Utbildning

Kursplan för Biomedicinsk laboratorievetenskap

Biomedical Laboratory Science

Kursplan

  • 49 högskolepoäng
  • Kurskod: 3KK017
  • Utbildningsnivå: Grundnivå
  • Huvudområd(en) och successiv fördjupning: Biomedicinsk laboratorievetenskap G1F
  • Betygsskala: Underkänd (U), godkänd (G).
  • Inrättad: 2017-01-31
  • Inrättad av: Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid medicinska fakulteten
  • Gäller från: vecka 27, 2017
  • Behörighet: Utländsk kandidatexamen alternativt en avslutad tvåårig eftergymnasial utbildning med inriktning mot biomedicinsk laboratorievetenskap eller motsvarande. Tidigare utbildning ska, förutom biomedicinsk laboratorievetenskap, inkludera anatomi, fysiologi, kemi och biokemi motsvarande 40 hp tillsammans. Dessutom krävs kunskaper i svenska och engelska motsvarande Svenska 3 eller Svenska som andraspråk 3 respektive Engelska 6.
     
  • Ansvarig institution: Institutionen för medicinska vetenskaper

Beslut och riktlinjer

Utbildningens innehåll, längd och nivå regleras av förordning (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning.

Kursen ges i termin 1-3 inom Kompletteringsutbildning för biomedicinska analytiker med utländsk examen och utgörs av teoretiska studier och praktisk färdighetsträning.
Kursen syftar till att studenterna tillägnar sig de grunder i cellbiologi, molekylärbiologi, klinisk mikrobiologi, klinisk kemi, toxikologi, farmakologi, patologi och klinisk genetik samt immunologi och transfusionsmedicin inklusive tillhörande metodik som krävs för att utföra moment i verksamhetsförlagd utbildning samt för att kunna tillgodogöra sig fördjupade kunskaper inom området.

Mål

Färdigheter och förmågor
Studenten förväntas efter avslutad kurs kunna:

  • genomföra olika typer av praktiskt laboratoriearbete (kemiskt, biokemiskt, cellbiologiskt och molekylärgenetiskt samt de specifika metoder som används på kliniska laboratorier) med hjälp av muntliga och skriftliga laborationsinstruktioner, på ett kvalitetssäkert sätt
  • självständigt analysera, tolka och redovisa resultat från analyser samt med hjälp av kontroller och referensintervall bedöma fyndets relevans för patienten
  • redogöra för kvalitetssäkringens betydelse för tillförlitligheten i metoden och ge exempel på kvalitetssäkringsmetod inom olika områden
  • utföra blodprovstagning
  • följa de säkerhetsföreskrifter samt lagar och förordningar som styr hälso- och sjukvården, såsom tystnadsplikt, smittskyddslagen, biobankslagen
  • genomföra sökningar i relevanta databaser inom olika områden
  • visa förmåga att självständigt presentera fakta genom muntlig och skriftlig framställning
  • visa förmåga att självständigt inhämta och värdera fakta och områdets vetenskapliga grund
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan med studenter och lärare
  • tillämpa grundläggande statistiska analyser
  • utifrån klinisk information kunna föreslå lämplig analys samt kunna förklara och värdera sambandet mellan patient, patientprover och olika sjukdomstillstånd
  • använda sterilteknik för odling och hantering av eukaryota celler och mikroorganismer
  • beskriva relevanta cellulära och molekylära förändringar vid vissa sjukdomstillstånd samt hur dessa kan utnyttjas för diagnostiska syften

Kunskap och förståelse
Studenten förväntas efter avslutad kurs kunna:
  • redogöra för principerna bakom, exemplifiera tillämpningar av samt diskutera för- och nackdelar med olika metoder/metodik som tagits upp under kursen
  • beskriva organisationen kring logistik och kvalitetssäkring på kliniska laboratorier
  • beskriva och exemplifiera aktuell forskning inom olika områden och sambandet mellan forskning och klinisk tillämpning
Specifikt inom de olika områdena:
Biokemi
  • redogöra för biomolekyler och hur deras strukturer påverkar deras egenskaper och därmed deras funktion
  • redogöra för biologisk informationsöverföring och exemplifiera samband mellan genotyp och fenotyp för prokaryoter och eukaryoter
Mikrobiologi
  • redogöra för vanligt förekommande sjukdomar förorsakade av mikroorganismer
  • redogöra för betydelsen av incidens, prevalens och epidemiologi i mikrobiologisk diagnostisk verksamhet
  • ange de viktigaste upptäckterna och uppfinningarna för den mikrobiologiska diagnostikens utveckling
  • redogöra för begreppet normalflora och dess betydelse
  • redogöra för medicinskt relevanta mikroorganismers struktur, morfologi och livscykel
  • redogöra för klassificering av medicinskt relevanta mikroorganismer, speciellt de metoder som används för klassificering
  • redogöra för den teoretiska bakgrunden till de vanligast förekommande analyserna på ett mikrobiologiskt laboratorium.
  • redogöra för mekanismer för spridning, virulens samt patogenicitet hos patogena mikroorganismer
  • redogöra för de vanligaste antimikrobiella terapiernas verknings- och resistensmekanismer
  • redogöra för hur resistensutveckling och resistensöverföring sker
Patologi
  • redogöra för hur den förändrade morfologin i olika vävnader kan användas för diagnostiska syften
  • redogöra för vanligt förekommande sjukdomar och deras prevalens
  • redogöra för de patofysiologiska mekanismerna bakom genomgångna sjukdomars uppkomst
  • redogöra för hur man klassificerar tumörer
Genetik
  • redogöra för genetiska faktorers betydelse för hälsa och sjukdom
  • redogöra för olika huvudgrupper av genetiska sjukdomar samt hur dessa nedärvs
Klinisk kemi
  • urskilja blodcellernas utvecklingsstadier
  • identifiera blodcellsmorfologiska förändringar vid olika sjukdomstillstånd
  • beskriva den teoretiska bakgrunden inom klinisk kemisk diagnostik vid de vanligast förekommande rubbningar i olika organsystem
  • förklara principen för läkemedelseffekter och omsättning i kroppen
  • förklara och värdera kliniskt farmakologiska laboratorieanalyser som verktyg för läkemedelsdosering, intoxikations- och missbruksdiagnostik
  • redogöra för preanalytiska faktorer som har betydelse för analyssvarets resultat, tolkning och kvalité
Immunologi
  • redogöra för immunförsvarets uppbyggnad och funktion hos människa på molekylär nivå, cellulär nivå, organ och organismnivå
  • redogöra för de patofysiologiska mekanismerna bakom de vanligast förekommande immunologiska sjukdomarna
  • diskutera immunsystemets roll vid olika immunologiskt betingade sjukdomstillstånd såsom överkänslighet, autoimmunitet, immunbrist samt immunitet mot mikroorganismer
  • förklara teorin bakom framställning av antikroppar
Transfusionsmedicin
  • beskriva blodgruppssystemens genetik och AB0-systemets uppbyggnad
  • förklara Rh-systemet och D-antigenets betydelse inom transfusionsmedicin
  • redogöra för bildandet av antikroppar inom de olika blodgruppssystemen
  • redogöra för blodkomponentframställning
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten förväntas efter avslutad kurs kunna:
  • diskutera etiska frågor beträffande hantering av provmaterial och analysresultat inom klinisk verksamhet
  • visa ett etiskt, mångfalds- och jämställdhetsperspektiv i bemötandet av blodgivare, patienter och anhöriga

Innehåll

Grundläggande kunskaper inom cell-och molekylärbiologi. Cellodling. Moderna tekniker för analys av DNA och RNA. PCR. Proteomik. Följa och skriva SOP (Standard Operating Procedure). 

Mikrobiologi
Mikroorganismerna i det biologiska systemet. Allmän och speciell bakteriologi, allmän och speciell virologi, mykologi och parasitologi samt därtill hörande laboratoriemetodik. Bakteriefysiologi. Patogenicitet och virulensfaktorer. Bakteriegenetik. Antibiotika och kemoterapeutika. Mikroorganismer och sjukdom. Aktuell forskning inom medicinsk mikrobiologi. Få kännedom om organisation, metodvalidering, kvalitetssäkring, ackreditering och ansvarsområden inom medicinsk mikrobiologi. Bibliotekskunskap. Statistik.

Patologi
Allmän cellpatologi, patologiska begrepp och terminologi, organrelaterad tumörlära med tumörklassificering, inflammation, degeneration och inlagringssjukdomar, obduktion, preparatutskärning, tekniker för histopatologi inklusive ljusmikroskopisk analys, immunhistokemi, molekylärpatologi, elektronmikroskopi samt cytologisk diagnostik och dess tekniker.

Klinisk genetik
Arvsmassans organisation och nedärvning, genetiskt betingade sjukdomar, fördjupad kunskap i hur molekylärbiologisk metodik används för gendiagnostik och analys samt metoder för kromosomanalys.

Klinisk kemi med farmakologi och toxikologi
Sambandet mellan patient - prover och laboratoriets klinisk diagnostiska betydelse i det dagliga arbetet i vården. Hematopoesen, normal blodcellsmorfologi, leukemier och anemier. Klinisk kemisk diagnostik vid de vanligast förekommande rubbningar i olika organsystem. Principer för läkemedelseffekter, omsättning i kroppen samt vilka faktorer som påverkar dessa. Principer för läkemedelsanalyser, toxikologiska- och missbruksanalyser. Lagar och förordningar inom hälso- och sjukvården. Blodprovtagning. Litteratursökning i relevant databas. Kvalitetssäkring.

Immunologi och transfusionsmedicin
Immunförsvarets och immunsystemets organisation, immunsystemets molekylära och cellulära grunder. Monoklonala antikroppar, vacciner. Det naturliga immunförsvaret och deras komponenter, immungenetik, cellsamverkan. Överkänslighetsreaktioner, autoimmunitet, immunbristsjukdomar, transplantationsimmunologi, tumörimmunologi. Analysmetoder baserade på antigen-antikroppsreaktioner. AB0 och Rh-systemets biokemi, genetik, antikroppsbildning, betydelse vid transfusion, graviditet och transplantation. Övriga blodgruppssystems biokemi, vanliga antigen, betydelse vid transfusion och graviditet. De vanligaste blodgruppsserologiska teknikerna, betydelse av immunoglobulinklass, felkällor. Blodgivning, blodkomponenters framställning, förvaring och kontroll. Organisationen kring logistik och kvalitetssäkring vid blodgivning och transplantation. Relevant lagstiftning. Etiska frågeställningar i samband med blodgivning.

Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar, laborationer, seminarier, demonstrationer, tutorials och studiebesök. Undervisningen kommer att följa en individuell studieplan, baserad på studentens tidigare utbildning och yrkeserfarenhet och samläses helt eller delvis med Biomedicinska analytikerprogrammet. 

Examination

Examination sker som enskilda teoretiska och praktiska prov. Antalet examinationer bestäms utifrån den individuella studieplanen. För betyget godkänd krävs dessutom godkända laborationer och andra obligatoriska moment samt deltagande vid seminarier, demonstrationer och studiebesök.

Studerande som erhållit underkänt på tentamensprov har rätt att genomgå provet ytterligare 4 gånger (= totalt 5 tentamensprov). Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank tentamen räknas som tentamenstillfälle. Praktiska prov kan genomgås maximalt tre gånger.

Litteratur

Litteraturlistor

Gäller från: vecka 11, 2017

Kurslitteratur

  • Brauner, Annelie Medicinsk mikrobiologi & immunologi

    1. uppl.: Lund: Studentlitteratur, 2015

    Medicinsk mikrobiologi + Immunologi med transfusionsmedicin

    Se bibliotekets söktjänst

  • Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin Laurell, Carl-Bertil Nilsson-Ehle, Peter; Berggren Söderlund, Maria; Theodorsson, Elvar; Becker, Charlotte

    9., [rev. och utök.] uppl.: Lund: Studentlitteratur, 2012

    Klinisk kemi med hematologi, toxikologi och farmakologi

    Se bibliotekets söktjänst

  • Stevens, Alan; Lowe, J. S.; Scott, Ian Core pathology [Elektronisk resurs]

    3rd ed.: [Edinburgh]: Mosby/Elsevier, 2009.

    Patologi och klinisk genetik

    Se bibliotekets söktjänst

  • Core pathology Stevens, Alan; Lowe, James; Scott, Ian S.; Stevens, Alan

    3rd ed.: Edinburgh: Mosby, 2009 [dvs. 2008]

    Patologi och klinisk genetik

    Se bibliotekets söktjänst

  • Campbell, Mary K.; Farrell, Shawn O. Biochemistry [Elektronisk resurs]

    8th edition.: Australia: Cengage Learning, [2015]

    Molekylärbiologi

    Se bibliotekets söktjänst

  • Campbell, Mary K.; Farrell, Shawn O. Biochemistry

    8th edition.: Australia: Cengage Learning, [2015]

    Molekulärbiologi

    Se bibliotekets söktjänst

Rekommenderad extra litteratur

  • Simonsen, Flemming Lindegren, Roger Analysteknik : instrument och metoder

    Lund: Studentlitteratur, 2005

    Molekulärbiologi

    Se bibliotekets söktjänst

  • Wilson, Keith; Walker, John M. Principles and techniques of biochemistry and molecular biology

    7. ed.: Cambridge: Cambridge University Press, cop. 2010

    Molekulärbiologi

    Se bibliotekets söktjänst