Beslut och riktlinjer

Ansvarig för programmet är Historiska institutionen. Övriga deltagande institutioner är Ekonomisk-historiska institutionen och Institutionen för idé- och lärdomshistoria. Utbildningsplanen fastställdes av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden 2018-10-05.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Historia 1b eller 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2

Programmets uppläggning

Innehåll

Programmet består av en gemensam introduktionstermin, två terminers B-studier i ekonomisk historia, historia eller idéhistoria samt en avslutande C-kurs. Därutöver ingår två terminers valfria ämnesstudier varav helst en vid utländsk lärosäte. De valfria ämnesstudierna kan rymma praktik och verktygskurser.

Termin 1: Introduktionskurs. Den ges gemensamt av de tre institutionerna.

Termin 2 och 3: två B-kurser i antingen historia, ekonomisk-historia eller idéhistoria.

Termin 4 och 5: Valfria kurser, utlandsstudier och/eller praktik.

Termin 6: C-kursen i historia, ekonomisk historia eller idéhistoria.

Undervisning

Syfte

Syftet med programmet är att ge en bred historisk orientering och successiva fördjupningar inom några av den historiska vetenskapens centrala områden. Den kunskapsmässiga fördjupningen innebär samtidigt utvecklande av en rad viktiga färdigheter som är av betydelse för historiker och för arbetslivet, såsom förmågan att ringa in uppkomsten och diskutera utvecklingen av sådana historiska företeelser som idag kan betraktas som självklara och tas för givna, eller att med utgångspunkt i liknande historiska fenomen kunna ge alternativa perspektiv på aktuella frågor. Programmet syftar vidare till att ge studenterna förmåga att kritiskt och med stor noggrannhet utvärdera och granska stora mängder av heterogena material, inklusive ståndpunkter som förs fram av samtida opinionsbildare och forskare. Dessutom skall studenterna lära sig att presentera självständiga analyser och slutsatser med argument som är väl underbyggda, klart formulerade och strukturerade, att utveckla sin förmåga till självständig och kritisk reflektion över det egna lärandet samt att utveckla sin förmåga att formulera egna frågeställningar och mål.

Mål som förväntade studieresultat

Kunskapsmål

Studenten skall:

- tillägna sig en bred historisk kunskap om och förståelse för kulturer, attityder och samhällen som skiljer sig från dagens

- tillägna sig goda kunskaper och utveckla en fördjupad förståelse om varför dagens samhällen, kulturer och ekonomiska och politiska system ser ut som de gör

- skaffa sig en god förståelse för såväl kontinuitet som förändringsprocesser i flera olika tidsskalor, där samspelet mellan aktör och struktur alltid är i fokus.

Färdighetsmål

Studenten skall

- lära sig att kreativt formulera problem och frågor

- skaffa sig förmåga att ge perspektiv på frågor som ställs av andra

- lära sig att kritiskt värdera och tillämpa många olika typer av vetenskapliga metoder

- skaffa sig förmåga att genomföra ingående analyser av texter och kunna bedöma olika källors värde – källkritik

- lära sig att organisera, systematisera och överblicka mycket stora och komplexa material.

- öva upp sin förmåga att skriva argumenterande texter på ett lättillgängligt och klargörande sätt

- öva upp sina färdigheter i muntlig framställning, bland annat genom att lära sig presentera saklig och väl underbyggd kritik.

Examen

Efter genomförd utbildning får studenten en Filosofie kandidatexamen med antingen ekonomisk historia, idéhistoria eller historia som huvudområde. Huvudområdet bestäms efter i vilket ämne studenten valt att skriva examensarbete.

Övriga föreskrifter

Examinationsformerna varierar beroende på vilken typ av kurs som läses. De finns beskrivna i respektive kursplaner. De kan utgöras av aktivt seminariedeltagande, paperskrivande, handledning enskilt och eller i grupp, salsskrivningar samt författande och försvarande av uppsatser examensarbeten. På kurserna inom programmet ges något av betygen Väl godkänd (motsvarande ECTS A och B), Godkänd (motsvarande ECTS C, D och E) eller Underkänd (motsvarande ECTS Fx och F).

Anställningsbarhet

Den kunskapsproducerande sektorn utanför högskolevärlden är en växande och högst relevant arbetsmarknad för historiker. Här ryms exempelvis NGOs, myndigheter, intresseorganisationer och konsultföretag. Även på en europeisk nivå finns det en arbetsmarknad där kvalificerade historiker med rätt kompetenser mycket väl kan göra sig gällande.

Inom programmet kommer det att finnas åtskilliga möjligheter för studenterna att profilera sig mot ett visst intresseområde genom valet av ämneskombinationer, uppsatsarbeten och verktygskurser. Men programmet erbjuder också en mycket solid grund för en rad kompletterande kurser i exempelvis språk, ekonomi eller juridik, liksom hela påbyggnadsutbildningar. Vid sidan av en vidare utbildning till historielärare erbjuder programmet en synnerligen bra grundutbildning för olika mastersprogram och yrken såsom arkivarie, bibliotekarie, förlagsredaktör, vetenskapsjournalist samt utredare. Dessutom kommer denna grundutbildning att vara bästa möjliga förberedelse för de studenter som vill fördjupa sig i historisk disciplin genom att följa ett mastersprogram (liksom för dem som sedan vill fortsätta med en forskarutbildning).