Utbildningsplan för Kandidatprogram i geovetenskap

Bachelor's Programme in Earth Science

Senare revision av utbildningsplanen finns.

Behörighet

Se de olika inriktningarna för aktuell behörighet.

Ingång för samhällsvetare

Grundläggande behörighet och Matematik 3b/3c, Naturkunskap 2 eller Matematik C, Naturkunskap B (områdesbehörighet A3/3)

Geovetenskap

Grundläggande behörighet och Biologi 2, Fysik 1a/1b1+1b2, Kemi 2, Matematik 4 eller Biologi B, Fysik A, Kemi B, Matematik D (områdesbehörighet A11/14)

Beslut och riktlinjer

1. Beslut om att anordna utbildningsprogram
Enligt beslut av konsistoriet 2006-09-22 skall vid Uppsala universitet fr.o.m. 2007-07-01 finnas kandidatprogram i biologi, datavetenskap, fysik, geovetenskap, kemi och matematik.

2. Mål för kandidatexamen
Enligt högskoleförordningens examensordning gäller följande mål för en kandidatexamen

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten
– visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten
– visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
– visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
– visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
– visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten
– visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
– visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Programmets uppläggning

4.4.1 Beskrivning av programmet
En kandidatutbildning i huvudområdet geovetenskap innehåller minst 90 hp inom geovetenskap och minst 30 hp i ett biområde (t.ex. kemi) samt 15 hp i matematik (gäller ingång för naturvetare). Kurserna inom huvudområdet täcker ett brett kunskapsfält som bygger på institutionens omfattande forsknings- och utbildningsverksamhet. I och med att kravet för en kandidatexamen är 90 hp fördjupning genom progression finns möjlighet att välja kurser inom andra relevanta ämnesområden vid Uppsala universitet eller andra lärosäten, inom eller utom landet. I utbildningsplanen preciseras speciella kurser i kemi och matematik som har placerats så att de ger stöd för fördjupningen inom programmets geovetenskapliga kärnkurser. Båda ämnena byggs på med 5 hp speciellt anpassade för geovetare (geokemi respektive statistik för geovetare). Programmet som helhet innehåller ett avvägt utbud av teoretiskt och praktisk inriktade kurser.

4.4.2 Övergripande mål för utbildningen
En geovetarutbildning på grundnivå vid Uppsala universitet ska ge studenten kunskaper i huvudområdet geovetenskap och därtill stödkunskaper inom minst ett angränsande ämnesområde (biområde). Efter utbildningen ska studenten ha de kunskaper och färdigheter, och den kompetens som krävs för yrkesverksamhet inom ett brett verksamhetsfält vid företag och myndigheter eller för fortsatta studier på avancerad nivå (master).

4.4.3 Mål som förväntade studieresultat
Inom ramen för de mål som anges i högskoleförordningen (se kap 2) ska studenten inom området för programmet ha

• övergripande kunskap om vår planet och de processer inom jorden, på jordytan och i atmosfären som kontinuerligt förändrar jorden, allt satt i ett tidsperspektiv som innefattar jordens och livets utveckling
• kunskap om hur geosystemen utformat och påverkar våra livsvillkor
• kunskap att inom fackområdet kunna skilja mellan naturliga och av människan orsakade miljöbelastningar
• den bredd och det djup i sin kompetens som krävs för kvalificerad yrkesverksamhet inom ett brett verksamhetsfält
• god kunskap om geovetenskapens tillämpningar inom naturresurs- och miljöområdena
• kunskap om statistisk behandling av mät- och analysdata
• kunskaper om metoder och teknik inom närliggande områden
• förmåga att infoga sina specialkunskaper i ett större sammanhang som bidrar till en hållbar samhällsutveckling
• tillägnat sig ett vetenskapligt arbetssätt samt ett svenskt och ett engelskt fackspråk.

4.4.4 Programmets sruktur
Kursutbudet är strukturerat för progression i form av breddning och fördjupning inom huvudområdet geovetenskap. Utbildningen inleds med en bred introduktion om planeten Jorden alternativt Biovetenskap (sökalternativ för samhällsvetare). Vårterminen är avsatt för kurser i matematik och åeskurs ett avslutas med en kurs i landskapsutveckling eller alternativt bred introduktion om planeten Jorden (samhällsvetare).

Under inledningen av år två fördjupas de teoretiska och praktiska kunskaperna om berggrunden och jordarterna för båda inriktningarna, som fortsättningsvis följs åt genom utbildningen. Eftersom geofysiska data ofta utnyttjas vid geovetenskapliga undersökningar ingår en grundläggande kurs i geofysiska metoder och tillämpningar. Geovetenskapens tillämpningar inom naturresurs-, energi- och miljöområdena inhämtas genom delvis problembaserad undervisning i kombination med kommunikationsträning. Vårterminen är avsatt för biområde.

Under år tre sker en progression genom fördjupning med kurser inom sedimentologi och hydrologi och med en betydande del av praktiska inslag lämpade för yrkesverksamhet som geovetare med en introduktion i GIS och fjärranalys och dess praktiska tillämpningar inom ett brett fält av geovetenskapen alternativt en kurs i geoteknik och byggnadsgeologi. Vårterminen inleds med en kurs i strukturgeologi och avslutas med en fältkurs i geovetenskap och ett självständiga arbete om 15 hp Genom hela utbildningen ges en systematisk och progressiv färdighetsträning i muntlig och skriftlig kommunikation.

4.4.5 Programmets kurser
Studiegången inom programmet anges i studieplanen. Under årskurs 3 kan kurser om maximalt 30 hp också väljas från andra områden, inom och utom den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.

Examen

3.1 Beslut enligt högskoleförordningen
Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.

Självständigt arbete (examensarbete)
För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet

3.2 Lokala beslut
Förutom 90 högskolepoäng inom huvudområdet ska finnas ett biområde om minst 30 högskolepoäng. Huvudområden, tillika biområden, inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet är: biologi, datavetenskap, fysik, geovetenskap, kemi, matematik och teknik.

En kandidatexamen får, förutom kurser på grundnivå, bestå av kurs eller kurser på avancerad nivå omfattande högst 60 högskolepoäng.

Övriga föreskrifter

För antagning till senare del av programmet fordras normalt att minst 30 hp programrelevanta kurser skall vara godkända vid ansökningstillfället. Ansökan till senare del av programmet bör vara inlämnad senast 15 mars inför höstterminen och senast 15 september inför vårterminen.

4.4.7 Betyg och examination
Föreskrifter om betyg framgår av kursplan.

Studerande som har underkänts två gånger i prov för en viss kurs eller del av en kurs, har rätt att hos fakultetsnämnden begära, att annan lärare utses för att bestämma betyg. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.

4.4.8 Samtidigt tillgodoräknande av kurser i examen
Vissa kurser kan inte samtidigt tillgodoräknas i examen. Vilka kurser detta är framgår av respektive kursplan.

4.4.9 Examen och examensbevis
Rektor utfärdar på begäran examensbevis eller kursbevis över godkända kurser.
Enligt examensordningen för högre utbildning på grundnivå, uppnås kandidatexamen efter att studenten fullgjort kursfordringar om minst 180 högskolepoäng med av universitetet fastställd inriktning, varav minst 90 högskolepoäng skall avse fördjupning inom huvudområdet geovetenskap.

För att erhålla kandidatexamen skall studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Detta skall ingå i huvudområdet. I huvudområdet får 60 högskolepoäng från avancerad nivå tillgodoräknas.

Dessutom ska ett biområde på minst 30 högskolepoäng ingå

4.4.10 Uppflyttning till högre årskurs och studieavbrott
För att en student skall få påbörja studierna i sitt andra studieår fordras att han eller hon klarat minst 35 av de 60 högskolepoängen i första årskursen. För att få börja det tredje årets studier skall studenten ha klarat minst 45 högskolepoäng av första årskursen och minst 35 högskolepoäng av andra årskursen.

En student som inte uppfyller kraven för att få börja i andra eller tredje årskursen skall i samråd med studievägledare lägga upp en individuell studieplan. Denna fastställs av studievägledaren.

För studenter som inte uppfyller givna programkrav registreras studieavbrott. Detta beslut tas av programsamordnaren efter beredning av studievägledaren. Studenten har rätt att yttra sig före beslutet. Studieavbrott registreras på följande grunder:

- studenten har avbrutit studierna utan att själv anmäla studieavbrott eller studieuppehåll
- studenten har inte följt sin individuella studieplan enligt ovan
- studenten har, trots anmaning, inte lagt upp individuell studieplan och prestationerna understiger tröskelvärdet för uppflyttning till högre årskurs.

Den som själv avbrutit eller enligt ovan angivna regler konstateras ha gjort studieavbrott har rätt att tentera inom påbörjade kurser och möjlighet att ansöka om att fortsätta studierna inom programmet när givna programkrav uppfyllts och om plats finns.

4.4.11 Återkommande utbildning, studieuppehåll och studieavbrott
Kandidatprogrammet kan genomgås i etapper. Studerande som önskar göra uppehåll i utbildningen kan antingen anmäla studieuppehåll för viss tid eller anmäla studieavbrott. Sådan anmälan ställs till teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och inlämnas till berörd studievägledare senast 15 april inför höstterminen och senast 15 oktober inför vårterminen.

Var och en som anmält studieuppehåll för viss tid har rätt att återuppta studierna vid den tidpunkt då studieuppehållet upphör. Den som gjort studieavbrott och vill börja läsa igen kan ansöka om detta.