Behörighetskrav

Kandidatexamen. Dessutom krävs kunskaper i svenska och engelska motsvarande grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå.

Syfte

Syftet med masterprogrammet är att studenterna ska tillägna sig fördjupade idéhistoriska kunskaper och färdigheter som möjliggör att de själva ska kunna göra vetenskapliga undersökningar, och kritiskt kunna granska populära och vetenskapliga arbeten, samt aktuella kultur- och samhällsfrågor i ett förändringsperspektiv.

Mål

Kunskap och förståelse

Studenten ska efter att ha fullföljt utbildningen kunna:

• visa kunskap och förståelse inom området idéhistoria, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom centrala delar av området
• visa fördjupad insikt i aktuellt idéhistoriskt forsknings- och utvecklingsarbete
• visa fördjupad teori- och metodkunskap inom ämnet idéhistoria

Färdighet och förmåga

Studenten ska efter att ha fullföljt utbildningen kunna:

• kritiskt och systematiskt integrera kunskap och analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information
• kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete
• i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper
• visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Studenten ska efter att ha fullföljt utbildningen kunna:

•  göra historiserande bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete
•  visa insikt om vetenskapens historiska och nuvarande möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används
•  identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling

Programmets uppläggning

För masterexamen läser studenterna kurser omfattande 75 hp samt skriver ett examensarbete omfattande 45 hp. För magisterexamen läser studenterna kurser omfattande 30 hp samt skriver ett examensarbete omfattande 30 hp. Möjlighet finns även att komplettera en tidigare magisterexamen för att erhålla en masterexamen.

Programmets första termin består av tre obligatoriska kurser: dels en introduktionskurs (15 hp) som ger en översikt över både ämnets traditioner och aktuell idéhistorisk forskning, samt orienterar i uppsatsskrivande (examensarbete), dels två temakurser som fördjupar studenternas kunskaper om centrala idéhistoriska forskningsfält och vilka utformas i relation till pågående forskning.

Under termin 2 och 3 läser studenterna valbara kurser. Institutionen erbjuder kurser inom huvudområdet i form av temakurser och en kurs om idéhistorisk forskning i praktiken, men studenterna kan också välja att läsa fristående kurser i andra huvudområden. Möjlighet finns även att välja utbytesstudier och/eller praktik.

Termin 4 ägnas helt eller till största delen åt examensarbete/uppsats.

Studenter som avser avsluta sina studier med en magisterexamen läser första terminens kurser enligt ovan och skriver sedan ett examensarbete om 30 hp under andra terminen.

Formerna för undervisning och examination varierar mellan kurserna och anges i respektive kursplan.

Examen

Programmet leder till en filosofie masterexamen med idéhistoria som huvudområde. Det är även möjligt att efter ett års studier ta ut en filosofie magisterexamen med idéhistoria som huvudområde.