Mänskliga rättigheter i politik, rätt och religion

15 hp

Kursplan, Avancerad nivå, 5RT588

Det finns en senare version av kursplanen.
Kod
5RT588
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Huvudområde(n) med fördjupning
Mänskliga rättigheter A1F
Betygsskala
Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
Fastställd av
Teologiska fakultetsnämnden, 2 mars 2018
Ansvarig institution
Teologiska institutionen

Allmänt

Kursen ingår i masterprogrammet i mänskliga rättigheter, 120 hp.

Behörighetskrav

60 hp inom masterprogrammet Mänskliga rättigheter

Mål

Kursens mål är att studenten skall förvärva fördjupade kunskaper om mänskliga rättigheter inom skilda samhällsvetenskapliga, rättsvetenskapliga och religionsvetenskapliga discipliner. Studenten skall utveckla en förmåga att självständigt och kritiskt granska diskursen om mänskliga rättigheter inom dessa tre ämnesområden samt analysera och reflektera över den nutida rättighetsdiskursen. Vidare skall studenten utveckla färdighet att bearbeta aktuella rättighetsproblem i Sverige och globalt inom två av de samhällsområden där de mänskliga rättigheterna för närvarande aktualiseras och utmanas genom självständig analys av hur den politiska filosofin, religionsvetenskapen eller rättsvetenskapen har löst eller bättre skulle kunna lösa den aktuella konflikten mellan olika värden, intressen och rättigheter.

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

  • redogöra för aktuella frågor där rättighetsdiskursen kommer till uttryck i ett samhällsvetenskapligt, rättsvetenskapligt eller religionsvetenskapligt perspektiv.
  • självständigt och kritiskt reflektera över och analysera de utmaningar som de mänskliga rättigheterna står inför i ett alltmer globaliserat samhälle.
  • i diskussion med andra artikulera problemställningar och utmaningar för de mänskliga rättigheterna
  • i diskussion med andra förhålla sig kritiskt till egna antaganden och erfarenheter inom området för mänskliga rättigheter
  • kommunicera vetenskaplig reflektion om aktuella problem i Sverige och globalt som berör mänskliga rättigheter ur ett samhällsvetenskapligt, rättsvetenskapligt eller religionsvetenskapligt perspektiv med en akademisk såväl som icke-akademisk målgrupp i både tal och skrift

Innehåll

I kursen ingår två delkurser som består av 7,5 hp inom områdena (a) Politisk filosofi och mänskliga rättigheter, (b) Rättsvetenskap och mänskliga rättigheter och (c) Religionsvetenskap och mänskliga rättigheter. Studenten ska välja totalt två kurser inom två olika ämnesområden. Det är inte möjligt att välja två kurser inom samma område.

(a) Området Politisk filosofi och mänskliga rättigheter behandlar sådana teorier om mänskliga rättigheter som är centrala inom skilda samhällsvetenskapliga ämnen. Den uppmärksammar teorier om demokrati samt frågor om respekt för mänskliga rättigheter i samband med väpnade konflikter:

- Konflikter, krig och mänskliga rättigheter, 7,5 hp

Kursen belyser teoretiska och empiriska samband mellan mänskliga rättigheter och väpnade konflikters uppkomst, förlopp och lösning. Faktorer bakom väpnade konflikters utbrott har studerats under lång tid. Denna kurs ställer frågan med särskild hänsyn till kränkningar av mänskliga rättigheter: på vilket sätt är sådana knutna till väpnade konflikters uppkomst? Därutöver behandlar kursen synen på mänskliga rättigheters tillämpning under konflikt, och särskilt deras relevans under fredsprocesser och återuppbyggnaden av samhällen som varit utsatta för väpnade konflikter eller andra situationer av systematiskt våld och andra kränkningar. Kursen avslutas med en diskussion om möjligheter till övergångsrättvisa (transitional justice) och politisk försoning efter interna konflikter.

- Lokal demokrati och mänskliga rättigheter, 7,5 hp

Denna kurs syftar till att ge fördjupade kunskaper och praktiska färdigheter i frågor rörande demokrati och skyddet för mänskliga rättigheter på lokal nivå. Med hjälp av exempel från Sverige och utlandet aktualiseras frågan om hur statens ansvar för efterlevnaden av de internationella åtagandena skall balanseras mot det lokala självstyret. Är den lokala demokratin i vägen för ett effektivt skydd för de mänskliga rättigheterna? Hur kan lokala myndigheter arbeta för att stärka demokratin och skyddet av mänskliga rättigheter.

(b) Området Rättsvetenskap och mänskliga rättigheter är inriktat på en fördjupning och specialisering av olika juridiska ämnesområden inom mänskliga rättigheter:

- Icke-statliga aktörer och staters positiva förpliktelser

Kursen behandlar problematiken kring icke-statliga aktörer och deras ansvar för mänskliga rättigheter. Multi- och transnationella företags ansvar för brott mot mänskliga rättigheter behandlas liksom organisationer som arbetar med att stärka och förverkliga mänskliga rättigheter. Särskilt fokus ligger på stateras positiva förpliktelser att aktivt hindra brott mänskliga rättigheter begångna av icke-statliga aktörer.

- Migration, medborgarskap och mänskliga rättigheter

Denna kurs behandlar rättighetsfrågor som blivit aktuella med anledning av de flyktingströmmar vi haft och har i Europa. Vilka rättigheter har den som söker skydd i ett annat land och vilka begränsningar i dessa är legitima att göra? Kursen behandlar även frågan om medborgarskap från ett rättighetsperspektiv. I en tid när medborgarskapet blir allt svårare att förvärva i Europa väcks frågan om medborgarskap som en rättighet.

(c) Området Religionsvetenskap och mänskliga rättigheter är inriktat på en fördjupning i filosofiska och religionsvetenskapliga ämnesområden med relevans för mänskliga rättigheter:

- Politik, religion och mänskliga rättigheter

Denna kurs syftar till att ge fördjupade kunskaper om relationen mellan politik och religion. Särskilt uppmärksammas olika former av politisk teologi och kritisk teori samt förhållandet mellan sekulära och postsekulära diskurser. Olika teorier om religionens roll i den offentliga sfären diskuteras i relation till mänskliga rättigheter.

- Mänskliga rättigheter och makt

Kursen behandlar aktuella frågor inom den postkoloniala och antirasistiska diskursen. Frågan om de mänskliga rättigheternas roll i olika kontexter ställs med fokus på genus, etnicitet och religion. Särskilt uppmärksammas de tvetydigheter och spänningar som strukturerar de mänskliga rättigheternas sociala betydelse och politiska implikationer. Kursen behandlar även flerkulturella identiteter och vad det kan innebära att leva under olika typer av hegemonier.

Undervisning

Undervisningen består av en introducerande gemensam föreläsningsserie och obligatoriska seminarier. Litteraturkurserna inhämtas genom enskilt studium.

För fullgjord kurs krävs minst 75 % närvaro på de undervisningsmoment som beskrivs i kursplanen. Frånvaro från seminarier kompenseras genom kompletteringsuppgift som beslutas av kursansvarig lärare. Vid frånvaro på mer än 25 % krävs synnerliga skäl, som också bedöms av kursansvarig lärare, för att slutbetyg på kursen ska kunna ges.

Examination

Litteraturkurserna (om vardera 7,5 hp) examineras genom skriftliga PM (Litteraturkurs 1: 7,5 hp, Litteraturkurs 2: 7,5 hp).

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Övriga föreskrifter

Litteraturkurserna väljs – om så är möjligt – med hänsyn tagen till ämnet för den masteruppsats som den studerande har för avsikt att skriva.

Notera att angivna undervisningsformer kan komma att ändras till självstudier om studentantalet är mycket litet.

Övergångsbestämmelser

En student har rätt att tentera denna kurs enligt denna kursplan i tre terminer efter aktuellt kurstillfälle. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges endast undervisning enligt senast antagna kursplan.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin