Allmänt

Kursen är obligatorisk för studenter på Masterprogram i samhällsvetenskap med inriktning mot samhällsplanering. Kursen kan också ingå på Masterprogram i samhällsvetenskap med inriktning kulturgeografi, som en av de valfria kurserna för denna inriktning.

Kursen kan även läsas av studenter på andra masterprogram eller som fristående kurs.

Behörighetskrav

Samhällsvetenskaplig kandidatexamen eller motsvarande.

Mål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

- Självständigt diskutera och analysera nya tendenser i samhällsplanering nationellt och internationellt och sätta dessa i relation till svensk planering

- Identifiera, formulera och analysera komplexa frågeställningar inom kunskapsområdet nationell och internationell samhällsplanering

- Skriftligt och muntligt kunna föra en vetenskaplig diskussion kring en planeringsfrågeställning

- Självständigt avgränsa, utforma, författa och försvara en PM-uppgift

- Självständigt genomföra en opposition på en PM

Innehåll

Kursen behandlar samhällsplanering i ett nationellt och internationellt perspektiv. Idéer om planering har alltid spridit sig över de nationella gränserna, även om de ofta har formats som en reaktion på specifika problem i specifika geografiska och samhällskontexter. I och med samhällets internationalisering har dock spridningen av planeringsidéer och praktiker accelererat, något som man i planeringen måste förhålla sig till. Att som planerare idag söka styra samhälleliga processer involverar därför inte bara en mängd olika offentliga, icke-offentliga och internationella aktörer, det handlar även om att hantera fler och fler internationella influenser. Kursen behandlar planeringens internationella tendenser i relation till svensk planering utifrån två olika perspektiv.

Dels behandlas hur globala flöden av planeringsidéer och praktiker "landar" i olika länder och kontexter och dess relation till svensk planering. Detta sker genom fördjupning i ett antal fallstudier. Hur sker exempelvis "urban governance" och planering i partnerskap i olika planeringssammanhang nationellt och internationellt?

Dels behandlas sambanden mellan nationella och internationella händelser och de uttryck dessa tar sig i planeringen internationellt och i Sverige. Vad innebär det exempelvis att planera för en stor nationell eller internationell händelse som Melodifestivalen eller Olympiska spelen? Vilka aktörer involverar ett sådant evenemang och vilka planeringsaspekter behöver man ta hänsyn till före, under och efter detta evenemang? Hur kan detta kopplas till svensk planering?

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och temaseminarier.

Examination

Kursen examineras både skriftligt och muntligt.