Fysioterapeutprogrammet
Utbildningsplan, MFT1Y
- Kod
- MFT1Y
- Fastställd av
- Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid medicinska fakulteten, 29 maj 2018
- Diarienummer
- MEDFARM 2018/705
- Ansvarig fakultet
- Medicinska fakulteten
- Ansvarig institution
- Medicinska fakulteten
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet och Idrott och hälsa 1, Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Idrott och hälsa A, Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A15/17). Idrott och hälsa 1/Idrott och hälsa A kan ersättas med intyg på deltagande i gymnastik- och idrottsverksamhet omfattande minst en gång per vecka under minst ett år under de föregående 24 månaderna.
Syfte
Fysioterapi som kunskapsområde
Fysioterapi är ett kunskaps- och professionsområde som är integrerade i varandra.
Kunskapsområdet fysioterapi, fysioterapivetenskap, kännetecknas av synen på människan som fysisk, psykisk, social och existentiell helhet i ett hälsoperspektiv. Genom medvetenhet om kroppen och adekvat rörelse kan människan själv påverka sin hälsa. Rörelse ses som en viktig grund för hela människans funktion och som ett medel att nå sina mål i relation till omgivningen. En stor vikt läggs vid tillämpning och integrering av beteendemedicinska och medicinska kunskaper i ämnet fysioterapi på såväl individ-, grupp, som samhällsnivå. Interaktion (kommunikation/samspel) och lärande (didaktik/pedagogik) är viktiga komponenter i ämnet.
Fysioterapi som yrkesverksamhet
Fysioterapi som profession baseras på specifik kunskap, akademisk utbildning och självständigt yrkesansvar till gagn för enskilda och det allmänna bästa. Fysioterapeuten arbetar med rörelse som huvudsakligt medel för att främja hälsa och minska ohälsa, på såväl individ-, grupp, som samhällsnivå, när människans hälsa begränsas eller hotar att begränsas av sjukdom och skada, ålder och miljöfaktorer. Utifrån ett biomedicinskt perspektiv är det viktigt att förtydliga fysioterapeutens roll som vägledare och ansvarig för att patientens resurser tas tillvara så att han/hon kan fungera så självständigt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Processen baseras på gällande evidens och genomförs i samspel med klienten, eventuella närstående och andra yrkesgrupper.
Mål
Allmänna mål i högskolelagen för utbildning på grundnivå
Högskolelagen 1 kap 8 §
Utbildningen på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskola eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmågan att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, och följa kunskapsutvecklingen, och
utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (SFS 2009:1037)
Nationella mål för fysioterapiexamen enligt högskoleförordningen
Programmet avser att leda till en fysioterapeutexamen.
För fysioterapeutexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som fysioterapeut.
Kunskap och förståelse
För fysioterapeutexamen ska studenten:
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuell forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individens och gruppens hälsa och om relevanta författningar,
- visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer
Färdighet och förmåga
För fysioterapeutexamen ska studenten:
- visa förmåga att självständigt och i samverkan med individen genomföra fysioterapeutiska åtgärder samt förmåga att initiera och medverka i hälsobefrämjande, behandlande, habiliterande och rehabiliterande arbete på individ-, grupp-, eller samhällsnivå,
- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt genomföra vägledande uppgifter,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper,
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För fysioterapeutexamen ska studenten:
- visa självkännedom och empatisk förmåga
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter eller patienter, deras närstående och andra grupper, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens
Självständigt arbete (examensarbete)
För fysioterapeutexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Nationella mål för kandidatexamen
Enligt högskoleförordningen SFS 1993:100, bilaga 2
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten
- visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera, företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten:
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.
Examensarbete
För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildning.
Programmets uppläggning
Pedagogiska principer, kunskapssyn och arbetsformer
Till grund för utbildningens syn på lärandet ligger sociala teorier som betonar hur lärande formas och skapas i samspel mellan människor och hur sammanhang och miljön för lärandet är betydelsefullt för vad individen lär sig. Den snabba kunskapsutvecklingen och samhällets krav på fysioterapeutens kompetens kräver att den studerande lär sig att självständigt och i samspel med andra aktivt söka kunskap och att inta ett kritiskt reflekterande förhållningssätt till kunskap.
Lärande är en process hos individen, i samspel med andra, som förutsätter både intellektuell och känslomässig bearbetning. Utbildningen ska stödja och vägleda den studerande i lärandeprocessen och främja ökad självkännedom och personlig utveckling. Avsikten är att den studerande ska bli medveten om genusaspekter, sina egna värderingar, och attityder för att kunna förstå sitt beteende i samspel med andra människor.
Ett studentaktiverande och problemorienterat arbetssätt med tonvikt på den studerandes vilja och förmåga att ta ansvar för det egna lärandet och utveckling ligger till grund för undervisningen. Peer learning eller collaborative learning är exempel på lärande strategier där studerande primärt lär sig att utnyttja varandra som resurser innan man tar hjälp av lärare eller handledare. Studentaktivt lärande utgår från situationer med konkreta och verklighetsanknutna problem eller fallbeskrivningar som bearbetas individuellt eller i grupp. Problemlösning, självstyrt lärande, samarbete i grupp och utvärdering av gruppens arbete och den individuella insatsen är viktiga grundstenar i arbetssättet och förbereder den studerande för yrkets krav.
Under utbildningen förekommer olika arbetsformer som stimulerar studentaktivitet, främjar djupinriktning i lärandet samt uppmuntrar till samarbete för lärande. Undervisningen utformas omväxlande med hjälp av fallstudier, seminarier, föreläsningar, praktisk träning, laborationer, projektarbeten, fältstudier och verksamhetsförlagd utbildning. Vissa kunskaper kan även hämtas individuellt oberoende av tid och rum. Sådant lärande kan ske t.ex. via litteratur, interaktiva medier och/eller webbaserat material.
Under utbildningens gång förekommer moment med studerande från andra vårdutbildningar för att förbereda för framtida interprofessionell samverkan.
Progression i utbildningen
Undervisningen byggs upp kring karaktärsämnet fysioterapi och utgår från fysioterapeutiska problemställningar. Kursernas inbördes ordning inom programmet baseras på behovet av progression, fördjupning och integrering avseende fysioterapi och beteendemedicin vilket inbegriper ett större mått av komplexitet och självständighet. En grundläggande idé är Blooms kunskapstaxonomi som indelar kunskap i nivåerna; fakta, förståelse, tillämpning, analys, syntes och kritisk värdering.
Kurser med grundläggande kunskaper inom ämnena fysioterapi, psykologi, fysiologi och anatomi inleder utbildningen. Här ingår bland annat hälsoteorier, beteendeanalys och vetenskapsmetodik. Studenterna tränar under hela utbildningen förmågan att förstå och sammanställa faktakunskap samt förmågan att tillämpa kunskaper i fysioterapeutisk undersökning, behandling och utvärdering. Från och med termin 3 ingår verksamhetsförlagd utbildning där stor vikt läggs vid förmågan att analysera utifrån en fysioterapeutisk arbetsmodell. Utbildningen avslutas bland annat med interprofessionellt lärande i klinisk verksamhet samt en kurs som fördjupar kunskaper om fysioterapins möjligheter i samhället.
För att forma en kritiskt tänkande och värderande fysioterapeut påbörjas den vetenskapliga utbildningen redan i termin 1 och kunskapen fördjupas i de kommande terminerna för att sista året tillämpas i ett självständigt examensarbete.
Kurser i fysioterapeutprogrammet
För tillträde till verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i respektive termin var god se ”Krav för tillträde till verksamhetsförlagd utbildning” under Övriga föreskrifter.
Den verksamhetsförlagda utbildningen äger rum främst i Uppsalas, Dalarnas, Gävleborgs och Värmlands län samt på Gotland.
För att främja förståelse för andra länder och för internationella förhållanden finns möjligheter att under utbildningen bedriva studier utomlands.
Examen
Fysioterapeutprogrammet leder till följande examina:
- Fysioterapeutexamen (Degree of Bachelor of Science in Physiotherapy)
- Medicine kandidatexamen med fysioterapi som huvudområde (Degree of Bachelor of Medical Science in Physiotherapy)
Omfattning yrkesexamen
Fysioterapeutexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. För behörighet att utöva fysioterapeutyrket krävs dessutom legitimation som efter ansökan utfärdas av Socialstyrelsen.
Omfattning kandidatexamen
Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.
Övriga föreskrifter
Undervisningsspråk
Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att undervisning och examination sker på svenska med stor del av kurslitteraturen på engelska. Vissa kurser kan komma att ges på engelska.
Kvalitetssäkring
En kontinuerlig utvärdering av olika utbildningsmoment sker fortlöpande vilket kan innebära vissa förändringar vad gäller upplägg och innehåll i kurserna.
Studieavbrott
Studieavbrott anmäls skriftligen till studievägledare/ senast 15 maj respektive 15 november. Den student som vid senare tidpunkt önskar återuppta studierna måste på sedvanligt sätt söka till programmet på nytt.
Studieuppehåll
Studerande som önskar uppehåll i utbildningen ska ansöka om studieuppehåll. Ansökan lämnas skriftligen på avsedd blankett till studievägledare. Studieuppehåll kan beviljas för högst 1 år i taget.
Ansökan om återgång till studier ska göras till studievägledaresenast 15 april respektive 15 oktober inför kommande termin. Om de som önskar återuppta studierna vid ett visst tillfälle är fler än antalet tillgängliga verksamhetsförlagda utbildningsplatser tillämpas den prioritering som fastställts när ansökan beviljades:
- Tvingande skäl (ex sociala och medicinska samt utlandsstudier med anknytning till fysioterapi)
- Icke tvingande skäl (ex andra studier, utlandsvistelse)
Vid behov sker lottning inom varje prioriteringsgrupp. Besked lämnas före den aktuella kursens start.
Individuell studiegång
Individuell studiegång innebär att den studerande läser enligt individuellt uppgjord studieplan. Ansökan lämnas skriftligen till studievägledare. Studieplanen läggs upp av student och studievägledare.
Tillgodoräknande
Enligt HF 6 kap 6§ har studerande rätt att tillgodoräkna sig annan högskoleutbildning med godkända resultat som motsvarar utbildningsavsnitt i den utbildning som vederbörande är antagen till.
Ansökan lämnas till kursledare på särskild blankett i god tid före kursstart. Kursintyg inklusive kursplan och litteraturlista som åberopas skall bifogas. Beslut fattas av ordförande i Programkommittén för fysioterapiprogrammet (PK) i samråd med kursledare .
Överklaganden ska ha kommit in till PK senast inom tre veckor från dagen då beslutet kom studenten tillhanda.
Obligatorisk närvaro
Obligatorisk närvaro krävs vid upprop på samtliga kurser. Vid förhinder kontakta kursansvarig. Vid ej beviljad frånvaro kan kursplatsen förloras. Information om obligatorisk närvaro vid övriga tillfällen ges av kursansvariga.
Närvaro är obligatorisk under verksamhetsförlagd utbildning (se vidare under verksamhetsförlagd utbildning). I övrigt se respektive kursplan.
Examination
Examination anordnas på hel kurs eller del av kurs och kan vara muntlig eller skriftlig. Samtliga i en kurs ingående moment ska vara godkända för att kursen i sin helhet ska betraktas som godkänd (se vidare under respektive kursplan).
Som betyg används Godkänd eller Underkänd.
Studerande som underkänts på tentamen har rätt att genomgå förnyad tentamen ytterligare 4 gånger (= totalt 5 tentamensprov). Dock anordnas endast ett omtentamenstillfälle/termin. Efter 5 underkända tentamensprov kan den studerande förlora sin utbildningsplats. Programkommitténs ordförande kan dock, om synnerliga skäl föreligger, medge rätt till ytterligare tentamenstillfälle.
Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s k blank skrivning räknas som tentamenstillfälle, dvs. studenten är på plats och tar del av examinationsuppgift utan att fullfölja examinationen.
Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter 2 underkända tentamina.
Förnyad examination
Tidpunkt för omtentamen läggs av kursansvarig i samråd med programsamordnare på fysioterapeutprogrammet eller kan äga rum med nästkommande kurs.
Student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, vilket normalt medför rätt att få annan examinator utsedd, men som av särskilda skäl inte kan få ny examinator, har rätt till annan examinationsform.
För att gå upp i det fjärde försöket skall studenten lämna in en skriftlig ansökan om att få delta i tentamen till studievägledare/kursledare. Studievägledare/kursledare ska därvid tillsammans med studenten analysera situationen och vid behov erbjuda stödinsatser i syfte att optimera studentens förberedelser inför tentamen.
Krav för tillträde till högre termin
Kursernas innehåll bygger på varandra och läses i den ordning som anges i programöversikten.
För tillträde till termin 3 krävs att samtliga obligatoriska moment/tentamen/examinationer från termin 1och 2 är godkända förutom ett obligatoriskt moment/tentamen/examination från termin 1 eller termin 2, minst 49,5 högskolepoäng samt att kursdelen som föregår VFU i Fysioterapi III är genomgången.
För tillträde till termin 4 krävs att samtliga obligatoriska moment/tentamen/examinationer från termin 1, 2 är godkända, att samtliga obligatoriska moment i kurserna Fysioterapi III, (3PT031) och Psykologi II, (2PS609) är godkända förutom att ett obligatoriskt moment/tentamen/examination i kurserna Fysioterapi III, (3PT031) eller Psykologi II, (2PS609) får vara registrerat som ej godtagbar prestation. Godkänd VFU från termin 3. Minst 76,5 högskolepoäng. Att kursen Neuroanatomi samt smärt- och stressfysiologi, (3PT032) är genomgången, men behöver inte vara godkänd.
Dessutom krävs att kursdelen som föregår VFU i Fysioterapi IV samt kurserna i neurologi, geriatrik och pediatrik är genomgångna.
För tillträde till termin 5 krävs att samtliga obligatoriska moment/tentamen/examinationer från termin 1, 2, 3 är godkända,
att samtliga moment förutom ett obligatoriskt moment/tentamen/examination från termin 4 är godkända. Godkänd VFU från termin 4. Minst 115,5 högskolepoäng.
Dessutom krävs att kursdelen som föregår VFU i Fysioterapi V samt kursen i psykiatri och psykiska symtom är genomgången.
För tillträde till termin 6 krävs att samtliga obligatoriska moment/tentamen/examinationer från termin 1, 2, 3, 4 är godkända. Att samtliga moment förutom ett obligatoriskt moment/tentamen/examination från termin 5 är godkända. Godkänd VFU från termin 5. Godkänd PM till examensarbetet. Minst 145,5 högskolepoäng. Dessutom krävs att kursdelen som föregår VFU i Fysioterapi VI är genomgången.
I övrigt hänvisas till kursplan för respektive kurs.
Student som inte uppfyller kraven för tillträde till högre termin kan ansöka om dispens hos studievägledare på särskiild blankett.
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Institutionen ansvarar för anskaffning av verksamhetsförlagda utbildningsplatser. Den verksamhetsförlagda utbildningen om 7,5 hp i termin 6 ordnar studenten själv, men utbildningen godkänner placeringen. Utifrån peer learning teorier om lärandet bör företrädesvis minst 2 studenter vara på samma verksamhetsförlagda utbildningsplats.
Anledning för utbildningsansvarig att vika verksamhetsförlagd utbildningsplats för enskild student föreligger endast då tvingande skäl av pedagogisk, medicinsk eller social karaktär inträffat.
Ansökan om förtur till specifik VFU ort ska göras till studievägledaren enligt fastställda förtursregler.
Behörighet att påbörja verksamhetsförlagd utbildning är den som visat tillräckliga kunskaper i den aktuella teoretiska fysioterapikursen för att tillgodogöra sig den kliniska utbildningen.
Underkänd verksamhetsförlagd utbildning pga. bristande kunskaper, färdigheter och/eller omdöme eller pga. frånvaro 25 % eller mer av VFU-perioden innebär att den studerande går om hela den verksamhetsförlagda utbildningsperioden. Vid underkänd verksamhetsförlagd utbildning ska samtliga teoretiska och praktiska moment i kursen vara godkända innan studenten får påbörja en ny verksamhetsförlagd utbildning. Rätt till förnyad verksamhetsförlagd utbildning begränsas till ett tillfälle.
Internationalisering
Det finns flera möjligheter till studerandeutbyte eller studier i andra länder under tiden som student på fysioterapeutprogrammet. Kontakta utbildningens internationella koordinator för information om vilka möjligheter som finns till internationell rörlighet inom ramen för utbildningen.
Vaccinationsprogram
Fysioterapeutstudenter erbjuds vaccinationer mot Hepatit B, polio, MMR, difteri, stelkramp och varicella.
Omprövning av resultat från tentamen/examination
Ansökan om omprövning av resultat från tentamen/examination lämnas på avsedd blankett till kursadministratör.
Överklagan av beslut
Beslut kan överklagas skriftligen hos Överklagandenämnden för högskolan. För att överklagan ska prövas skall den lämnas in skriftligt till studierektor för fysioterapeutprogrammet, Uppsala universitet, senast inom tre veckor från den dag då beslutet kom vederbörande student tillhanda. Därefter skickas skrivelsen till Överklagandenämnden för högskolan tillsammans med en kopia av det överklagade beslutet samt de handlingar som legat till grund för beslutet samt ett yttrande över överklagandet. I vissa fall kan Programkommittén ändra beslutet och överklagandet går då inte vidare till Överklagandenämnden för högskolan.
Diskriminering
Diskriminering får inte förekomma vid Uppsala universitet! I ”Mål och strategier för Uppsala universitet”, sägs tydligt att universitetet skall ”arbeta för jämställdhet mellan könen samt social och etnisk mångfald inom alla universitetets verksamheter.
Disciplinära åtgärder
Avstängning
Studerande som försöker fuska eller vilseleda vid tentamen, stör eller hindrar undervisning, tentamen eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen kan bli föremål för disciplinära åtgärder. Grundad misstanke om ovannämnda förseelse skall skyndsamt anmälas till rektor. Påföljden kan bli avstängning högst sex månader.
Ett beslut om avstängning innebär att den studerande inte får deltaga i någon som helst undervisning eller tentamen.
Observera att en avstängningsperiod i studiemedelshänseende räknas som studieavbrott. Studerande som avstängts är därför i princip skyldig att återbetala utbetalade studiemedel för den tid vederbörande avstängts.
Avskiljning
Avskiljande kan bli aktuell om en studerande lider av psykisk störning, missbrukar alkohol eller narkotika eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet och det föreligger en påtaglig risk för att studenten kan skada en annan person eller värdefull egendom under utbildningen. Dessa frågor prövas av en särskild nämnd gemensam för högskolan.