Beslut och riktlinjer

Fastställd av Juridiska fakultetsnämnden den 21 maj 2018. Utbildningsplanen träder i kraft höstterminen 2019. Reviderad den 18 maj 2021. Revideringen träder i kraft höstterminen 2021.

Allmänt

Det nordiska masterprogrammet i miljörätt (NOMPEL) är ett program för studier på heltid på avancerad nivå om 120 högskolepoäng, med en nominell studielängd på två år. NOMPEL planeras för 25 studenter från olika nationaliteter. Programmet baseras på ett samarbete mellan Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet (koordinerande institution), Law School at University of Eastern Finland (Joensuu) och Juridiska fakulteten vid UiT Norges arktiske universitet (Tromsø). De tre universiteten har ingått ett samarbetsavtal. Denna utbildningsplan är en bilaga till avtalet.

Studenterna antas till NOMPEL-programmet vid Uppsala universitet. De registreras därefter vid the University of Eastern Finland och UiT Norges arktiske universitet för att få studeranderättigheter och tillgång till studentservice. Studenter från länder utanför EU och EEA måste ha uppehållstillstånd för att påbörja och fullfölja NOMPEL. För dessa studenter krävs även särskilda studieavgifter, som bestäms av respektive NOMPEL-land.

Alla tre universiteten ger kurser inom NOMPEL-programmet. All undervisning och examination sker på engelska.

Utbildningen inom NOMPEL indelas i tre delar. Varje del utgör en progression med avseende på kunskaper, färdigheter och värderingssätt samt förhållningssätt. Den första delen ger en grundläggande introduktion till ämnet miljörätt. Här behandlas lagstiftningens roll inom miljöpolitiken, liksom funktionerna hos vissa miljörättsliga instrument. Studenterna lär sig även hur internationell miljörätt och EU-miljörätt interagerar med nationell rätt. Den andra delen innebär en specialisering inom två miljörättsområden: (i) rätten kring effektiv förvaltning av naturresurser, inklusive skydd av biologisk mångfald och (ii) klimat- och energirätt. Under den tredje delen skriver studenterna en uppsats inom något av dessa två områden (se närmare nedan under Programmets innehåll).

NOMPEL innebär en internationalisering på flera sätt. Utbildningen behandlar kopplingarna mellan nationell rätt, EU-rätt och internationell rätt. Den tar även upp jämförelser mellan rättsliga tillvägagångssätt i olika stater. I programmet samarbetar studenter från olika länder. Föreläsare från olika länder engageras i undervisningen. Programmet bygger på studentmobilitet.

För att ge utbildningen en hög kvalitet engageras professorer och andra lärare med doktorsexamen. De allra flesta lärare är fast anställda vid de tre juridiska institutionerna. Många har lång erfarenhet av miljörättsforskning och undervisning. Kurserna är forskningsorienterande och baserade på problemlösning. NOMPEL inkluderar också samarbete med näringsliv och övrig arbetsmarknad, inte minst genom att engagera praktiskt verksamma personer som gästlärare.

Behörighetskrav

Juridisk examen om minst 180 hp eller kandidatexamen om minst tre års heltidsstudier med ett innehåll som är av relevans för programmet. Examen ska innehålla kurser i rättsvetenskap om minst 90 hp. Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Eftersom detta är ett gemensamt masterprogram måste kandidatexamen godkännas av samtliga universitet enligt de bestämmelser som gäller i respektive land.

Syfte

Förväntade studieresultat

Syftet med NOMPEL är att utbilda och examinera masterstudenter med en kompetens som föreskrivits i den svenska högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2:

(i) Kunskap och förståelse: Studenter som kan:

• identifiera och förstå komplexa miljörättsfrågor om bland annat lagstiftningens roll i samband med (a) genomförandet av klimatpolitiken och i synnerhet omställningen till hållbara energisystem och (b) effektiv förvaltning av naturresurser inbegripet att stoppa förlusten av biologisk mångfald,
• lyfta principiella rättsfrågor kring begreppen hållbar utveckling, naturresurshantering, bevarande av biologisk mångfald, klimatförändringar och hållbara energisystem,
• identifiera och förstå miljö- och energimässiga särdrag och intressen internationellt, inom EU och i Norden, liksom samspelet med nationella intressen och politik i de nordiska länderna,
• identifiera och förstå de ekonomiska och politiska spörsmålen kopplade till rättsliga problem och frågeställningar som uppstår på området, samt

(ii) Färdighet och förmåga - intellektuellt. Studenter som har:

• förmåga att reflektera över olika miljörättsliga frågeställningar och att ställa kritiska frågor från ett rättsligt perspektiv,
• förmåga att koncist syntetisera komplexiteten hos energi- och miljörättsliga frågeställningar och att skapa en överblick av de olika delarna,
• förmåga att arbeta självständigt och att genomföra en integrerad och övergripande analys av nationella och gränsöverskridande miljö- och energirättsliga frågor,
• förmåga att söka och välja ut relevant rättsligt källmaterial, inklusive rättsfall,
• förmåga att förstå nationella och gränsöverskridande miljö- och energirättsliga problem och att argumentera för lösningar på dessa,
• förmåga att utföra muntliga och skriftliga presentationer samt småskalig forskning inom området hållbar miljö- och energirätt, prestationer som ska ha ett värde för utvecklande av policys och praktisk yrkesutövning, liksom för tillämpningen av regelverk och andra styrmedel som är relaterade till klimatförändringar, hållbara energisystem, effektiv förvaltning av naturresurser och bevarande av biologisk mångfald.

(iii) Färdighet och förmåga - praktiskt: Studenter som kan:

• kommunicera och utarbeta rättsliga lösningar, muntligt och i skrift.
• på ett korrekt och övergripande sätt ge råd till klienter i miljörättsliga frågor, särskilt sådana som har koppling till klimatförändringar, hållbar energi, resurshantering och biologisk mångfald,
• bidra till utformningen och utvecklandet av policys och lagstiftning som syftar till att hantera klimatförändringar, hållbara energisystem, effektiv förvaltning av naturresurser och bevarande av biologisk mångfald,
• utveckla de kompetenser som krävs för professionell rättslig rådgivning av företag, organisationer och myndigheter när det gäller frågor om antagande, implementering, övervakning, utveckling och kontroll inom området för hållbar energi och miljöreglering,
• hantera och utveckla nationell och gränsöverskridande miljö- och energilagstiftning, inbegripet att identifiera nya lösningar för att stödja omställningen till en hållbar och resurseffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp,
• självständigt initiera och medverka i samarbeten som omfattar olika rättsliga discipliner, samt
• delta i de nya utvecklingar och omställningar som sker i Norden, inom EU och globalt med anledning av internationella överenskommelser om klimatmål, hållbara energisystem, effektiv resurshantering och bevarande av biologisk mångfald.

(iv) Värderingsförmåga och förhållningssätt. Studenter som kan:

• visa förmåga att göra bedömningar inom miljörättsområdet utifrån inomvetenskapliga, sociala och etiska perspektiv samt visa medvetenhet om etiska aspekter vid forsknings- och utvecklingsarbete,
• visa insikt om forskningens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och individens ansvar för hur forskningen används, samt
• visa förmåga att identifiera det egna behovet av ytterligare kunskap och ta ansvar för det egna fortsatta lärandet.

Mål

Masterprogrammets mål är att ge studenterna avancerade kunskaper i miljörättslig metodik och insikt i hur väsentliga miljöfrågor hanteras rättsligt, internationellt, inom EU och i Norden. Programmet ska attrahera och förbereda studenter för framtida doktorandstudier och därigenom främja en långsiktigt stark akademisk miljörättsforskning vid nordiska och andra universitet. Programmet ska även möta en ökande efterfrågan på miljörättskompetens inom icke-akademiskt arbete, inte minst inom sektorn för hållbar energi.

Programmets uppläggning

A. En utbildning med tre delar

Utbildningen inom NOMPEL består i huvudsak av tre delar, med en progression med avseende på kunskaper, färdigheter och värderingssätt samt förhållningssätt.

Första delen

Här ges en grundläggande introduktionskurs där rättens roll inom miljöpolitiken står i centrum (Uppsala). Studenterna lär sig funktionerna och potentialen hos olika miljörättsliga instrument och principer, men också hur lagstiftning och rättsliga principer kan motverka genomförandet av miljömål och grön tillväxt. Studenterna lär sig också hur internationell miljörätt och EU-miljörätt interagerar med nationell rätt och om centrala frågor och grundläggande strukturer i de olika nordiska ländernas miljölagstiftning. Dessutom introduceras studenterna tidigt i hur de kommande NOMPEL-kurserna under del två är upplagda, liksom i utmaningarna vid författandet av en masteruppsats under del tre.

Andra delen

På basis av grundläggande kunskaper om miljörätten, som förmedlats under första delen, sker sedan en specialisering (slutet av första och hela andra och tredje terminerna) inom två miljörättsområden. Båda är av grundläggande betydelse internationellt, inom EU och i Norden. Det ena området är reglerna om effektiv förvaltning av naturresurser, inklusive skydd av biologisk mångfald. I en första inledande kurs i Uppsala är målet att analysera relationen mellan förvaltningen av naturresurser (skog, vatten, vind m.m.) och intresset av att bevara biologisk mångfald, enligt internationell rätt, EU-rätt och de nordiska rättsordningarna. I Joensuu fortsätter studenterna på temat naturresurser och tar kurser i internationell rätt och skog, internationell vattenrätt samt om miljökonsekvensbedömningar och internationell ekonomisk rätt och lagstiftning om den gröna omställningen. Därefter läser studenterna en kurs i Tromsø om internationell rätt och hållbart nyttjande av levande marina naturresurser. Kursen omfattar studier om skydd av biologisk mångfald i samband med uttag av havets resurser inom och utanför områden under nationell jurisdiktion och erbjuder fallstudier om nationellt genomförande.

Det andra området för specialisering är klimat- och energirätt. Den första kursen går i Joensuu och ger studenterna en grundläggande förståelse för klimatutmaningen och de viktigaste rättsliga verktygen och policyinstrumenten vid begränsning av, men även anpassning till, klimatförändringen. I Joensuu läser studenterna även en kurs om internationell handel under Världshandelsorganisationen (WTO). Kursen behandlar de viktigaste WTO-reglerna om klimatförändringar, liksom frågor kring handeln med förnybar energiteknik och förhållandet mellan WTO och systemet för handel med utsläppsrätter. I Tromsø fortsätter studenterna med en kurs som ger fördjupad kunskap om det ömsesidiga förhållandet mellan klimat och energi, inbegripet konsekvenserna av klimatlagstiftningen för energisektorn, förnybar energi, utsläppshandel och geologisk lagring av koldioxid. Kursen innehåller också fallstudier från Arktis.

Under den andra delen använder NOMPEL de specifika kompetenser som finns hos respektive juridisk institution. Även kursmaterial och föreläsare från andra nordiska stater är involverade i kurserna, detta för att studenterna ska förstå hur miljömål som fastställs i internationell rätt och EU-rätt genomförs i olika nordiska länder. Vi har redan kontaktat danska och isländska miljörättsprofessorer, som är villiga att bidra till kurserna.

Tredje delen

Utifrån sina förvärvade kunskaper om rättsliga frågor kring förvaltning av naturresurser och biodiversitet, liksom i klimat- och energirätt, skriver studenterna under den tredje delen en uppsats inom något av dessa två rättsområden. Uppsatsen ska dock ha ett eget specifikt tema, som kräver egen empirisk forskning och analys och som bland annat omfattar det nordiska perspektivet. Studenterna stöds kontinuerligt av en handledare från något av de tre universiteten. Vid kursens seminarier får studenterna råd om juridisk metod, strukturering och skrivfärdighet. Studenterna får feedback på manusutkast på uppsatsseminarier i mitten av terminen. Den slutliga uppsatsen är föremål för opposition under ett oppositionsseminarium i slutet av kursen och utvärderas och betygssätts av en annan lärare än handledaren. De sista seminarierna omfattar även en sammanfattning av hela masterprogrammet.

B. Programmet i fyra terminer

NOMPEL är i korthet upplagt enligt följande:

• Termin 1: Rättens roll i miljöpolitiken (15 hp) och Lagstiftning om förvaltning av naturresurser och skydd av biologisk mångfald (15 hp), Juridiska fakulteten, Uppsala universitet. Studenterna är i Uppsala under hela terminen.
• Termin 2: Klimatlagstiftning och politik (5 hp), Internationell ekonomisk rätt och den gröna omställningen (5 hp), Internationell miljörätt II (5 hp), Internationell rätt och skog (5 hp), Miljö- och social konsekvensbedömning (5 hp) och Internationell vattenrätt (5 hp). Studenterna är i Joensuu under hela terminen.
• Termin 3: Energi- och klimaträtt (15 hp) och Skydd av marina miljöer med inriktning på lagstiftning om levande marina resurser (15 hp). Studenterna är i Tromsø under hela terminen.
• Termin 4: Examensarbete i miljörätt (30 hp). Seminarier i början, mitten och slutet av terminen. En handledare engageras från Tromsø, Joensuu eller Uppsala. Ingen skyldighet för studenterna att vara i Uppsala, Tromsø eller Joensuu. Deltagande i seminarierna är obligatoriskt, men kan i de flesta fall ske via videolänk.

Undervisning

De viktigaste komponenterna i NOMPEL-utbildningen består av problemlösning och aktivt studentdeltagande. Seminarierna omfattar bland annat analyser av rättsfall och konstruerade hypotetiska fall, diskussioner kopplade till studenters presentationer av rättsliga lösningar i de nordiska länderna och processpel där studenterna deltar aktivt i rollspel.

Lärarna uppmuntrar till kritiskt tänkande och självständiga studier under varje termin av programmet. Detta innehåller olika former av undervisnings- och inlärningsmetoder, som anpassas till målen för de enskilda kurserna. Metoderna består av (a) föreläsningar följt av diskussion i plenum, sessioner som bygger på skriftliga texter och PowerPoint-presentationer; b) seminarier med studenters egna presentationer eller annat aktivt deltagande av studenterna (c) workshops och mindre seminariegrupper som utforskar olika teman från tidigare föreläsningar, eller som utgår från utdelade uppgifter, texter och frågor. I inlärningsmetoderna integreras individuella skriftliga uppgifter för studenterna. Studenterna uppmuntras att arbeta i studiegrupper som stöd för inlärande och diskussion. Även om pedagogiska metoder varierar mellan kurser och institutioner, ska institutionerna utveckla en gemensam identitet på kurserna genom att skapa studie- och intressegrupper i syfte att konsolidera gemensamma intressen och uppnå djupinlärning av vissa frågor.

Kontinuitet och progression försäkras genom utbildningsplanens tre delar (se ovan under Programmets uppläggning).

NOMPEL-partnerna kommer att använda sina etablerade kontakter med industrier och andra företag, beslutsfattare, myndigheter, intressegrupper, icke-statliga organisationer etc. och integrera dessa i programmet, särskilt under del två. Planen är att engagera praktiker som gästlärare och anordna studiebesök hos företag, offentliga institutioner etc. Om möjligt kommer praktiker att involveras som rådgivare (inte handledare eller examinator) under masteruppsatsen (del tre).

Betygen för varje kurs bestäms av examinator vid den kursansvariga institutionen.

För att antas till fjärde terminen måste den studerande ha fullgjort 75 hp av NOMPELs kurser.

Examen

Programmet leder till en gemensam examen (120 hp) med titeln:

Juris masterexamen (Master of Legal Science) (Uppsala universitet)

Master of International and Comparative Law (University of Eastern Finland)

Master of Laws (UiT The Arctic University of Norway)

För examen krävs att alla programkurser har slutförts med godkänt resultat.

Övriga föreskrifter

Utvärdering

Programmet utvärderas externt 2024 och därefter minst vart sjätte år i enlighet med samarbetsavtalet och den koordinerande institutionens nationella lagkrav. Utvärderingen utförs av två sakkunniga från andra universitet än parternas. Programmets ledningsgrupp (Steering Committee) ansvarar för att initiera en extern utvärdering.