Läkarprogrammet

330 hp

Utbildningsplan, MME2Y

Det finns en senare version av utbildningsplanen.
Kod
MME2Y
Fastställd av
Medicinska fakultetens grundutbildningskommitté, 3 september 2012
Ansvarig fakultet
Medicinska fakulteten
Ansvarig institution
Medicinska fakulteten

Beslut och riktlinjer

Statsmakternas beslut och riktlinjer enligt

Högskolelagen (HL) 1992:1434 (SFS 2006:173), Högskoleförordningen (HF) 1993:100 (SFS 2006:1053) med bilaga 2 Examensordning.

Mål enligt högskolelagen

Enligt Högskolelagen 1 kap. 8§ och 9§ gäller följande allmänna mål:

"Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas

- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,

- förmåga at självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och

- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå.

- följa kunskapsutvecklingen, och

- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.(Lag 2006:173)

Utbildningen på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.

Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller på grundnivå,

- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,

- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och

- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.(Lag 2006:173)."

Mål enligt examensordningen

Enligt examensordningen bilaga 2 i Högskoleförordningen uppnås läkarexamen efter fullgjorda kursfordringar om 330 högskolepoäng:

"För läkarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som fordras för att få behörighet som läkare.

Kunskap och förståelse

För läkarexamen skall studenten

- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,

- visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området inbegripet kunskap om och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män,

- visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för hälso- och sjukvården, och

- visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga

För läkarexamen skall studenten

- visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa,

- visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för såväl enskilda som grupper av patienter,

- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,

- visa fördjupad förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter,

- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg,

- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,

- visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det medicinska området med olika grupper samt att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information, och

- visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt utvärdera medicinsk behandlingsverksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För läkarexamen skall studenten

- visa självkännedom och empatisk förmåga,

- visa förmåga till helhetssyn på patienten utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,

- visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För läkarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.

Övrigt

För läkarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning".

Lokala preciserade mål

Inom ramen för målen i examensordningen ovan har följande mål preciserats för läkarprogrammet i Uppsala:

Efter genomgången utbildning skall studenten kunna:

- visa och tillämpa en sådan förståelse för andra länder och kulturer och för internationella förhållanden, som är av betydelse för den framtida yrkesfunktionen,

- utöva ett professionellt förhållningssätt med en humanistisk grundsyn, självständigt ställningstagande i etiska frågor och färdigheter i patientkommunikation,

- tillämpa en vetenskaplig grundsyn och en förmåga till kritisk granskning samt en

fördjupad förmåga till kontinuerligt kunskapsinhämtande som förbereder för ett livslångt lärande.

Allmänna bestämmelser om grundläggande högskoleutbildning

- All utbildning på grundnivå och avancerad nivå skall bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram (HF 6 kap. 13§).

- Omfattningen av utbildningen skall anges i högskolepoäng där heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng (HF 6 kap. 2§.

- En student som uppfyller fodringarna för examen ska på begäran få examensbevis av högskolan (HF 6 kap. 9§).

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 eller Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D (områdesbehörighet A13/13)

Programmets uppläggning

Innehåll:

I läkarprogrammet ingår de kurser som framgår av nedanstående sammanställning. Kursernas mål, progression och innehåll framgår av kursplanen för respektive kurs vilken fastställs av programkommittén för läkarprogrammet. För självständigt arbete (examensarbete) kommer särskilda anvisningar finnas fastställda av programkommittén.

Uppläggning:

Den nya läkarutbildningen är fallbaserad, integrerad och studentaktiverande och i undervisningen varvas teoretiska och praktiska moment. Arbetet sker i block där basvetenskapliga och kliniska ämnen integreras för att ge ett helhetsperspektiv under utbildningen. En studentaktiverande pedagogik används genomgående i form av problembaserat lärande med studenter som arbetar i grupp ledda av basgruppshandledare. Blockansvariga lärare leder arbetet med de fall och examinationer som utgör stommen i undervisningen.

Examinationen karakteriseras i likhet med undervisningen av integrering, verklighetsanknytning och aktivering i enlighet med de nya direktiven för utbildningen.

Tillämpning av teoretiska ämnesaspekter sker i form av praktiska demonstrationer och övningar, till exempel laborationer, dissektioner, obduktioner, mikroskopering, bilddiagnostik, auskultationer, patientsituationer samt kliniska ingrepp.

Återkommande integreringsperioder ingår från termin 5 vars syfte är att återkoppla den kliniska utbildningen till basvetenskapliga ämnen som ligger till grund för det kliniska arbetet.

De kliniska placeringarna karakteriseras av delaktighet i det dagliga kliniska arbetet med successivt ökande grad av självständighet under utbildningens gång.

Ämnet professionell utveckling ges som en strimma genom utbildningen. Från och med termin 1 har studenterna vårdcentralsplaceringar en eftermiddag varannan vecka till och med termin 4. Professionell utveckling är uppbyggd kring vetenskapligt förhållningssätt, etik, kommunikation och patient/läkarrelationen och skall ge en fördjupad förståelse för läkarrollen.

Kurserna är i allmänhet uppdelade i obligatoriska moment (praktiska moment och delförhör) och tentamensprov.

Kurserna på terminerna 1-6 utgör grundnivå och kurserna på terminerna 7-11 avancerad nivå.

(Med reservation för ändringar).

Termin 1

Medicinsk introduktionskurs

Cirkulation och respiration

Kommunikation, nerver och psyke

Energi- och näringsbalans

Professionell utveckling

Termin 2

Tillväxt och degeneration

Homeostas och endokrin reglering

Professionell utveckling

Termin 3

Neuronal reglering och rörelse

Homeostas och intervention

Professionell utveckling

Termin 4

Attack och försvar

Professionell utveckling

Valbar period (ht 2012)

Integration I (från vt 2013)

Termin 5

Klinisk medicin I

(Integrering prekliniska/kliniska ämnen

Propedeutik

Akutsjukvård / Hjärta/kärl I / Lungmedicin/geriatrik

Ledarskapsutbildning

Termin 6

Integrering prekliniska/kliniska ämnen

Hjärta/kärl II / Mag-tarm / Diagnostik

Integrering prekliniska/kliniska ämnen

Termin 7

Integrering prekliniska/kliniska ämnen

Rörelse/ortopedi / Hud och ledsjukdomar / Endokrinologi/metabolism

Radiologi

Integrering prekliniska/kliniska ämnen

Termin 8

Urinvägar / Tumörer / Infektioner / Mikrobiologisk integrering

Integrering prekliniska/kliniska ämnen

Neuro/psyk I

Termin 9

Neuro/psyk II / Neuro/psyk III

Professionell utveckling

Integrering prekliniska/kliniska ämnen

Barnets och kvinnans sjukdomar

Termin 10

Kommunikation och samtalsfärdigheter

Barnets och kvinnans sjukdomar

Självständigt arbete (15 hp)

Termin 11

Självständigt arbete (15 hp)

Akutsjukvård II

Arbets och miljömedicin

Allmänmedicin

Undervisning

Studenter inom läkarprogrammet kan endast läsa och tentera obligatoriska kurser som ingår i läkarprogrammet inom ramen för kurserna i programmet. Undantag utgörs av student som läst och tenterat kurs som ingår i läkarprogrammet, innan studenten antogs till läkarprogrammet. I detta fall kan den tenterade kursen tillgodoräknas om studenten så önskar.

Undervisningen omfattar föreläsningar, basgruppsarbete, seminarier, laborationer, demonstrationer, gruppövningar och handledd klinisk tjänstgöring.

Obligatorisk närvaro kan krävas vid följande typ av undervisning

a) Basgruppsmöten

b) Föreläsningar, vilka i väsentlig grad inrymmer moment av demonstrationskaraktär, t.ex. patient, undersökningsmetod eller annan färdighet. Hit kan även hänföras föreläsningar, vilkas innehåll i väsentlig del inte täcks av fastställd baslitteratur och som efterfrågas i målbeskrivningen för respektive kurs.

c) Demonstrationer och gruppundervisning.

d) Seminarier och konferenser

e) Laborationer, dissektioner och obduktioner.

f) Klinisk tjänstgöring.

g) Studiebesök

Läkarprogrammets regelverk för frånvaro från obligatoriska moment samt regler för deltagande i tentamen

Under läkarprogrammet finns moment som kräver obligatorisk närvaro. Detta innebär att alla studenter förväntas närvara vid dessa moment. För att ett moment skall vara obligatoriskt skall det vara av prövande karaktär alternativt skall inte momentet vara möjligt att inhämta på annat vis. Exempel på sådana moment är bland annat basgruppsseminarier, vissa andra typer av seminarier, patientdemonstrationer och laborationer.

Studenter kan vid giltig frånvaro, kompensera detta genom att skriva PM, eller göra momentet på annat sätt i samråd med kursledaren. Giltig frånvaro är t.ex. sjukdom, medicinsk behandling, allvarlig händelse bland närstående, amanuenstjänstgöring (giltig frånvaro gäller inte längre för amanuenstjänstgöring i samband med obligatorisk gruppundervisning från och med ht 2010, enligt beslut av programkommittén 2010-08-26, Medfarm 2010/1080, Doss 3:1:4) samt studiebevakande verksamhet. Vidare kan förseningar som uppstår, utan studentens förskyllan, vid persontransport betraktas som giltig frånvaro. Det ankommer på studenten att ofördröjligen kontakta kursledning/kursadministration när frånvaro kommer att uppstå. Vidare kan en student och kursledare/handledare i förväg överenskomma om att frånvaro från ett obligatoriskt moment kan medges av andra skäl. Sådan frånvaro betraktas som giltig. Studenter som genomgår utbyte i ett annat land ska också i samråd med kursledningen få kompensera frånvaro om detta anses nödvändigt. Det är viktigt att påpeka att ett obligatoriskt moment kan vara av sådan art att det inte kan vara möjligt att kompensera med PM men är alldeles nödvändigt för att uppnå kursmålen. I görligaste mån skall möjlighet då ges att under innevarande termin kompensera detta moment i

t.ex. form av extratillfälle eller på annat lämpligt sätt.

Vid hela veckors frånvaro från klinisk tjänstgöring ska detta kompletteras

på ett sammanhängande sätt efter samråd med kursledning. Vid kortare tids frånvaro ska även frågan om komplettering ske i samråd med kursledningen.

I enlighet med gällande regelverk för Uppsala universitet skall scheman, där obligatoriska moment ingår föreligga senast 5 veckor före kursstart. I de fall hela terminskurser eller andra längre kurser är aktuella kan dock 5-veckorsregeln gälla separat för integreringsperiod och de kliniska placeringarna. Schema för integreringsperiod skall då föreligga senast fem veckor innan kursstart medan schema för kliniska placeringar skall föreligga senast fem veckor innan första kliniska placering. Om en schemaändring sker skall detta snarast meddelas från kursledningens sida. Om denna ändring inkluderar ett obligatoriskt moment kan närvaro/kompensation inte krävas.

Frånvaro av andra orsaker än de som beskrivits ovan är s.k. ogiltig frånvaro. Vid sådan frånvaro kan studenten inte kräva att få kompensera frånvaron genom att t.ex. skriva PM. Kursledningen kan i mån av plats erbjuda en student som varit frånvarande utan giltig orsak att delta i momentet senare under terminen om momentet upprepas inom ramen för kursen. Kursledningen är dock inte skyldig att anordna extra undervisningstillfällen under terminen eller på icke-terminstid för studenter som varit frånvarande utan giltigt skäl.

I de fall en student ej har fullgjort alla obligatoriska moment under en termin har studenten ändå möjlighet att skriftligt tentera kursen. Vid examinationer där tredje part involveras (t.ex. patienter) eller det av säkerhetsskäl är nödvändigt, kan dock krävas att relevanta undervisningsmoment är fullgjorda innan studenten tillåts delta i prov.

Förkunskapskrav för tillträde till ny termin:

För tillträde till ny termin krävs godkända obligatoriska moment från tidigare terminer samt att alla tentamensprov utom en från närmast föregående termin är godkända. Efter studieuppehåll krävs att samtliga kurser på de föregående terminerna är godkända. Utbildningen följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.

Förläggning av klinisk utbildning och praktik:

Klinisk utbildning och praktik genomförs i sina huvuddelar inom Uppsala läns landstings sjukvårdsinrättningar. Obligatorisk praktik genomförs också vid andra sjukvårdsinrättningar i Sverige.

Valbara perioder:

Ett självständigt fördjupningsarbete om 30 högskolepoäng ingår samt en period med valbara kurser om tillsammans 7,5 högskolepoäng.

Prov anordnas antingen fortlöpande i samband med undervisningen eller i slutet av kursen eller gemensamt för flera kurser. Betyg sätts för kurs, del av kurs eller för flera kurser gemensamt. Som betyg används något av uttrycken underkänd eller godkänd.

Angående regler för examination, se "Riktlinjer för studentens arbetsvillkor vid Uppsala universitet".

Examen

Läkarexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt

330 högskolepoäng. Examensbeviset utfärdas på begäran av studenten.

Övriga föreskrifter

Tillgodoräknande

Enligt högskoleförordningen gäller följande:

"12 § Om en student vid en högskola inom landet har gått igenom viss grundläggande högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en annan högskola. Detta gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna.

Detsamma gäller studenter som har gått igenom en viss utbildning med godkänt resultat

1. vid universitet eller annan läroanstalt för högre utbildning i Danmark, Finland, Island eller Norge eller hos den som är part i Europarådets konvention av den 11 april 1997 om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen, eller

2. vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Förordning (2004:219).

13 § Student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 12 §, om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. Student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet.

14 § Högskolan skall pröva om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Endast den som är student och den som har gått igenom en sådan uppdragsutbildning som avses i 6 och 7 §§ förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor kan komma i fråga för tillgodoräknande. Förordning (2002:761)"

Begränsning av antal tentamensprov:

Studerande som underkänts på tentamen har rätt att genomgå förnyad tentamen ytterligare 4 gånger (=totalt 5 tentamensprov). Efter 5 underkända tentamensprov kan den studerande förlora sin utbildningsplats. Programkommittén kan dock, om synnerliga skäl föreligger, medge rätt till ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som tentamenstillfälle.

Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter 2 underkända tentamina.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin