Allmänt

Kursen ingå i området Kyrko- och missionsstudier

Kursen kan utgöra fristående kurs.

Kursen kan ingå i Kandidatprogram i religionsvetenskap, 180 högskolepoäng.

Kursen kan ingå i Lärarprogrammet.

Kursplanen är fastställd 2007-03-12 av Teologiska fakultetsnämnden.

Kursplanen gäller fr.o.m. 2007-07-01.

Behörighetskrav

Religionsvetenskap A 20 p/30 hp, Kyrko- och missionsstudier B1, Kyrko- och missionsstudier B2

Mål

Kursen vänder sig till studenter som vill fördjupa sina kunskaper i ämnena inom kyrko- och missionsstudier. Kursen utgör således en fördjupande fortsättning på den tematiska B-kursen genom sina ämnesspecifika, valbara kurser.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna

- tillgodogöra och aktivt förhålla sig till kyrkohistoriska, kyrkovetenskapliga eller missionsvetenskapliga arbeten, såväl översiktsverk som vetenskapliga monografier, och kritiskt diskutera dem med fokus på perspektiv, innehåll och vidare sammanhang samt teori och metod.

- självständigt urskilja och bearbeta för ämnena relevanta problem

- argumentera för egna ståndpunkter i förhållande till de aktuella delkursernas temata

- kritiskt granska och utvärdera skilda positioner i anslutning till desamma

- planera och genomföra ett muntligt föredrag i ett för kursen relevant ämne för en

åhörargrupp som inte har fackkunskaper i ämnet

- aktivt delta i seminariediskussioner

Innehåll

Kursen omfattar tre delkurser i ämnena kyrkohistoria, kyrkovetenskap och missionsvetenskap. Av dessa väljer studenten två. Om studenten redan läst någon av delkurserna på B2-nivå, väljs här delkurser som inte lästs tidigare.

Kyrkohistoria

Kyrkan i samhället och kulturen 7,5 hp

Kursen ger en översikt över de kristna kyrkornas historia i vårt land från kristningsskedet fram till 1900-talet. Hur såg kyrkolivet ut på medeltiden? Innebar reformationen en kontiniutet eller ett brott med det förflutna? Hur växte den lutherska enhetskyrkan fram? Hur gestaltade sig människors liv i ett samhälle där den lutherska "hustavlan" och kyrkans undervisningssystem hade en stark ställning? Hur formades och konsoliderades väckelserna och frikyrkorörelsen i lojalitet med eller öppen kritik mot kyrkans lutherska tro och ordningar? Hur mötte kyrkan urbanisering, industrialisering, religionskritik och modernitet? Utvecklingen studeras i sammanhang med den allmänna historiska utvecklingen på riksnivå och belyser också vanligt folks förhållanden på lokalnivå, i deras gudstjänster och fromhetsliv. Tonvikt läggs vid växelspelet mellan religiösa, kulturella, politiska och ekonomiska faktorer och sådana historiska förhållanden som kan bidra till förståelse av kyrkornas och samfundens förhållanden idag.

Nordic Folk Churches 7,5 hp

(se kursplanen för denna kurs)

Kyrkovetenskap

Kyrkan i dogmatiken och praktiken 7,5 hp

Kursen fokuserar på den teologiska förståelsen av den kristna kyrkan i historia och nutid. Kyrkan framträder då ur en mängd aspekter som olika typer av strukturerad kristen gemenskap. Frågan ställs om det är möjligt att tala om kristen tro utan kyrka och hur kyrkan kan forma tron. Vad är en karismatisk gemenskap i förhållande till synen på kyrkan som ett sakrament? Hur avslöjar sättet att fira gudstjänst vilken syn på kyrkan som gudstjänstfirarna har? Här studeras feministiska uppfattningar om kyrka och liturgi, varför den romersk-katolska kyrkan har en påve eller hur det kommer sig att pingstkyrkor i Afrika skapar egna traditioner. I kursen kan man också lära sig varför kyrkan i Nya Testamentet kom att identifieras med Kristi kropp, vad som menas med Guds folk och hur evangelisation och ecklesiologi inte kan skiljas åt. Det internationella perspektivet ger förståelse också av den svenska kontexten.

Missionsvetenskap

Kyrka bland kulturer och religioner 7,5 hp

Kursen behandlar kyrka i relation till olika kulturer, religioner och sociala förhållanden i ett globalt perspektiv. En teoretisk grundval är postkolonialt tänkande och den första delen av kursen ger en introduktion till postkoloniala studier. I kursens andra del tillämpas postkoloniala perspektiv på ett antal texter om mission, missionärer, kyrkor och enskilda kristna i Afrika, Asien och Latinamerika. Exempel på frågor som behandlas under kursen är: Varför tog protestantisk mission fart under 1700-talet? Hur såg svenska missionärer på kastsväsendet i Indien? Hur kan en kristen missionskritik se ut? Kan kyrkan vara en motståndsrörelse mot olika former av förtryck? Hur ser förhållandet mellan mission och modernisering ut på olika håll i världen?

Undervisning

Föreläsningar och seminarier.

Examination

Muntlig tentamen och PM. Som betyg på slutförd kurs ges Godkänd eller Väl Godkänd.

Övergångsbestämmelser

Personer som läst denna kurs enligt äldre kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt den kursplanen inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.