Behörighetskrav

Kandidatexamen. 90 hp i freds- och konfliktkunskap eller 90 hp i närliggande relevant ämne och minst 30 hp i freds- och konfliktkunskap eller motsvarande.

Mål

Efter genomgången kurs skall studenten kunna:

• Uppvisa kunskap om centrala teorier, teman och empirisk evidens gällande orsaker till inom- och mellanstatliga konflikter, samt andra typer av politiskt våld.
• Förstå hur olika konfliktorsaker samverkar.
• Demonstrera kapacitet att självständigt analysera orsaker till väpnad konflikt, inklusive att redogöra för såväl statliga som icke-statliga aktörers roll.
• Systematiskt och kritiskt integrera och applicera olika perspektiv på väpnad konflikt på enskilda fall.
• Förstå varför, och under vilka omständigheter, motsättningar inom och mellan grupper, samhällen och stater ibland övergår i organiserat, väpnat våld.
• Självständigt och kritiskt identifiera och analysera forskningsproblem och praktiskpolitiska frågor rörande orsaker till väpnad konflikt och hur dessa relaterar till andra samhälleliga fenomen.
• Muntligt och skriftligt presentera översikter såväl som egna analyser inom ämnesområdet. Detta inkluderar förmågan att utforma en forskningsstudie eller en praktiskpolitisk rapport, att samla in och analysera relevanta data med god vetenskaplig insikt och erforderliga metodkunskaper, och att presentera resultaten på engelska inom en viss angiven tidsram.

Innehåll

Kursens fokus ligger på att förmedla kunskaper om orsaker till olika typer av väpnade konflikter. Kursen betonar ämnets komplexitet, klargör likheter och skillnader mellan olika teoribildningar och betonar det stora antalet förklaringsfaktorer på olika analysnivåer och hur dessa samspelar.

Väpnade konflikter orsakas av många samverkande faktorer – till exempel ekonomiska, politiska och sociala – på olika analysnivåer (individuell, lokal, regional, nationell och internationell). Kursen är främst inriktad på faktorer som förklarar utbrottet av inomstatliga väpnade konflikter (inbördeskrig), eftersom detta är den vanligaste typen av väpnade konflikter. Internationella och mellanstatliga krig studeras också, liksom andra typer av konflikter och organiserat politiskt våld, ex. våld mot civila. Särskild betoning läggs på statens centrala roll i olika typer av väpnade konflikter. Olika teoretiska perspektiv undersöks och jämförs. Teorier kopplas till empiriska exempel från historiska såväl som pågående väpnade konflikter runt om i världen för att främja studenternas förståelse av teoriers användbarhet för att analysera och förstå verkliga världshändelser och deras utveckling. Studenterna utvecklar också en mer detaljerad kunskap om enskilda väpnade konflikter under skrivandet av ett avslutande kurs-PM.

I formatet på kursen ingår föreläsningar och olika typer av seminarier. Föreläsningarna täcker förklaringar till både mellanstatliga och inomstatliga konflikter, samt särskilda aspekter av konflikters start, eskalering, och dynamik. De kunskaper och färdigheter som förvärvats under kursen presenteras i ett avslutande kurs-PM. Som med alla kurser och program på avancerad nivå, innebär det att studenterna arbetar självständigt med att bedöma och syntetisera litteraturen, dels genom att läsa på egen hand, dels genom att organisera studentledda seminarier eller studiegrupper.

Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar och seminarier.

Examination

Examination och slutgiltigt kursbetyg baseras på studentens prestation på följande fyra punkter:

• Ett avslutande skriftligt kurs-PM.
• Genomförd oppositionsuppgift på annan students arbets-PM.
• Presentation av seminarieuppgifter.
• Aktivt deltagande på föreläsningar och seminarier.

Betygsgrader: Väl godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U).

Två datum att lämna in revidering av kurs-PM ges vid varje kurstillfälle.