Beslut och riktlinjer

Enligt Högskolelagen (SFS 1992:1434), 1 kap. 9 § gäller följande allmänna mål:

Högskoleutbildning på grundnivå skall ge studenterna

- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,

- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt

- beredskap att möta förändringar i arbetslivet

Inom området som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå

- följa kunskapsutvecklingen, och

- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området

Enligt SFS 2006:1053 om ändring av högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2, angående yrkesexamina, uppnås sjuksköterskeexamen (Bachelor of Science in Nursing) efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.

Mål i högskoleförordningens examensordning

För sjuksköterskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som sjuksköterska.

Kunskap och förståelse

För sjuksköterskeexamen skall studenten

- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,

- visa kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet,

- visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar barns, kvinnors och mäns hälsa, och

- visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga

För sjuksköterskeexamen skall studenten

- visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov, upprätta omvårdnadsplan samt ge vård och behandling,

- visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt samt kunna informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar,

- visa förmåga att identifiera behov av och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete,

- visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring,

- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,

- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter,

- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,

- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och

- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För sjuksköterskeexamen skall studenten

- visa självkännedom och empatisk förmåga,

- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,

- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För sjuksköterskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Övrigt

För sjuksköterskeexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Direktiv antagna av Europeiska Gemenskapernas råd, EES-avtalet

Enligt EES-avtalet (DS 1992:34) garanterar medlemsstaterna att deras sjuksköterskeutbildning ger:

- nöjaktiga kunskaper om de vetenskaper som den allmänna hälso- och sjukvården bygger på inklusive tillräcklig insikt i friska och sjuka människors anatomi, fysiologiska funktioner och beteende samt sambandet mellan människors hälsotillstånd och hennes fysiska och sociala miljö,

- tillräckliga kunskaper om yrkets beskaffenhet och etik samt de allmänna principerna för hälso- och sjukvård,

- nöjaktig, klinisk erfarenhet; denna erfarenhet som bör väljas med avseende på dess utbildningsvärde, skall erhållas under tillsyn av yrkesutbildad vårdpersonal och där det finns tillräckligt med personal och utrustning som uppfyller kraven på omvårdnad av patienterna,

- förmåga att ta del i den praktiska utbildningen av vårdpersonal och erfarenhet av samarbete med annan vårdpersonal.

Sjuksköterskans yrkesutövning – lagstiftning och socialstyrelsens allmänna råd

Sjuksköterskans arbete styrs av hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område SFS 1998:531. Socialstyrelsen har i sina allmänna råd ”Omvårdnad inom hälso- och sjukvården” (SOSFS 1993:17) närmare beskrivit kraven på sjuksköterskans arbete.

Enligt SOSFS 1993:17 har sjuksköterskan en kvalificerad utbildning i specifik omvårdnad och denna omvårdnad spänner över ett brett fält från högteknologiska insatser till stöd i existentiella kriser. Med utgångspunkt i yrkets teoretiska grund och uppsättning av metoder ger sjuksköterskan självständigt omvårdnad inom sitt kompetensområde. Dessa åtgärder skall dokumenteras och effekterna skall utvärderas. I sitt dagliga arbete skall sjuksköterskan söka, kritiskt granska och använda relevanta rön från forskning och utvecklingsarbeten. Denna kunskap skall sjuksköterskan kunna förmedla till sina medarbetare och samverkanspartners. Sjuksköterskan ansvarar därmed för att de omvårdnadsteoretiska och etiska grunderna för arbetet tydliggörs så att de kan ligga till grund för det dagliga arbetet.

Enligt Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) beskrivs sjuksköterskans huvudsakliga arbetsområden såsom bestående av omvårdnadens teori och praktik, forskning, utveckling och utbildning samt ledarskap. Ett etiskt förhållningssätt och en helhetssyn på patienten skall genomsyra samtliga kompetensområden. Sjuksköterskans yrkesområde omfattar barn, ungdomar, vuxna och äldre som behandlas i öppen och/eller sluten vård.

Ämnesinnehåll

Utbildningen leder till sjuksköterskeexamen och medicine kandidatexamen med huvudområdet vårdvetenskap och dess inriktning mot omvårdnad. I utbildningen ingår vårdvetenskap 112 högskolepoäng (33,5 hp verksamhetsförlagd utbildning) och medicinsk vetenskap 67,5 högskolepoäng (16 hp verksamhetsförlagd utbildning).

Beskrivning av huvudområdet Vårdvetenskap och dess inriktning mot omvårdnad

Vårdvetenskap är huvudområdet i sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen vid Uppsala universitet och har inriktning mot omvårdnad. Där ingår människa, hälsa, miljö och omvårdnad/ omvårdnadshandlingar som centrala begrepp. Kunskap i omvårdnad skall vara evidensbaserad och bygga på vetenskaplig grund och tillämpas med ett professionellt etiskt och vetenskapligt reflekterande förhållningssätt.

Omvårdnad innebär att se människan i ett helhetsperspektiv. Målet med omvårdnad är att främja hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hälsa utifrån människans individuella möjligheter och behov, minska lidande samt att ge möjlighet till en värdig död. Med omvårdnad avses hjälp för kortare eller längre tid till människor som på grund av sitt hälsotillstånd inte själva klarar att planera och/eller genomföra handlingar som hör till deras dagliga liv. Omvårdnad planeras och genomförs så att individens självständighet respekteras och behovet av säkerhet och integritet tillgodoses. Grundläggande för en god omvårdnad är att utifrån etiska och kulturella aspekter och ur ett jämställdhetsperspektiv ha ett respektfullt bemötande.

Omvårdnad omfattar åtgärder i syfte att skapa en hälsofrämjande miljö, att undanröja smärta och obehag samt att ge stöd och hjälp åt individen och deras närstående i deras reaktioner på sjukdom, trauma, funktionshinder och i behandlingssituationer.

Omvårdnadsåtgärder omfattar allt från högteknologiska insatser till stöd vid traumatiska och existentiella kriser. Omvårdnad omfattar även identifiering av risk- och hälsofrämjande faktorer och samarbete med andra aktörer kring hälsopromotiva och sjukdomsförebyggande insatser för individer, familjer, grupper och samhälle.

Omvårdnad kan vara dels allmän, dels specifik. Allmän omvårdnad är oberoende av sjukdom och medicinsk behandling, medan specifik omvårdnad är relaterad till och kräver kunskap inte bara om människans normala funktioner utan också om den aktuella sjukdomen och dess behandling. För att kunna bedöma vad som i den enskilda situationen är god omvårdnad krävs relevanta kunskaper från olika områden, natur- vetenskap, samhälls- och beteendevetenskap samt humaniora.

Omvårdnadshandlingar/åtgärder i vid mening innebär att berörda yrkeskategorier i samverkan med individen, och när så är lämpligt även individens närstående, formulerar och tydliggör mål för fysiskt, psykiskt, socialt och andligt välbefinnande och hälsa. Rådgivning och vägledning är viktiga omvårdnadshandlingar/åtgärder som stöd för individens och närståendes egna insatser under och efter avslutad vård och omsorg inom sluten såväl som öppen hälso- och sjukvård.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A14/16)

Programmets uppläggning

Årskurs I Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad

Basnivå (Nivå A)

Denna nivå omfattar introduktion till sjuksköterskeutbildningens huvudämne vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad och omvårdnadens metoder. Omvårdnad studeras utifrån begreppen människa, hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar. Folkhälsa och faktorer som befrämjar hälsa samt människors behov i samband med ohälsa och sjukdom behandlas. Omvårdnadens etiska, filosofiska och teoretiska grunder studeras. Studenten ska på denna nivå tillägna sig kunskaper om omvårdnadens kärna som består i mötet med den vårdbehövande samt tillägna sig kunskaper om och förståelse för hur den enskilda människans resurser, önskemål och behov, oavsett faktorer som ålder, kön, social klass och kulturell bakgrund, kan identifieras, respekteras och tillgodoses i omvårdnaden. Människans förutsättningar för kommunikation, reflektion och handledning studeras. Grundläggande kunskaper inhämtas om hälso- och sjukvårdens organisation inom landsting och kommun samt styrande författningar och dokument. Vetenskaplig teori och metod introduceras i syfte att grundlägga ett kritiskt reflekterande förhållningssätt och skapa förutsättning för studenten att kunna förstå och tillägna sig resultat från aktuell vårdforskning. I samband med att vårdforskning behandlas och tydliggörs vikten av sjuksköterskans utövande av evidensbaserad omvårdnad och initiativtagande till vårdutveckling.

Årskurs 2 Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad

Fortsättningsnivå (Nivå B)

På denna nivå fördjupar studenten sina kunskaper inom allmän och specifik omvårdnad och utvecklar sin förmåga att identifiera omvårdnadsproblem. Studenten tränar sin förmåga att självständigt söka, reflektera över och värdera den forskning och kunskap som ska utgöra grunden för ett individuellt omhändertagande av patienter som befinner sig i olika stadier av sjukdom eller tillfrisknande både vad gäller barn och vuxna. I samband med studier, klinisk färdighetsträning och inför planering och genomförande av omvårdnad poängteras betydelsen av en god samverkan i ett mångprofessionellt team. Studenten tillägnar sig under denna fas fördjupade kunskaper om sjuksköterskans funktion inom folkhälsoarbetet och omvårdnadsrelationens betydelse för att kunna ge stöd och hälsoråd till individer under sjukdom, rehabilitering och vid hemgång. Etiska aspekter i samband med omvårdnad bearbetas med fokus på prioriteringar samt etik vid livets början och etik vid livets slut. Studenten fördjupar sina kunskaper vad gäller vetenskaplig metod och skall alltmer tillämpa ett kritiskt, reflekterande förhållningssätt.

Årskurs 3 Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad

Fördjupningsnivå (Nivå C)

På denna nivå utvecklar studenten sin förmåga att se omvårdnad ur ett helhetsperspektiv samt förmåga att kunna värdera och reflektera över egna kunskaper och färdigheter. Kunskaper från olika ämnesområden integreras och tillämpas i utvecklingen av sjuksköterskefunktionen. Studenten ska utveckla sin förmåga att kunna analysera olika företeelser i omvårdnaden, värdera och dra slutsatser utifrån individuella, omvårdnadsmässiga, medicinska, etiska och kulturella aspekter. Förebyggande, stödjande, omvårdande och rehabiliterande åtgärder inom öppen och sluten vård behandlas. Samspelet mellan vårdpersonal, patienter och deras närstående samt kommunikation och samarbete med övriga yrkesgrupper inom vård och omsorg är viktiga utgångspunkter. EStudenten tillägnar sig kunskap om organisation och ledarskap samt utvecklar sin arbetsledande förmåga. Examensarbetet genomförs och avslutas på denna nivå. Den träning i ett vetenskapligt och reflekterade förhållningssätt samt fördjupade kunskaper i omvårdnad som detta ger skapar förutsättningar för utövandet av evidensbaserad omvårdnad, framtida kvalitetsutvecklingsarbete och vårdutveckling.

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Samtliga nivåer

Under den verksamhetsförlagda utbildningen skall studenten integrera och tillämpa sina teoretiska kunskaper och kliniska färdigheter inom omvårdnad. Alla utbildningsmoment från vårdvetenskap och medicinsk vetenskap samplaneras och integreras under den verksamhetsförlagda utbildningen för att ge studenten förståelse för att goda teoretiska kunskaper är förutsättningen för en professionell omvårdnad. Under den denna del av utbildningen skall studenten successivt utveckla ett professionellt, reflekterande och empatiskt förhållningssätt samt fortlöpande träna och utveckla sin förmåga att självständigt inhämta, bearbeta och reflektera över kunskap som kan bidra till bästa möjliga omvårdnadsalternativ. Studentens förmåga att arbeta självständigt utvecklas successivt för att under det sista året av utbildningen alltmer under överinseende kunna ansvara för patienters totala omvårdnad samt verka som sjuksköterska. Vissa utbildningsmoment sker i samverkan med studenter från andra utbildningsprogram vilket ökar kunskapen om och förståelsen för andra yrkesgruppers verksamhet och insatser i omvårdnadsarbetet. Under den verksamhetsförlagda utbildningen tillägnar sig studenten kunskaper om sjuksköterskans pedagogiska och kommunikativa roll i omvårdnaden samt om vårdarbetets organisation och ledarskap genom att kraven på kunskap och färdigheter inom sjuksköterskans ansvars- och kompetensområde successivt höjs.

Årskurs 1 Medicinsk vetenskap

Basnivå (Nivå A)

Kurserna i medicinsk vetenskap syftar till att skapa förutsättningar för studier av hälsobevarande åtgärder, patofysiologi, diagnostik och behandling. Studenten tillägnar sig kunskaper om människokroppens byggnad och funktion, näringslära, folksjukdomar, mikrobiologi och farmakologi. Studenten introduceras till ett vetenskapligt tänkande och arbetssätt som bygger på att observera, bedöma och agera.

Årskurs 2 och 3 Medicinsk vetenskap

Fortsättningsnivå (Nivå B)

Denna nivå omfattar studier som bygger på den tidigare grundnivån och innebär att mer komplexa sammanhang bearbetas. Studenten utökar och förstärker sina ämneskunskaper. Ämnen som fördjupas är gynekologi, obstetrik, pediatrik, psykiatri, kirurgi, akutmedicin, medicinska sjukdomar, geriatrik, farmakologi och hantering av läkemedel samt observationer av läkemedelseffekter och biverkningar. Dessutom får studenten kunskap om den hälso- och sjukvård som bedrivs inom primärvården och den rådgivningsverksamhet som förekommer. Även medicinsk prevention med betydelse för folkhälsa behandlas. Studierna utgår från patientfall så att den studerande får träning i samt utvecklar förmåga att bedöma bakgrund, symtom, diagnos och behandling. Studenten fortsätter att utveckla förståelse för vetenskap och ökar sin förmåga att granska, förstå och värdera vetenskapliga arbeten.

Kurser inom sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng (hp)

Omvårdnadens innehåll och metoder I, 15 hp, termin 1

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad: 15 hp, Medicinsk vetenskap: 0 hp,

Teoretisk undervisning: 15 hp, VFU: 0 hp

Anatomi och fysiologi, 15 hp, termin 1

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad: 0 hp, Medicinsk vetenskap: 15 hp,

Teoretisk undervisning: 15 hp, VFU: 0 hp

Omvårdnadens innehåll och metoder II, 12 hp, termin 2

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad: 12 hp, Medicinsk vetenskap: 0 hp,

Teoretisk undervisning: 7,5 hp, VFU: 4,5 hp

Farmakologi och mikrobiologi, 10,5 hp, termin 2

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad: 0 hp, Medicinsk vetenskap: 10,5 hp,

Teoretisk undervisning: 7,5 hp, VFU: 3 hp

Pedagogik: Kommunikation, reflektion och handledning, 7,5 hp, termin 2

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad: 7,5 hp, Medicinsk vetenskap: 0 hp,

Teoretisk undervisning: 7,5 hp, VFU: 0 hp

Omvårdnad och medicinsk vetenskap inom medicinsk vård, 30 hp, termin 3

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad: 15 hp, Medicinsk vetenskap: 15 hp,

Teoretisk undervisning: 21 hp, VFU: 9 hp

Omvårdnad och medicinsk vetenskap inom gynekologisk, obstetrisk och pediatrisk vård, 12 hp, termin 4

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad: 7,5 hp, Medicinsk vetenskap: 4,5 hp,

Teoretisk undervisning: 6 hp, VFU: 6 hp

Omvårdnad och medicinsk vetenskap inom psykiatrisk vård, 7,5 hp, termin 4

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad: 3 hp, Medicinsk vetenskap: 4,5 hp,

Teoretisk undervisning: 4,5 hp, VFU: 3 hp

Omvårdnad och medicinsk vetenskap inom folkhälsoarbete och öppen hälso- och sjukvård, 10,5 hp, termin 4

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad: 6 hp, Medicinsk vetenskap: 4,5 hp,

Teoretisk undervisning: 6 hp, VFU: 4,5 hp

Vetenskaplig metodik, 4,5 hp, termin 5

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad: 4,5 hp, Medicinsk vetenskap: 0 hp,

Teoretisk undervisning: 4,5 hp, VFU: 0 hp

Examensarbete, 15 hp, termin 5 (3 hp)/termin 6 (12 hp)

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad: 15 hp, Medicinsk vetenskap: 0 hp,

Teoretisk undervisning: 15 hp, VFU: 0 hp

Omvårdnad och medicinsk vetenskap inom kirurgisk vård och akutsjukvård, 22,5 hp, termin 5

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad: 12 hp, Medicinsk vetenskap: 10,5 hp,

Teoretisk undervisning: 9 hp, VFU: 13,5 hp

Omvårdnad och medicinsk vetenskap inom geriatrisk vård och äldreomsorg, 10,5 hp, termin 6

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad: 7,5 hp, Medicinsk vetenskap: 3 hp,

Teoretisk undervisning: 4,5 hp, VFU: 6 hp

Pedagogik: Organisation och pedagogiskt ledarskap, 7,5 hp, termin 6

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad: 7,5 hp, Medicinsk vetenskap: 0 hp,

Teoretisk undervisning: 7,5 hp, VFU: 0 hp

Summa 180 hp

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad:112 hp, Medicinsk vetenskap: 67,5 hp, Samhäll

Teoretisk undervisning: 130,5 hp, VFU: 49,5 hp

Undervisning

Pedagogisk grundsyn och arbetsformer

Den övergripande pedagogiska grundsynen i sjuksköterskeprogrammet utgår från Medicinska fakultetens pedagogiska idéprogram (1999). Fokus i detta idéprogram är lagt på en studentaktiverande pedagogik med studenten som subjekt och resurs i utbildningen. Den pedagogik som används skall skapa förutsättningar för personlig utveckling och att stimulera studenten att utveckla ett kritiskt analyserande tänkande och en god problemlösande förmåga. Verklighetsanknutna situationer skall utgöra grunden för studentens problembearbetning och studenten förutsätts ta ett aktivt ansvar för sitt lärande och sin kunskapsutveckling.

Undervisningsformerna varierar med föreläsningar, webbaserad undervisning, seminarier, individuellt arbete och arbete i grupp. Klinisk färdighetsträning förekommer under hela utbildningen och är till stora delar förlagd till ett kliniskt träningscentrum. All undervisning skall främja integrering av teoretiska och kliniska kunskaper.

De verksamhetsförlagda delarna av utbildningen genomförs i vård och omsorg huvudsakligen i verksamheter inom Landstinget i Uppsala län eller dess kommuner och regleras genom avtal.

Internationellt utbyte

Under senare delen av sjuksköterskeprogrammet finns möjlighet att genomföra del av utbildningen i annat land. Sjuksköterskeutbildningen har i dag samarbete med sjuksköterskeutbildningar i de nordiska länderna och ett antal europeiska- och utomeuropeiska länder. Det internationella samarbetet ändras kontinuerligt. Information om aktuella samarbetspartners ges av programmets internationella koordinatorer. Studenter har också möjlighet ansöka om att delta i kurser med internationell anknytning och inom ramen för dessa göra studiebesök och fältstudier i olika delar av världen. Syftet är att skapa förutsättningar för möten med lärare och studenter från olika länder, ge studenten erfarenhet av sjuksköterskans arbete och ansvar utifrån ett internationellt och globalt perspektiv samt främja kunskapen om andra kulturer och om hur sjukvården och omvårdnad organiseras och genomförs inom dessa.

Examen

Klinisk slutexamination

Genom klinisk slutexamination examineras sjuksköterskeprogrammet som helhet. Examinationen består av en skriftlig individuell salstentamen och en individuell demonstration av kunskap, färdighet och förhållningssätt under VFU.

Examens- och kursbevis

Student som med godkänt resultat slutfört utbildningen erhåller ett examensbevis, Sjuksköterskeexamen samt medicine kandidatexamen med huvudämne vårdvetenskap, efter ansökan till Examensenheten vid Uppsala universitet. Sjuksköterskeexamen ligger till grund för social-styrelsens utfärdande av legitimation. Kursbevis på respektive kurs i programmet utfärdas på begäran.

Övriga föreskrifter

Tillgodoräknande av kurs

Enligt högskoleförordningen Kap 7 §§ 12-14 har student, som genomgått viss grundläggande högskoleutbildning rätt att få tillgodoräkna sig denna. Detta ansöker studenten om via speciell blankett Ansökan om tillgodoräknande av kurs.

Efter att ämnesföreträdaren har yttrat sig skickas handlingar till programkommittén, kansliet för medicin och farmaci, box 256, 751 05 Uppsala.

Validering av reell kunskap

Sjuksköterskeprogrammet tillämpar validering av reell kunskap för sjuksköterskor utbildade utanför Europeiska unionen.

Kvalitetssäkring

I samtliga kurser ingår kursutvärdering. Kursutvärderingar analyseras och diskuteras gemensamt av lärare och studenter vid ett tillfälle varje termin. Sammanställning av kursutvärderingar dokumenteras och utgör underlag för förändringar/förbättringar av pågående och kommande kurser.

Policy för hantering av fusk, vetenskapsområdet för medicin och farmaci, grundutbildningskommittéerna (MEDFARM 2008/292) tillämpas. Se studiehandbok för studenter. Allmän information.

Registrering av personuppgifter

Enligt "Förordning av studier m.m. vid universitet och högskolor (SFS 1993:1153)" kommer vissa studentuppgifter att registreras. Studenten har rätt att få utdrag ur personregistret (enl. Datalagen 1973:289) vad gäller de uppgifter som rör honom/henne.