feminism. The main book is Will Kymlicka’s Contemporary Political Philosophy.

The second part concerns the balance between autonomy and tolerance within liberalism, and the ideas behind political liberalism, as well as the role of citizenship and national identity. Here we read parts of Kymlicka’s book, in addition to a few contemporary research articles.

The third part deals with the politics of recognition/multiculturalism, as well as feminist theory, especially its critique of the liberal public-private divide. Here we read other parts of Kymlicka’s book, in addition to a few contemporary research articles.

Teaching
The course is given both for Swedish students and exchange students. The lectures are given in English. The seminar discussions will be in Swedish and English.

Examination
The course ends with a written test. The exam is marked according to the Swedish standard (U-G-VG). Half of the maximum points are required to pass the test. The questions can be answered in English or in Swedish. Active participation in each of the seminars is also required. The students should prepare written answers to the seminar questions.

2. Svensk politik 7.5 hp

Kursen ges under vårterminen i mån av resurser

Makt och politik i Sverige (Svensk politik )
Mål

Målet för denna kurs är att fördjupa kunskaperna om hur informell och formell makt utövas i Sverige, hur organiserade intressen kan formas och skapa sig en maktposition och hur offentlig politik kan befästa, omfördela eller förändra maktförhållanden i samhället. Hur makt formar politiken och hur politiken formar och omformat makt belyses genom studier av framväxten av ett av de främsta organiserade intressena i svensk politik, fackföreningsrörelsen LO, genom studier av en växande grupp informella makthavare i tankesmedjor och PR-byråer, de policyprofessionella, och genom studier av två politikområden: neutralitetspolitiken som bidragit till att befästa näringslivets makt och föräldraförsäkringspolitiken som syftar till att skapa en mer jämlik makt mellan män och kvinnor (bland annat). Målet är att stärka studenternas analytiska förmåga att i tal reflektera över kurslitteraturen genom de seminarier som äger rum samt genom ett rollspel kring en aktuell politisk fråga där hela gruppen medverkar. Den skriftliga analysförmågan tränas genom inlämning av en läsrapport. Kursen examineras därutöver av en tentamen.

Innehåll
Hur moderniserades Sverige och hur skapar man en gemensam identitet som kan utgöra plattformen för maktutövning? Den frågan ställer vi på kursen genom att studera hur ett av de stora särintressena i svensk politik, LO, lade grunden till sin unikt starka mobilisering i det tidiga 1900-talets Sverige med stark industrialisering, begynnande demokrati och parlamentarism. I takt med att de politiska partierna i Sverige har tappat medlemmar och förlorat i attraktivitet tar sig politiskt engagemang och vilja att förändra andra vägar. Vi studerar hur en växande grupp policyprofessionella som verkar informellt och utövar makt och påverkan arbetar, deras sociala och utbildningsmässiga bakgrund, deras syn på de formella institutionerna och partier och riksdag. Svensk neutralitetspolitik är ett politikområde som till stor del kommit att definiera Sveriges identitet. Sverige har under nära tvåhundra år tid drivit en neutralitetspolitisk linje som idag kraftigt kommit att omvärderas. Var den svenska säkerhetspolitiken demokratiskt förankrad; hur alliansfritt var Sverige under kalla kriget och hur ser det ut idag? Vilken makt hade de formellt valda representanterna och hur gestaltade sig den informella makten? Vilka intressen gynnades genom den förda politiken? Genom folkhemmet, neutraliteten som hållit landet utanför krig och en individualistisk politisk kultur har Sverige utvecklats till världens mest post-materialiska land. Hur har det präglat utformningen av politiken? Vi behandlar ett politiskt sakområde, föräldrapolitiken, och föräldraförsäkringens utformning som ett jämställdhetsprojekt för kvinnor och män; vilka maktdimensioner rymmer detta politikområde, vad är det för maktförhållanden som står i centrum? De böcker som kommer till användning är monografier, antologier och läroböcker. Därtill kommer ett antal utdrag från böcker och vetenskapliga artiklar.

Undervisning
Undervisningen sker i form av föreläsningar, litteraturseminarier och ett rollspel. Kursen sker på svenska.

Examination
Muntligt sker examinationen i form av aktivt deltagande i seminarierna, samt deltagande i rollspelet. Skriftligt i form av inlämnande av en läsrapport samt en avslutande tentamen.

 

2. Environmental Politics and Its Challenges 7.5 hp

Kursen ges under vårterminen i mån av resurser

Innehåll


Kursen består av tre delar:

(1) Samarbetsproblem och miljöpolitiska utmaningar i såväl utvecklings- som industrialiserade länder; (2) Energi och teknologi; (3) Regionala och internationella försök att bemöta klimatförändring

Mål
Kursen har två övergripande mål. För det första att fördjupa studenternas kunskap om och förståelse av samarbetsproblem (collective action) ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. För det andra att belysa betydelsen av två sammanlänkade global utmaningar: energi och klimatförändringar. Studenterna kommer att analysera och diskutera innebörden av dessa utmaningar samt olika möjliga lösningar på de samarbetsproblem som mänskligheten ställs inför på energi- och klimatområdet. Kursen kommer här att studera exempel på miljöpolitiska utmaningar på såväl lokal, regional som global nivå.

Vad gäller åtgärder på den regional och globala nivån så kommer tyngdpunkten att ligga på den internationella klimatpolitiken och den Europeiska unionens arbete. Vad gäller den lokala nivån så fokuserar kursen hur olika typer av samarbetsproblem i utvecklingsländer.

Efter kursen förväntas studenterna har goda kunskaper om samarbetsproblemets grundläggande logik, existerande miljöpolitiska problem kopplade till energi och klimatförändringar, och olika tänkbara sätt att möta dessa utmaningar. Kursen syftar också att ge en bra grund för se studenter som vill fördjupa sitt intresse för dessa frågor i en uppsats på c-nivå i utvecklingsstudier eller statskunskap.

Undervisning
Kursen består av en blandning av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala teman och frågor. Vid seminarierna ges studenterna möjlighet till fördjupande diskussioner rörande frågor knutna till kursens övergripande teman.

Litteraturen består av artiklar och arbetsmaterial.

Kursen ges på engelska.

Examination
Examination sker genom deltagande i obligatoriska seminarier samt genom en avslutande skriftlig tentamen. Som betyg används Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

För godkänt på kursen krävs:

(1) närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment;
(2) betyget godkänd på skriftlig tentamen.

För att erhålla betyget väl godkänd på kursen krävs närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment samt att betyget väl godkänd erhålls på skriftlig tentamen.

2. (En)Gendering International Development 7.5 hp

Kursen ges under vårterminen i mån av resurser

Objectives of the course

  • To understand how contemporary development interventions are shaped by historical processes of imperialism and colonialism.
  • To achieve a critical understanding of dominant paradigms of development theory, practice and implementation.
  • To achieve an understanding of feminist interventions in development theory and practice.
  • To understand how gender shapes development and how development practice shapes local gendered realities.
  • To develop in-depth understanding on how structural processes impact on everyday lives of people. 
Learning Outcomes
By the end of the course, students should have achieved the following:
  • Develop a critical approach towards the theory and practice of development.
  • Identify the tensions between gender and development.
  • Ability to apply their conceptual knowledge to understand empirical case studies in historical and contemporary development contexts.
  • Familiarity with different methodological tools and techniques for researching and appraising development issues.
  • Gained good knowledge on how development processes, both, alleviate suffering and impoverish livelihoods.
Content
This unit introduces students to the theoretical and conceptual approaches in development theory and its implementation. It critically engages with how gender shapes development theory and how development practice impacts on gender relations and gendered realities. Focusing primarily on the global South, the unit will draw empirical examples from Africa, the Middle East, South East Asia and Latin America. 
 
The unit commences with an overview of how ‘orientalism’ serves as an effective discourse for the justification and institutionalisation of (neo)-imperialism globally and the ways in which it shapes debates on development in colonial and post-colonial contexts. We then move on to analyse the collusions and contestations between colonialism and nationalism and the important role of the latter as an anti-colonial strategy that was framed in gendered structures. Subsequently, we discuss how feminist theoretical models have challenged ma(le)instream development debates and the inherent ‘male bias’ in discursive structures. 
 
In following lectures and seminars we analyse how (en)gendering processes are at play in development discourse in relation to three issues often regarded as developmental problems: economic structural adjustment, health, and conflict. With the aim to bring developing societies ‘on track’ with the developed world, Structural Adjustment programmes were the key development tool of financial giants such as the IMF and World Bank. In the end, these programmes came at a huge cost to individual livelihoods and contributed to the creation and/or reinforcement of genderimbalances in societies. How was this possible? Looking at examples from discourses about population in relation to gendered health issues coming from different cases from the South, we address the following question: are state and developmental goals compatible with women’s choices and agency? Finally, the course allows the opportunity to look at the changing role of the state in relation to war and violence. The current explosion of ethnic and civil conflicts are not only understood in terms of lack of development, but, problematically, in terms of innate backwardness of (developing) nation-states. How far can we stretch the security-development nexus? Is it possible to identify the agency of subaltern subjects in this discussion? The course will conclude by looking at how development processes, despite their inherent weaknesses, have created pockets of empowerment, which are self-sufficient and self-sustaining and have enabled many societies to recover from debt-led growth.

A distinct feature of this course is that it draws on literature from different sources and is not confined to mainstream academic literature. For example, we will look at news media, documentaries, movies, policy reports, biographical narratives and historical texts together with the assigned mandatory readings.

Instruction
The teaching consists of lectures and seminars. The course is taught in English.

Assessment
Students are examined through a written exam, oral presentation and active participation in seminars. Grades are awarded according the scale “failed”, "pass" or "pass with distinction".

3. Kandidatuppsats 15.0 hp

Mål
Studenten ska efter kursen aktivt ska kunna delta i diskussioner om vetenskapliga arbeten, sina egna såväl som andras. Studenten ska, som författare, opponent och seminariedeltagare, kunna förhålla sig kritiskt till olika påståenden, ge och ta konstruktiv kritik samt bedöma en undersöknings bidrag i ett vidare sammanhang.

Studenten tränas genom uppsatsarbetet i att urskilja och precisera ett statsvetenskapligt eller utvecklingsstudierelaterat problem i förhållande till tidigare forskning, att avgränsa och utföra en undersökning av relevans för den ställda frågan, samt att presentera resultat på ett klart och tydligt sätt. Ett av delmålen är att lära sig lämpliga tillvägagångssätt för att inventera befintlig kunskap och samla in relevant material. Studenten ska ges konkret erfarenhet av olika undersökningsmetoder och kunskap om hur dessa kan användas för att lösa olika undersökningsuppgifter. Vidare ska studenten sätta sig in i olika sätt att tolka och analysera forskningsmaterial och lära sig vad som krävs för att dra korrekta slutsatser.

Kunskapssökandet förutsätter även att slutsatserna granskas av en opponent. En väsentlig del av kursen är därför att man själv deltar i och ansvarar för genomförandet av ett vetenskapligt seminarium.

Innehåll
Kursmomentet består i att självständigt genomföra en väl avgränsad undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. Vid ett slutseminarium redovisas arbetet skriftligt i form av en uppsats. Ett viktigt inslag är även att tillsammans med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, såväl den egna som andras. På slutseminariet förväntas författaren kort presentera sin uppsats muntligt och besvara frågor om den egna undersökningen. Vidare ska varje student inleda diskussionen om en annan uppsats genom att agera opponent, samt delta aktivt i diskussioner om de uppsatser som ingår i respektive seminariegrupp.

Undervisning
Undervisningen sker genom föreläsningar om hur arbetet ska bedrivas, hur uppsatsen kan utformas och hur en konstruktiv opposition kan genomföras. Samtliga uppsatsförfattare tilldelas också en handledare som bedriver individuell undervisning särskilt anpassad till varje författares behov. Ett centralt inslag i undervisningen utgör de slutseminarier där den färdiga undersökningen ventileras. Här ges tillfälle att utförligt reflektera över hur olika typer av undersökningar har genomförts från början till slut, och vilka lärdomar som kan dras av de specifika problem som då har hanterats.

Examination
Till grund för bedömningen av det självständiga arbetet ligger i huvudsak den uppsats studenten lämnat in. Hur studenten kan besvara frågor om sitt arbete och vid seminariet förtydliga hur det genomförts, hur slutsatser dragits och hur alternativa lösningar kan se ut, tas också med i den slutliga bedömningen av uppsatsens kvalitet och vid betygsättningen.

Opponenten ska kunna identifiera relevanta frågor vad gäller uppsatsens centrala delar, såsom frågeställning, syfte, metod, analys och slutsatser. Opponenten förväntas kunna ge konstruktiv kritik och klargöra såväl förtjänster som brister hos uppsatsen, samt ge förslag till förbättringar. Motsvarande krav gäller också för övriga seminariedeltagare vilka förväntas bidra aktivt till diskussionen.

Vid betygssättningen används den tregradiga betygsskalan; VG (Väl godkänd), G (Godkänd) eller U (Underkänd).
 

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier med varierande uppläggning och utformning.

Studiehandledning med detaljerade anvisningar angående undervisning och examination tillhandahålls i samband med kursstart för respektive delkurs.

Examination

Kursen examineras genom aktivt seminariedeltagande, kurs-pm, författande av uppsats och tentamina.

I informationen till de olika momenten redogörs närmare för kursfordringarna. Den tregradiga betygsskalan tillämpas: Underkänd - Godkänd – Väl godkänd.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t ex vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Litteratur

Litteraturlista

Gäller från: vecka 36, 2018

Metod

  • Teorell, Jan; Svensson, Torsten Att fråga och att svara : samhällsvetenskaplig metod

    1. uppl.: Stockholm: Liber, 2007

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Lewis-Beck, Colin; Lewis-Beck, Michael S. Applied regression : an introduction

    Second edition.: Los Angeles: SAGE, 2015.

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

Arbetsmaterial (ett urval av artiklar och utdrag ur böcker m.m.) tillkommer.

Gender, Power and Institutions

Kursen ges höstterminen 2018.

  • Mackay, Fiona.; Krook, Mona Lena. Gender, politics and institutions : towards a feminist institutionalism

    Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2011

    Boken finns som e-bok i DISA.

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Brantenberg, Gerd Egalia's daughters : a satire of the sexes

    Emeryville, CA: Seal Press, 2004

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

Artiklar tillkommer

Europeiska unionens politiska system

Kursen ges höstterminen 2018.

  • Hix, Simon.; Høyland, Bjørn. The political system of the European Union

    3. ed.: Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2011

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Bulmer, Simon; Lequesne, Christian The member states of the European Union

    2nd ed.: Oxford: Oxford University Press, cop. 2013

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

Artiklar tillkommer

Förvaltningspolitik

Delkursen ges höstterminen 2018.

  • Hill, Michael J.; Varone, Frédéric The public policy process

    Seventh edition.: London: Routledge, [2017].

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Jacobsson, Bengt; Pierre, Jon; Sundström, Göran Governing the embedded state : the organizational dimension of governance

    1. ed.: Oxford: Oxford University Press, 2015

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Kuhlmann, Sabine; Wollmann, Hellmut Introduction to comparative public administration : administrative systems and reforms in Europe

    Cheltenham, UK: Edward Elgar, cop. 2014

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

Artiklar och kompendium tillkommer

Internationell politik

  • Reus-Smit, Christian; Snidal, Duncan The Oxford handbook of international relations

    Oxford: Oxford University Press, 2010

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Betts, Richard K. The Delusion of Impartial Intervention

    Ingår i:

    Crocker, Chester A.; Hampson, Fen Osler; Aall, Pamela R. Turbulent peace : the challenges of managing international conflict.

    Washington, D.C.: United States Institute of Peace Press, 2001

    s. 285-294

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

Artiklar tillkommer

Kandidatuppsats

Jämförande politik

Kursen ges vårterminen 2019. Disclaimer: the course will be given according to the proposed outline given that there will be enough teachers available to teach in the course.

  • Tarrow, Sidney G. Power in movement : social movements and contentious politics

    Rev. & updated 3rd ed.: Cambridge: Cambridge University Press, 2011

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Widmalm, Sten Political tolerance in the global south : images of India, Pakistan and Uganda

    London: Routledge, 2016.

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

  • Mounk, Yascha The people vs. democracy : why our freedom is in danger and how to save it

    Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press, [2018]

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

Artiklar och klassiker tillkommer

Politisk teori

Kursen ges vårterminen 2019.

  • Kymlicka, Will Contemporary political philosophy : an introduction

    2. ed.: Oxford: Oxford University Press, 2002 [dvs. 2001]

    Se bibliotekets söktjänst

    Obligatorisk

Artiklar tillkommer

Svensk politik

Kursen ges vårterminen 2019.

Artiklar och arbetsmaterial tillkommer

Environmental Politics and Its Challenges

Kursen ges vårterminen 2019.

Litteraturen består av ett större antal vetenskapliga artiklar.

(En)Gendering International Development

Kursen ges vårterminen 2019.

Litteraturen består av ett större antal vetenskapliga artiklar och bokkapitel.