Allmänt

Denna kurs kan ingå i samhällsvetarprogrammet, ekonomprogrammet och lärarprogrammet 140-220 poäng samt lärarprogrammet 210/330 högskolepoäng vid Uppsala universitet. Den kan också läsas som fristående kurs. Kursplanen är godkänd av Ekonomisk-historiska institutionens styrelse.

Behörighetskrav

60 hp ekonomisk historia, där Ekonomisk historia A/Ekonomi och samhälle, 15 hp, eller Frågor till det förflutna, 30 hp samt Ekonomisk historia B/Vetenskapligt skrivande, 15 hp, eller motsvarande ingår, Historia AB, 60 hp, Historia B, 30 hp, eller Idé- och lärdomshistoria, 60 hp.

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• redogöra för vad som skiljer vetenskaplig kunskap från vardagskunskap samt problematisera uttrycket "god vetenskap"
• redogöra för vad som menas med intersubjektivitet och vilken roll denna spelar för utvecklingen av vetenskaplig kunskap
• ange skillnader mellan hypotetiskt-deduktiv och induktiv vetenskaplig metod samt diskutera teorianknytningens roll i ekonomisk-historisk forskning
• reflektera över hur problemformulering, metodval och materialtillgång som steg i forskningsarbetet inverkar på varandra och på en undersöknings resultat och slutsatser
• kort redogöra för några textanalytiska inriktningar samt självständigt lösa uppgifter inom någon av dessa
• redogöra för huvudinnehåll och tillvägagångssätt i vetenskapliga texter med kvantitativa inslag och själv använda grundläggande kvantitativa metoder
• göra seminariepresentationer (muntliga och skriftliga), aktivt delta i seminariediskussioner samt leda seminarier där konkreta, avgränsade metodfrågor diskuteras

Innehåll

Kursen bygger vidare på och fördjupar de grundläggande kunskaperna från Ekonomisk historia B/Vetenskapligt skrivande, 15 högskolepoäng och syftar till att stärka studenternas förmåga att självständigt genomföra och skriftligt redovisa vetenskapliga undersökningar. Innehållet sträcker sig från basala vetenskapsteoretiska spörsmål till praktiska övningar i ekonomisk-historisk arbetsmetod. I fokus står hela tiden den särpräglade karaktär som ämnet får av att befinna sig i gränslandet mellan samhällsvetenskap och historia, och hur detta återverkar på sådant som den roll teorianvändningen respektive källkritiken och empirin spelar i ekonomisk-historisk forskning.

I den mer praktiskt inriktade metoddelen av kursen läggs stor vikt vid frågan om hur valet av problemställning, metod och material hör samman och vilken roll alternativa val kan spela för en undersöknings resultat. Skillnader och likheter mellan kvalitativ och kvantitativ metod diskuteras och problematiseras. Som ett exempel på kvalitativ metod behandlas textanalys mer ingående, och praktiska övningar genomförs. Även i fråga om kvantitativ metod sker en väsentlig fördjupning av tidigare kunskaper, framför allt genom att regressions- och tidsserieanalys behandlas. Denna del av metodundervisningen är också kopplad till praktiska övningar, där användningen av Minitab introduceras. Läsning och diskussion av vetenskapliga texter baserade på kvantitativ metod utgör ett viktigt komplement.

Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier och handledda övningar vid dator.

Examination

Kursen examineras genom aktivt seminariedeltagande, muntliga och skriftliga seminariepresentationer, självständig ledning av seminarier samt hemuppgifter.