Behörighetskrav

Utbildningen följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.

För tillträde till ny termin krävs att samtliga obligatoriska moment och tentamensprov skall vara godkända från samtliga terminer som föregår den som studenten läser (är registrerad på) eller senast har läst. För tillträde till ny termin medges dock att tre (3) obligatoriska moment och en (1) tentamen kan kvarstå som ej godkänd(a) från närmast föregående termin.

Mål

SYFTE

Kursen syftar till att ge studenten kunskap om humanpatogena bakterier och virus, avseende förekomst, spridning, förökningsmekanismer, patogenes och behandling.

MÅL

Efter kursen skall studenten kunna:

- beskriva grundläggande egenskaper hos ett antal viktiga humanpatogena virus och bakterier.

- förklara generella mekanismer och konsekvenser av virus och bakterieinfektion av cell, organism 
och population och hur denna kunskap tillämpas i infektionsmedicin.

- förklara egenskaper som bestämmer virus genetiska stabilitet och konsekvenser av många virus snabba evolution för patogenes, virusvaccination och behandling med antivirala medel.

- redogöra för infektionsbiologi, epidemiologi och patogenes vad gäller bakterier, samt hur bakteriella infektioner kan förebyggas.

- redogöra för hur medicinskt viktiga antibiotika verkar och hur bakterier utvecklar resistens mot dessa läkemedel.

- redogöra för hur interaktionen mellan agens och infektionsförsvar leder fram till organpåverkan och klinisk bild.

- redogöra för grundläggande klinisk bild samt diagnostiska strategier vid de vanligaste infektionssjukdomarna inom luftvägar, mag-tarmkanal, hud och mjukdelar, CNS samt postoperativa infektioner, samt aktivering av kaskadsystemen och klinisk bild, diagnoskriterier och basala behandlingsprinciper vid sepsis/septisk chock.

Innehåll

Virologi; Grundläggande bakteriologi; Klinisk bakteriologi.

Undervisning

Kursen ges i form av föreläsningar, PBL-seminarier, gruppundervisning, laborationer och demonstrationer.

Examination

Kursen avslutas med skriftlig tentamen som innehåller frågor av typen MCQ (multiple choice question) och essäfrågor (essay questions). Dessutom olika typer av praktisk examination samt genom aktivt deltagande vid seminarier, laborationer och liknande.

För regelverk angående deltagande vid tentamen, antal tentamensprov, avbruten praktik i förtid, frånvaro från obligatoriska moment, se utbildningsplanen i studiehandboken. Som obligatoriska moment räknas laborationer, PBL-seminarier och vissa övriga seminarier. Obligatoriska moment är märkta i schemat.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare 4 gånger (=totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.

Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två underkända tentamina.