Utbildning

Utbildningsplan för Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik

Master Programme in Engineering Physics

  • 300 högskolepoäng
  • Programkod: TTF2Y
  • Fastställd: 2014-11-11
  • Beslutad av: Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Reviderad: 2016-11-09
  • Reviderad av: Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Diarienr: TEKNAT 2016/123
  • Utbildningsplanen gäller från: HT 2017
  • Ansvarig fakultet: Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten

Behörighet

Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9) alternativt Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9)

Beslut och riktlinjer

Utbildningsplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2016-11-09 för att gälla fr.o.m. 2017-07-01. Enligt beslut av konsistoriet den 22 september 2006 skall civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik finnas inrättat vid Uppsala universitet fr.o.m. 2007-07-01. De nya femåriga civilingenjörsprogrammen ersätter tidigare 4,5-åriga program enligt den högskoleförordning som skall tillämpas vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av juni 2007.

Engelsk översättning
Civilingenjörsexamen har den engelska översättningen Degree of Master of Science in Engineering.
Programmet anges på examensbeviset som inriktning, den engelska översättningen som används är
Specialisation: Engineering Physics

Syfte

Studieplanen för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik är upplagd för att utbilda civilingenjörer med de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som behövs för att utveckla tekniska system. Programmet ger en gedigen kompetens i tillämpad matematik och klassisk fysik samt en bred grund i beräkningsvetenskap, elektroteknik och kvantfysik. En civilingenjör i teknisk fysik har förmåga att bedriva forskning och utveckling inom skilda teknikområden, samt att snabbt förnya och utöka sina kunskaper efter behov.

Mål

Mål för civilingenjörsexamen
Högskolelagen
Högskolelagen hittas på http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434.

HögskoleförordningenCivilingenjörsexamen
Mål
För civilingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör.

Kunskap och förståelse
För civilingenjörsexamen skall studenten
– visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
– visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området.

Färdighet och förmåga
För civilingenjörsexamen skall studenten
– visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen,
– visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar,
– visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar,
– visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information,
– visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
– visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
– visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För civilingenjörsexamen skall studenten
– visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
– visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)
För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.

Övrigt
För civilingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Lokala mål för civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet
De lokala målen för programmet hittar du på http://www.teknat.uu.se/student/ i samband med utbildningsplanerna.
 

Programmets uppläggning

Beskrivning av utbildningen
Upplägg, allmänt
Civilingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet är sammanhållna 5-åriga yrkesprogram med möjlighet till teknologie kandidatexamen efter tre år. Civilingenjörsprogrammen innehåller en stor andel obligatoriska kurser under de tre första åren. Anledningen är att kvalitetssäkra yrkesrollen genom en lämplig grund inom traditionella ämnen och ingenjörsvetenskap vilket är nödvändigt för att studenterna skall uppnå målen i högskoleförordningen. Under de två sista åren ökar andelen valbara kurser där specialisering kan uppnås genom successiva val av kurser. Utbildningen avslutas med ett examensarbete.
Varje läsår är indelat i fyra läsperioder, två under höstterminen och två under vårterminen.

Progression i utbildningen
Progression inom programmen innebär en successivt bättre kompetens i relation till ingenjörsrollen, parallellt med fördjupningen i fråga om vetenskapligt förhållningssätt och traditionella ämneskunskaper. Kurserna inom programmets studieplaner medför att progression uppnås i utbildningen på en väl avvägd nivå mellan ämnesdjup och nödvändig ingenjörsbredd.
Inom kurser på avancerad nivå arbetar studenterna med större självständighet och ökat ansvar för det egna lärandet. Det betyder ökat djup och komplexitet inom teknik, som är det huvudsakliga området för utbildningen, och inom det valda programmets teknikinriktning. Det betyder även att studenterna uppnår en god förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt på både svenska och engelska.

Programmets kurser
Studieplaner
Huvudområde anges med förkortningarna D = datavetenskap, F = fysik, M = matematik, T = teknik, FEK = Företagsekonomi, FE = Förnybar elproduktion samt INT = Industriell teknik. Med beteckningen nivå/djup i studieplanerna anges kursens nivå och djup i förhållande till examenskrav.

Följande beteckningar används
G1N Grundnivå, kursen kräver inte tidigare högskolestudier
G1F Grundnivå, kursen kräver tidigare högskolestudier mindre än 60 hp
G2F Grundnivå, kursen kräver tidigare högskolestudier minst 60 hp
G2E Grundnivå, examensarbete för högskoleingenjörsexamen och kandidatexamen

A1N Avancerad nivå, kursen kräver endast kurser på grundnivå, minst 120 hp
A1F Avancerad nivå, kursen kräver tidigare kurser på avancerad nivå
A1E Examensarbete för magisterexamen
A2E Examensarbete för civilingenjörsexamen och masterexamen

Obligatoriska kurser – betyder att kursen är obligatorisk inom examenskravet.
Icke obligatoriska kurser – kursen krävs ej inom examenskravet. Dock gäller att alla icke obligatoriska kurser inom en rekommenderad studiegång får medräknas i en examen utan särskilt beslut. Kurserna ingår i programmen och ligger under respektive programs ansvarsområde.
Tillvalskurser – det finns kurser som erbjuds utöver den rekommenderade studiegången. Kurserna kan medräknas i en examen utan särskilt beslut.

För kurser med få studenter (fem eller färre) kan kursansvarig lärare ändra kursens undervisningsformer efter samråd med berörda studenter.

Huvudområdet teknik
En kurs kan och ska klassas som tillhörande huvudområdet Teknik om den till största delen behandlar minst ett av följande områden:
• Metoder för utveckling, konstruktion, driftsättning, verifiering, användning eller underhåll av fysiska system som har praktisk användning för att tillfredsställa människans önskan att förbättra sina livsvillkor, eller motsvarande för komponenter i sådana system. Komponenter behöver inte vara fysiska utan kan utgöras av algoritmer eller programvara.
• Metoder för effektiv organisation av de processer som är involverade i förverkligandet av momenten enligt ovanstående punkt. Exempel på kurser som faller inom denna kategori är kvalitetsteknik, produktionsledning och teknikbaserad affärsutveckling.

En kurs som uppfyller ovanstående kan dubbelklassas i ett annat huvudområde under förutsättning att även detta huvudområdes kriterier är uppfyllda.
En kurs som till största delen behandlar ett annat huvudområde kan och ska dubbelklassas i Teknik om den innefattar moment som behandlar hur kursens huvudinnehåll praktiskt kan tillämpas i ett tekniskt sammanhang (definierat enligt ovanstående kriterier). Dessa moment ska utgöra en signifikant del av kursen, de ska tydligt framgå av kursplanen, undervisas på en nivå motsvarande kursens nivå, samt ingå i examinationen. En beslutad dubbelklassning i Teknik ska omprövas om kursen avviker från dessa kriterier.

Entreprenörskolan vid Uppsala universitet
Entreprenörskolan är ett ettårigt program, 60 högskolepoäng, som kan ersätta det ordinarie avslutande studieåret inom respektive utbildningsprogram och ger en unik utbildningsprofil mot teknik- och affärsutveckling. Alla studenter måste söka i konkurrens med studenter från andra program. Kurserna Innovationsledning och Kundfokuserad produktutveckling kan inte medräknas inom examenskravet för civilingenjörsexamen för de studenter som läser Entreprenörskolan. Examensarbetet görs inom civilingenjörsprogrammet och ska godkännas av programmets examinator.

Examensarbete
Gemensamma riktlinjer och anvisningar för examensarbeten tillämpas för samtliga tekniska program vid Uppsala universitet och identiska kursplaner används för samtliga civilingenjörsprogram. Blanketter och anvisningar för studenter finns tillgängliga på fakultetens hemsida http://www.teknat.uu.se/student.
 

Examen

Examensbestämmelser

Preciserade krav (examenskriterier) vid Uppsala universitet
För civilingenjörsexamen 300 högskolepoäng från Uppsala universitet krävs

  • godkända kurser omfattande 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå (inklusive examensarbete). För studenter som påbörjat sin utbildning från och med hösten 2017 gäller även: Av dessa 90 hp ska minst 10 hp vara på A1F-nivå.
  • minst 150 hp inom huvudområdet teknik, varav minst 60 hp på avancerad nivå (inklusive examensarbete).
  • alla obligatoriska kurser inom programmet.
  • 30 hp examensarbete på avancerad nivå inom huvudområdet teknik.
Preciserade krav för programmet
För studenter som ersätter kurserna i åk 5 med studier inom Entreprenörskolan utgår kravet om obligatorisk projektkurs inom examenskravet.

Möjlighet att avlägga ytterligare civilingenjörsexamen
Två (eller flera) civilingenjörsexamina vid Uppsala universitet kan utfärdas endast om examenskravet uppfylls samt att ett separat examensarbete utförs för varje examen.

Övriga föreskrifter

Föreskrifter om behörighet

Särskild behörighet
För att kunna antas till civilingenjörsprogram vid Uppsala universitet gäller grundläggande behörighet för högskolestudier (högskoleförordningen: www.uk-ambetet.se) samt Ma E, Fy B och Ke A (områdesbehörighet 9) alternativt Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9).
Från och med hösten 2010 räknas distanskursen Förberedande kurs i matematik II som motsvarande Ma E.
Kravet på kunskaper i matematik, fysik och kemi kan uppfyllas även av den som har kunskaper från annan nuvarande eller tidigare svensk eller utländsk skola eller läroanstalt. Kravet är också uppfyllt om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt.

Antagning till senare del av utbildningsprogram
Studenter som utanför program förvärvat motsvarande kunskaper kan ansöka om antagning till senare del av utbildningsprogram. Dessa studerande ska kontakta studievägledaren som också tillhandahåller ansökningsblankett. Ansökan behandlas av programansvarig. Antagning till senare del sker både till vår- och hösttermin.

  • För att kunna antas till studier på programmets andra termin ska studenten ha klarat minst 20 hp kurser av relevans för utbildningen.
  • För att en studerande ska antas till studier i andra årskursen skall studenten ha klarat minst 40 hp kurser av relevans för utbildningen.
  • För att antas till tredje året gäller att studenten ska ha klarat minst 80 hp i kurser av relevans för utbildningen.
  • För att antas till fjärde året gäller att studenten ska ha klarat minst 120 hp i kurser av relevans för utbildningen.
  • Dessutom krävs att studenten har tillräckliga förkunskaper för att kunna följa programmet på den nivå studenten antas till.
  • För studenter som antas till senare del ska en individuell studieplan upprättas av programmets studievägledare.
Blanketter finns på http://www.teknat.uu.se/student/

Betyg och examination
Examinationsform och betygsskala framgår av kursplanen. Angående tentamensanmälan http://www.studentportalen.uu.se (gäller ej tentor vid andra universitet).

En student har, om inte särskilda skäl föreligger, rätt att få prov rättat och betygsatt inom högst 25 dagar, dock minst 14 kalenderdagar före omprov. Student som underkänts i visst prov två gånger skall, om studenten önskar, erbjudas annan examinator eller annan examinationsform. Rätten till nytt prov för att uppnå godkänt betyg får endast begränsas med stöd i beslut av rektor. (Enligt ”Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor vid Uppsala universitet” UFV 2009/902).

Förnyat prov för högre betyg (plussning)
Genom beslut av rektor vid Uppsala universitet 1996-04-26 ges möjlighet till förnyat prov för högre betyg. Beslutet gäller endast kurser som har betygsskala 3, 4 och 5 för godkända betyg och ingår i tekniskt yrkesprogram. För vissa kurser med stort laborativt innehåll är ”plussning” inte tillåten. Detta skall framgå av aktuella kursplaner.

Förnyat prov för högre betyg får ske senast ett år efter det att kursen/delkursen för första gången registrerats med godkänt betyg i UPPDOK. I de fall det förnyade provet avser delkurs måste detta ske innan slutbetyg sätts på hela kursen. Det åligger den enskilde studenten att själv ta kontakt med berörd lärare och meddela att omprov kommer att utföras och att slutbetyg därför ej skall rapporteras. Om studenten misslyckas med att höja sitt betyg, gäller det tidigare betyget. Förnyade prov får endast ske vid schemalagt tentamenstillfälle. Dokumentation av först erhållet betyg finns även efter höjning i UPPDOK-registret som kompletterande kursuppgift. Alla studenter måste registrera sig för tentamen minst 14 dagar i förväg.

Tillgodoräknande och införande av kurser i ingenjörsexamen
Generositet eftersträvas vid bedömningar av tillgodoräknanden och införanden av kurser i ingenjörsexamen. Kurser från olika högskolor/ utbildningar behöver inte överensstämma i detalj för att kunna tillgodoräknas. Det som skall vara avgörande vid bedömningen är om studenten förväntas ha tillräckliga kunskaper för att kunna tillgodogöra sig kommande kurser, dvs. om den lästa kursen kan ersätta den ordinarie (tillgodo-räknade) kursen som särskild behörighet för efterkommande kurser inom programmet. För kurser som ej anses uppfylla kraven skall kompletteringar krävas av studenterna. I dessa fall behandlas ärendet av kursens examinator som tillgodoräknande av del av kurs.

Vid prövning av tillgodoräknande/införande av kurs skall skälig hänsyn tas till syftet med utbildningen som helhet enligt vad som sägs i utbildningsplan och studieplan. Tillkommande kurser skall inom examenskravet räknas med sitt eget högskolepoängtal eller för stora kurser med minst det högskolepoängtal som motsvarande kurs (dvs. den tillgodoräknade) har inom utbildningsprogrammet. Utbildningens balans i fråga om bredd och djup ska behållas.

Tillgodoräknande av kurser
Enligt föreskrifter i högskoleförordningen (6 kap 6-8§) har studerande rätt att tillgodoräkna sig viss utbildning inom eller utom landet. Den studerande får även tillgodoräkna sig motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Ett tillgodoräknande ger underlag för särskild behörighet och urval till fortsättningskurser, det ger även underlag för examensavdelningen vid ansökan om examen.
Vid ett tillgodoräknande av en hel kurs får studenten alltid den redan lästa och godkända kursen inskriven i sitt examensdokument. Ett tekniskt yrkesprogram har en avvägning av såväl innehåll som bredd och djup på det samlade kursutbudet (studieplanen). Detta är till för att såväl student som arbetsmarknad skall kunna känna trygghet i att en examen från utbildningen motsvarar programmets målsättning. Studieplanernas innehåll är utbildningens kvalitetsstämpel. En obligatorisk kurs bör inte ersättas med en kurs som inte motsvarar den ordinarie kursens ämnesinnehåll och nivå. Vissa poängskillnader och smärre avvikelser i innehåll skall tillåtas även för obligatoriska kurser vid tillgodoräknande. I undantagsfall kan synnerliga skäl motivera att obligatoriekravet tillåts utgå för en enstaka kurs för en enskild student. Beslutshandlingen skall då vara väl motiverad.
Beslut om tillgodoräknande av svensk utbildning fattas av programansvarig eller utbildningsledare på delegation från fakultetsnämnden när det gäller utbildning som motsvarar hel kurs (då studenten läst en hel kurs som motsvarar en hel kurs på programmet). När det gäller del av kurs eller tillgodoräknande av prov fattas beslutet av examinator för kursen (då studenten läst en hel kurs som motsvarar del av en kurs alternativ läst del av kurs som motsvarar hel eller del av kurs).

Beslut om tillgodoräknande av utländsk utbildning fattas på delegation från Rektor av Examensenheten. Studenten ansöker hos Examensenheten men handlingar inlämnas på Studentservice Ångström. Examensenheten tar, efter diarieföring och värdering av studiernas äkthet samt översättning till svenskt högskolepoängsystem, kontakt med programmets studievägledare som bereder ärendet vidare genom kontakt med berörd programansvarig. Denna beredning kan leda till att studierna skall betraktas som införande av kurs i teknisk yrkesexamen snarare än tillgodoräknande av obligatorisk kurs inom program. Blanketter för ansökan finns på http://www.teknat.uu.se/student.

Tillgodoräknande av grupp av obligatoriska kurser (kursblock) inom tekniska yrkesprogram
Vid övergång mellan högskolor och likvärdiga utbildningsprogram, t.ex. från ett högskoleingenjörsprogram i maskinteknik (oberoende av namn) till Uppsala universitets högskoleingenjörsprogram i maskinteknik eller mellan civilingenjörsprogram i teknisk fysik (motsvarande), kan alla avslutade kurser tillgodoräknas med sin fulla Högskolepoäng inom examenskravet. Detta även om vissa avvikelser finns från den studieplan som gäller vid Uppsala universitet. Efter antagning till senare del av program kan kurser som inhämtats inom något annat program
(d.v.s. övergång mellan olika civilingenjörsprogram, olika högskoleingenjörsprogram eller från högskole- till civilingenjörsprogram) vid Uppsala universitet eller inom eller utom landet tillgodoräknas som kursblock. Dessa kurser kommer att anges i studentens examensbevis. Hur många högskolepoäng av totalsumman som tillåts medräknas inom examenskravet avgörs individuellt för varje student (för vissa övergångar kan generella beslut fattas) och baseras på kursernas relevans inom utbildningsprogrammet. Det antal högskolepoäng som får medräknas inom examenskravet skall tydligt framgå av beslutshandlingen. För att ett tillgodoräknande skall kunna hanteras som kursblock krävs att minst 60 högskolepoäng godkända kurser ingår i beslutet (ett avslutat studieår).

Tillgodoräknande av examensarbeten
Bra former för examensarbeten är en kvalitetsaspekt av stor vikt och är dessutom en kvalitetssäkring för examen. Ur denna synvinkel bör tillgodoräknanden av examensarbeten ägnas extra omtanke.

Examensarbeten utförda vid annat lärosäte
Generellt gäller att examen utfärdas vid det lärosäte där studenten avslutar sina studier. Det kan inträffa att examensarbeten utförda vid annat lärosäte ändå av olika skäl är aktuella för tillgodoräknande. I det fall
detta sker bör examensarbetet tilldelas ett nummer i gällande rapportserie och förses med UU:s framsida.

Införande av kurs
Beslut om införande av kurs i teknisk yrkesexamen fattas av programansvarig eller utbildningsledare på delegation från fakultetsnämnden.
Beslut om införande av kurs inom teknisk yrkesexamen används när någon icke obligatorisk kurs
tillåts utgå till förmån för kurs/kurser lästa vid annan utbildning, inom eller utanför universitetet.
Beslut om införande av kurs kan även skrivas utan att det direkt pekas ut vilken kurs som ersätts.
Införande av kurs inom tekniskt yrkesprogram ska göras individuellt utifrån kursens relevans för utbildningen. Anses kursen som till fullo relevant skall ingen reducering ske av högskolepoäng inom examenskravet, även om kursen är "icke-teknisk". Relevansen skall bedömas ur ett helhetsperspektiv på utbildningen så att gällande krav på bredd och djup inte åsidosätts. Det betyder att kurser lästa utanför civilingenjörsprogrammen inte alltid kan medräknas med full högskolepoäng inom givet examenskrav. Om inte hela den lästa kursens poängtal får medräknas inom examenskravet skall detta tydligt framgå av beslutshandlingen. Motivering bör anges i beslutet och antalet högskolepoäng som avräknas från examenskravet ska vara angivet i beslutet. Innehållet i den kurs som införs får inte sammanfalla med innehållet i någon annan kurs som ska ingå i examen.
Blankett för införande av kurs finns på http://www.teknat.uu.se/student.

Studieuppehåll och studieavbrott

Ett så kallat studieuppehåll är ett av studenten anmält och av lärosätet beviljat uppehåll med platsgaranti. Ytterligare information och blankett finns på http://teknat.uu.se/student.
 
Student som vill avsluta programmet begär avbrott på blankett som finns på http://teknat.uu.se/student. Student som önskar uppta sina studier söker programmet på nytt via antagning.se.
 
Student som gjort uppehåll i studierna utan att ha fått uppehållet beviljat får återta sina studier i mån av plats. Om inte alla som önskar återuppta studierna vid ett visst tillfälle inte kan beredas plats, sker ett urval enligt följande prioritering:
  1. Studieuppehåll på grund av tvingande skäl (exempelvis sjukdom, graviditet, vård av barn, annat omvårdnadsansvar).
  2. Studieuppehåll på grund av tekniska studier eller yrkesverksamhet inom det tekniska området, inklusive praktik och forskning.
  3. Övriga studieuppehåll.

Utbildningsplan(er)