Allmänt

Kursen kan ingå i Kandidatprogram i religionsvetenskap 180 hp.

Kursen kan ingå i Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 270 hp.

Kursen kan ingå i Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 330 hp.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Historia 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Historia A, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A1/1)

Mål

Efter genomgången kurs ska studenten ha tillägnat sig grundläggande kunskaper om religioner och livsåskådningar samt deras roll i historia och nutid i så väl svensk som global kontext. Studenten ska ha utvecklat ett kritiskt förhållningssätt till olika framställningar av religion och livsåskådning och dessutom ha förvärvat grundläggande färdigheter för att använda religionsvetenskapliga metoder.

Samma eller motsvarande förväntade studieresultat gäller för både campus- och IT-distans-kursalternativen av kursen. När de förväntade studieresultaten inbegriper muntliga färdigheter används på IT-distanskursalternativet om möjligt IT-baserat kommunikationsverktyg för att uppnå målen. Om detta inte är möjligt kommer muntliga färdighetsmål att omvandlas till motsvarande skriftliga.

Allmänna färdighetstränande mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• använda grundläggande religionsvetenskaplig terminologi på ett adekvat sätt,
• uppvisa förmåga till kritiskt tänkande genom såväl skriftligt som muntligt deltagande i akademiska diskussioner,
• uppvisa metodologisk medvetenhet,
• utföra sökningar i bibliotekets kataloger och databaser, tillämpa grundläggande källkritiska metoder vid informationssökning samt problematisera tillförlitligheten hos de informationskällor som används i religionsvetenskapliga studier,
• följa normerna för akademiskt skrivande i skriftliga uppgifter och uppvisa grundläggande förmåga till korrekt referenshantering,
• kritiskt diskutera hur kunskap om religion kommuniceras i yrkes- eller samhällsrelaterade sammanhang.

Delkursspecifika lärandemål

Delkurs 1: Religioner i historia och nutid, 15 hp

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• uppvisa kännedom om vad ett vetenskapligt förhållningssätt till religion, teologi och livsåskådning innebär,
• uppvisa förmåga att kritiskt diskutera olika sätt att förstå religion,
• redogöra för och jämföra huvuddragen i judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism och dessa traditioners historiska framväxt,
• exemplifiera respektive traditioners olika uttryck i såväl teori som praktik i historien och i samtiden,
• uppvisa grundläggande förmåga att använda historiska, antropologiska, sociologiska och psykologiska metoder och teorier för att förstå religioners roll för individ, grupp och samhälle.

Delkurs 2: Texter, traditioner och tolkningar, 7,5 hp

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• visa kännedom om grundläggande teorier och begrepp inom texttolkningen,
• redogöra översiktligt för tillkomst, innehåll och reception av valda delar av Den hebreiska bibeln, Nya Testamentet, Koranen och Bhagavad-Gita,
• diskutera texttolkningens skilda förutsättningar, jämföra texttolkningar från olika religiösa traditioner och i samtidskulturen samt genomföra egna tolkningar av texter och textbruk.

Delkurs 3: Livsåskådningar och värderingar i konflikt och dialog, 7, 5 hp

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• redogöra för några centrala frågor, begrepp och teorier inom empirisk livsåskådningsforskning, systematisk teologi och etik,
• redogöra för konkreta erfarenheter av religionsmöten i konflikt och dialog, globalt och lokalt,
• redogöra för hur religionsfilosofiska förhållningsätt till religiös mångfald kan utformas,
• analysera ett urval av livsåskådningsrelevanta och samtida problem samt argumentera för en egen position i relation till dessa med hjälp av vetenskapliga begrepp och teorier,analysera och diskutera uttolkningar av kristen, judisk och muslimsk teologi och etik i dag.

Innehåll

Vilken roll har religioner och livsåskådningar spelat genom historien? Vilken funktion har religioner och livsåskådningar för hur människor tänker och agerar i vår samtid? Hur relaterar människor till varandra i ett mångreligiöst och pluralistiskt samhälle? Sådana och liknande frågor är utgångspunkter för vetenskapliga samtal som förs inom religionsvetenskap/teologi. Kursen ger en introduktion i religionsvetenskapliga förhållningssätt genom en översiktlig orientering om olika problemområden, teorier och metoder inom religionsvetenskapen. Detta sker genom tre på varandra följande delkurser där undervisningen relaterar till aktuell forskning inom ämnesområdena religionshistoria och religionsbeteendevetenskap, bibelvetenskap, kyrko- och missionsstudier och tros- och livsåskådningsvetenskap. Kursen tar sin utgångspunkt i en svensk kontext, men ser Sverige som en del av världen och världen som en del av Sverige. För att förstå och kritiskt granska religioners och livsåskådningars historiska och samtida roll i en svensk kontext ges visst företräde för studier av de abrahamitiska religionerna, särskilt olika former av kristendom. Under kursen behandlas också frågor om hur kunskaper om religion kommuniceras i yrkes- eller samhällsrelaterade sammanhang.

Undervisning

Undervisningen på campuskursen består av föreläsningar och seminarier samt icke lärarlett arbete i smågrupper. Seminarierna är obligatoriska. Även föreläsningen om informationssökning är obligatorisk. Deltagande i föreläsningarna är i allra högsta grad önskvärt eftersom föreläsningarna underlättar inläsningen och bearbetning av kurslitteraturen avsevärt.

IT-distanskursen är i huvudsak nätbaserad och genomförs i lärplattformen IT-distans. Studenten fullgör, inom angiven tid, uppgifter och obligatoriska seminarier enligt lärarens instruktioner. Dator med Internetuppkoppling är en förutsättning för att kunna följa kursen, på campuskursen så väl som IT-distanskursen.

Undervisningstillfällen i kursen kan komma att genomföras på engelska.

Examination

Examinationen på campuskursen genomförs i form av: salsskrivning (8,5 hp), obligatoriska seminarier (7 hp), PM och bokrapporter (5 hp), begreppsprov (test/quizz) (3,5 hp), muntlig grupptentamen (3 hp) och hemskrivning (3 hp).

På IT-distanskursen ersätts salsskrivning och begreppsprov i datasal med hemtentamina; muntliga moment ersätts med likvärdiga skriftliga alternativ.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Övriga föreskrifter

God färdighet i att läsa engelska förutsätts. Viss undervisning på engelska kan förekomma. Studenten förutsätts under hela kursen arbeta självständigt i de studiegrupper som studenten delas in i.

Övergångsbestämmelser

En student har rätt att tentera denna kurs enligt denna kursplan i tre terminer efter aktuellt kurstillfälle. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges endast undervisning enligt senast antagna kursplan.