Utbildning

Utbildningsplan för Masterprogram i bioinformatik

Master Programme in Bioinformatics

Behörighet

Examen på grundnivå om minst 180 hp. Kunskaper i matematik (t.ex. algebra, analys, differentialekvationer och matematisk statistik) motsvarande 30 hp. Kunskaper i datavetenskap och beräkningsvetenskap (t.ex. numeriska beräkningsmetoder, algoritmer, datastrukturer och programmering) motsvarande 30 hp.

Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Biologibakgrund

Examen på grundnivå om minst 180 hp. Kunskaper i biologi motsvarande 45 hp med 30 hp i molekylärbiologi, cellbiologi, evolution och/eller genetik. Kunskaper i matematik/statistik motsvarande 15 hp.

Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Datavetenskaplig bakgrund

Examen på grundnivå om minst 180 hp. Kunskaper i matematik motsvarande 30 hp. Kunskaper i datavetenskap motsvarande 30 hp.

Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Beslut och riktlinjer

Beslut om att anordna utbildningsprogrammet
Utbildningsplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2017-11-10 att gälla fr.o.m. 2018-07-01. Enligt beslut av rektor finns fr.o.m. 2009-07-01 masterprogram i bioinformatik (UFV 2008/1204).

Engelska översättningar
Magisterexamen har den engelska översättningen Degree of Master of Science (60 credits).
Masterexamen har den engelska översättningen Degree of Master of Science (120 credits).

Syfte

Masterprogrammet i bioinformatik ska ge kunskaper och färdigheter för kvalificerad yrkesverksamhet med speciella och avancerade arbetsuppgifter inom näringsliv, myndighet, eget företagande eller för en fortsatt utbildning på forskarnivå. Efter utbildningen ska studenten kunna delta i forsknings-, utvecklings- och utredningsarbete inom skilda områden.

Mål

Mål för masterexamen
Högskolelagen
Högskolelagen hittas på http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434.

Högskoleförordningen
Enligt högskoleförordningens examensordning gäller följande mål för en masterexamen

Kunskap och förståelse
För masterexamen skall studenten
– visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, och
– visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdighet och förmåga
För masterexamen skall studenten
– visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
– visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
– visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
– visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För masterexamen skall studenten
– visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
– visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Lokala mål för masterprogrammet i bioinformatik vid Uppsala universitet
De lokala målen för programmet hittar du på http://www.teknat.uu.se/student/ i samband med utbildningsplanerna.

Programmets uppläggning

Beskrivning av utbildningen
Upplägg, allmänt
De tekniska masterprogrammen vid Uppsala universitet är sammanhållna tvååriga program med möjlighet till avgång med magisterexamen efter ett år. Programmen innehåller rekommenderade studiegångar för att kvalitetssäkra studentens examen genom att visa på ett kursutbud där studenterna direkt uppnår målen i högskoleförordningen. Det finns även anvisade valbara kurser där specialisering kan uppnås genom successiva val av kurser. Utbildningen avslutas med ett examensarbete.
Varje läsår är indelat i fyra läsperioder, två under höstterminen och två under vårterminen.

Inom kurser på avancerad nivå arbetar studenterna med stor självständighet och med ansvar för det egna lärandet. Det betyder ökat djup och komplexitet inom huvudområdet. Det betyder även att studenterna uppnår en god förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt på både svenska och engelska.

Programspecifika upplägg
Detta ämnesövergripande masterprogram har till syfte att utbilda studenter inom ämnet bioinformatik. Området bioinformatik omfattar förutom molekylärbiologi, genetik och genomik samt deras tillämpningar i forskning och utveckling, även tillämpningar av datavetenskap, matematik och matematisk statistik inom dessa områden. Studenterna tillägnar sig både teoretiska och praktiska färdigheter inom bioinformatik och dess tillämpningar. Kursutbudet är främst baserat på de ämnesområden som har stark forskningsrepresentation vid universitetet, och dessa kurser präglas av en stark forskningsnärhet. Dessutom erbjuds kurser som förbereder för en yrkesverksamhet inom näringsliv och myndigheter.
Examensarbetet utförs på företag, statligt verk eller inom universitetet. För masterexamen finns två alternativ för examensarbeten; 30 hp eller 45 hp. För magisterexamen görs ett examensarbete om 15 hp.

Programmets kurser
Studieplan
Med beteckningen nivå/djup i studieplanerna anges kursens nivå och djup i förhållande till examenskrav.
Följande beteckningar används
G1N Grundnivå, kursen kräver inte tidigare högskolestudier.
G1F Grundnivå, kursen kräver tidigare högskolestudier mindre än 60 hp.
G2F Grundnivå, kursen kräver tidigare högskolestudier minst 60 hp.
G2E Grundnivå, examensarbete för högskoleingenjörsexamen och kandidatexamen

A1N Avancerad nivå, kursen kräver endast kurser på grundnivå
A1F Avancerad nivå, kursen kräver tidigare kurser på avancerad nivå
A1E Examensarbete för magisterexamen
A2E Examensarbete för civilingenjörsexamen och masterexamen

För kurser med få studenter (fem eller färre) kan kursansvarig lärare ändra kursens undervisningsformer efter samråd med berörda studenter.

Examensarbete
Gemensamma riktlinjer och anvisningar för examensarbeten tillämpas för samtliga tekniska program vid Uppsala universitet. Blanketter och anvisningar för studenter finns tillgängliga på fakultetens hemsida http://www.teknat.uu.se/student.

Huvudområdet
Huvudområdet Teknik finns för utbildning både på grundnivå och på avancerad nivå och används för tekniska kurser inom högskole- och civilingenjörsprogram samt fristående kurser.

För teknisk examen på avancerad nivå används huvudområdet teknik för Civilingenjörsexamen. För kurser inom tekniska masterprogram är särskilda huvudområden på avancerad nivå inrättade. Dessa är bioinformatik, förnybar elproduktion, inbyggda system, industriell teknik och molekylär bioteknik. De kopplar till programmens huvudsakliga inriktningar och används för teknologie magister/masterexamen. Huvudområdena utgör en specificerad del av det mer övergripande huvudområdet teknik och uppfyller därmed också kraven för huvudområdet teknik.

Huvudområdet Teknik (grund- och avancerad nivå)
En kurs kan och ska klassas som tillhörande huvudområdet Teknik om den till största delen behandlar minst ett av följande områden:
• Metoder för utveckling, konstruktion, driftsättning, verifiering, användning eller underhåll av fysiska system som har praktisk användning för att tillfredsställa människans önskan att förbättra sina livsvillkor, eller motsvarande för komponenter i sådana system. Komponenter behöver inte vara fysiska utan kan utgöras av algoritmer eller programvara.
• Metoder för effektiv organisation av de processer som är involverade i förverkligandet av momenten enligt ovanstående punkt. Exempel på kurser som faller inom denna kategori är kvalitetsteknik, produktionsledning och teknikbaserad affärsutveckling.

En kurs som uppfyller ovanstående kan dubbelklassas i ett annat huvudområde under förutsättning att även detta huvudområdes kriterier är uppfyllda.

En kurs som till största delen behandlar ett annat huvudområde kan och ska dubbelklassas i Teknik om den innefattar moment som behandlar hur kursens huvudinnehåll praktiskt kan tillämpas i ett tekniskt sammanhang (definierat enligt ovanstående kriterier). Dessa moment ska utgöra en signifikant del av kursen, de ska tydligt framgå av kursplanen, undervisas på en nivå motsvarande kursens nivå, samt ingå i examinationen. En beslutad dubbelklassning i Teknik ska omprövas om kursen avviker från dessa kriterier.

Huvudområdet Bioinformatik (avancerad nivå)
Huvudområdet Bioinformatik är tvärvetenskapligt och innefattar utveckling och användning av datorberäkningar och algoritmer för analys av biologiska, molekylärbiologiska och biomedicinska data. Inom huvudområdet ingår analys, modellering och visualisering av biologiska data samt system för organisation och hantering av stora och komplexa datamängder.

En kurs kan och ska klassas som tillhörande huvudområdet Bioinformatik om den till största delen behandlar:
• Metoder för analys, modellering och visualisering av biologiska data samt system för organisation och hantering av stora och komplexa datamängder eller motsvarande för komponenter i sådana system. Komponenter behöver inte vara fysiska utan kan utgöras av algoritmer eller programvara.
• Metoder för effektiv organisation av de processer som är involverade i förverkligandet av momenten enligt ovanstående punkt. Exempel på kurser som faller inom denna kategori kan vara kvalitetsteknik, produktionsledning och teknikbaserad affärsutveckling.

 

Examen

För att få ut en examen på avancerad nivå krävs en minst treårig generell examen på grundnivå, alternativt en minst treårig yrkesexamen.

Magisterexamen
Magisterexamen uppnås efter avslutade kurser på avancerad nivå omfattande sammanlagt 60 högskolepoäng (1 års heltidsstudier). 15 högskolepoäng får avse kurser på grundnivå. Dock ej sådana kurser som ingår i underliggande examen på grundnivå. Examen ska innefatta ett huvudområde med kurser på avancerad nivå omfattande minst 30 högskolepoäng. I huvudområdet ska ingå ett självständigt examensarbete om minst 15 högskolepoäng.

Masterexamen
Masterexamen uppnås efter avslutade kurser på avancerad nivå om sammanlagt 120 högskolepoäng (2 års heltidsstudier). 30 högskolepoäng får avse kurser på grundnivå. Dock ej sådana kurser som ingår i underliggande examen på grundnivå. Examen ska innefatta ett huvudområde med kurser på avancerad nivå omfattande minst 60 högskolepoäng. I huvudområdet ska ingå ett självständigt examensarbete om minst 30 högskolepoäng (dvs. 15 hp + 15 hp är inte tillåtet).

Övriga föreskrifter

Antagning till senare del av program
Se avsnitt 6.3 i Utbildningsplan för de tekniska masterprogrammen.
För att få ut en examen på avancerad nivå krävs en minst treårig generell examen på grundnivå, alternativt en minst treårig yrkesexamen.

Betyg och examination
Examinationsform och betygsskala framgår av kursplanen.
En student har, om inte särskilda skäl föreligger, rätt att få prov rättat och betygsatt inom högst 25 dagar, dock minst 14 kalenderdagar före omprov. Student som underkänts i visst prov två gånger skall, om studenten önskar, erbjudas annan examinator eller annan examinationsform. Rätten till nytt prov för att uppnå godkänt betyg får endast begränsas med stöd i beslut av rektor. (Enligt ”Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor på grundnivå och avancerad nivå vid Uppsala universitet" UFV 2016/327).

Tillgodoräknande av kurs i masterexamen
Vissa kurser kan inte ingå i examen samtidigt på grund av att deras innehåll överlappar för mycket. Innehållet framgår av respektive kursplan och Examensenheten beslutar vilka kurser som får ingå i examen.