Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Engelska 6, Matematik 3b/3c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Engelska B, Matematik C, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A4/4)

Mål

Vad gäller kunskap och förståelse förväntas studenten efter genomgången kurs kunna:

• beskriva den roll ämnet informationssystem har i akademi och samhälle,
• redogöra för olika principer, metoder, modeller och tekniker för utveckling av informationssystem och dess ingående delar,
• redogöra för innebörden av centrala begrepp inom ämnet informationssystem, samt hur dessa begrepp förhåller sig till varandra.

Vad gäller färdighet och förmåga förväntas studenten efter genomgången kurs kunna:

• utföra planering, analys och design inom ett mindre systemutvecklingsprojekt, med betoning på samspelet mellan system, utvecklare, användare och verksamhet,
• tolka, modellera och konstruera algoritmer utifrån problembeskrivningar,
• implementera algoritmer i ett programmeringsspråk,
• planera och konstruera grundläggande webbgränssnitt,
• söka och kritiskt värdera källor och författa PM inom ämnet informationssystem.

Vad gäller värderingsförmåga och förhållningssätt förväntas studenten efter genomgången kurs kunna:

• översiktligt värdera informationssystems kvalitet med utgångspunkt från olika kvalitetsbegrepp kopplade till IT, människor och organisationer,
• översiktligt värdera hur programvara kan bidra till problemlösning och beslutsprocesser,
• genomföra skriftlig och muntlig presentation av en självständigt genomförd studie,
• utifrån praktiska övningar reflektera kring teorier och begrepp inom ämnet informationssystem.

Innehåll

Kursen ger en introduktion till centrala begrepp inom området informationssystem med speciellt fokus på systemutveckling. Studenterna arbetar med teori, praktiska övningar och reflektion. Med avstamp i IT och Internets historia behandlar kursen informationssystem samt systemvetarrollen. De grundläggande begreppen data, information och kunskap beskrivs och kopplas till IT-system, informationssystem och verksamhet. Begrepp som systemkvalitet, informationssäkerhet, risker med IT, användbarhet och organisatoriskt värde behandlas likväl som tekniska aspekter på informationssystem. I kursen presenteras olika systemutvecklingsmodeller, t.ex. vattenfallsmodellen, prototyping och agila metoder. Systemutvecklingsprocessen består av flera olika aktiviteter, såsom problemanalys och kravspecifikationer kopplade till funktionsorienterade metoder för att identifiera funktionella och icke-funktionella krav. Dessa teoretiska kunskaper i systemutveckling kopplas till praktiskt genomförande i form av projektarbete där studenterna arbetar i grupp.

En viktig färdighet för systemutveklaren är programmering, vilket utgör grunden för hur ett IT-system kan förverkligas utifrån resultatet av de tidigare stegen i systemutvecklingsprocessen. Grundläggande för programmering är heuristisk och algoritmisk problemlösning, förmågan att utifrån en problemställning genomföra en analys för att strukturera de ingående komponenterna och dess relationer. I kursen introduceras programmering utifrån grundläggande byggstenar, såsom datatyper, iterationer och loopar. Andra grundläggande färdigheter som tas upp är användningen av funktioner/metoder och abstraktion. En ytterligare grundläggande färdighet som behandlas inom programmering är användning och manipulation av arrayer (listor) vilket är centralt för förståelsen av hur man kan arbeta med samlingar av relaterade objekt. Exempel på uppgifter där arrayer kan användas är att hitta det största talet i en osorterad lista av nummer, undersöka om talen i en lista är ordnade i storleksordning eller byta plats på två bokstäver i ett ord.

Undervisning

Föreläsningar, lektioner, laborationer och seminarier.

Examination

Kursen examineras genom aktivt deltagande i obligatoriska moment, genomförande av individuella uppgifter och grupparbeten samt muntlig och/eller skriftlig tentamen.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.