Är programmet rätt för dig?

Vad gör du på jobbet?
– Jag jobbar som sensoriksamordnare på Dagab Inköp och Logistik AB. Dagab är en del av Axfoodkoncernen som driver och utvecklar koncernens sortiment och ansvarar för hela varuflödet med lager och transporter.

– Som sensoriksamordnare jobbar jag, enkelt förklarat med att kvalitetssäkra vårt egna sortiment inom livsmedel. Mitt yrke går ut på att planera och styra sensoriska tester och sedan sammanställa rapporter för våra egna märkesvaror. Dessa tester görs för att kontrollera att befintliga produkter inom vårt egna sortiment håller den kvalitet produkten ska ha både sensoriskt och tekniskt utifrån upphandlingar, interna och externa riktlinjer.

Vad var det som gjorde att du valde att plugga till kostvetare?
– Jag har alltid varit intresserad av mat och livsmedel, och på senare år hur maten påverkar oss. När jag först läste om kostvetarprogrammet var det bland annat kurser såsom livsmedelsvetenskap, nutrition och sensorik, och produktutveckling som fick mig att vilja läsa kostvetarprogrammet. Självklart var det också andra kurser som intresserade mig och de olika delarna i utbildningen kändes relevanta och bra sammanvävda.

Vad är skillnaden mellan dietist och kostvetare?
– Kort förklarat skulle jag säga att skillnaden mellan dietist och kostvetare är att kostvetare vanligtvis jobbar med att förebygga kostrelaterade sjukdomar genom att exempelvis vara måltidsplanerare i skolor, sjukhus och äldrevård. Dietister kan istället jobba mer kliniskt och inom vården, med att diagnostisera och behandla kostrelaterade sjukdomar.

– Kostvetarprogrammet är ett brett program, med många roliga och intressanta kurser, det finns många olika karriärvägar att gå.

Vad kan en kostvetare få för jobb?
– Många kostvetare jobbar som måltidsplanerare både offentligt och privat. Andra jobb som är relevanta är livsmedelsinspektörer, kostchefer, produktutvecklare, inköpare, upphandlare, forskare, kockar och mycket annat. Under tider med bättre ekonomiska förhållanden skulle jag säga att det finns gott om jobb.

Har du något tips till blivande kostvetarstudenter?
– Att plugga till kostvetare är väldigt likt många andra program med stort fokus på föreläsningar, eget ansvar och självstudier. Programmet är både teoretiskt men också lite praktisk. Finns intresset för hur maten och kosten påverkar oss både fysiskt och psykiskt är kostvetarprogrammet ett otroligt roligt och lärorikt program. Studietiden blir också roligare om du umgås och pluggar tillsammans med andra.

Våren 2024

Vad gör du på jobbet?
– Jag är ju både biträdande kostchef och måltidstidsutvecklare vilket innebär olika arbetsuppgifter och ansvarsområden. Som biträdande kostchef ersätter jag kommunens kostchef vid behov. Jag har också verksamhets- och personalansvar för ett av våra kök där jag ansvarar för maten som vi serverar.

– Min andra roll som kommunens måltidsutvecklare undersöker, upprätthåller och förbättrar jag kvalitén på våra måltider. Arbetsuppgifterna skiftar verkligen från dag till dag. Ena dagen kan jag planera en måltidsenkät för skolelever i en grundskola. En annan dag kan jag arbeta med måltidsmiljön och dukning på ett särskilt boende för att en tredje dag hålla i utbildningar för undersköterskor om undernäring och mellanmål.

Vad var det som gjorde att du valde att plugga till kostvetare?
– Benämningen kostvetare hade jag aldrig hört talas om, däremot dietist. Men dietistrollen kändes lite för konkret och fyrkantigt för att passa mig. Jag ville ha ett yrke där jag kulle få möta många olika yrkeskategorier och människor och samtidig få utlopp för min kreativa och praktiska sida.
När jag hittade Kostvetarprogrammet så kände jag att jag hade hittat mitt kall.

Vad är skillnaden mellan dietist och kostvetare?
– När jag gick utbildningen fick jag lära mig att den primära skillnaden i arbetet mellan kostvetare och dietist är var man kommer in i processen och hur man arbetar. Som dietist kan det ofta handla om ett kliniskt arbete med patienter som har eller håller på att diagnosticeras med nutritionsrelaterad sjukdom eller besvär. Dietisten behöver därför arbeta väldigt individcentrerat, för att se till så den enskilde patienten kan må väl.

– Kostvetaren däremot arbetar mer förebyggande och riktar sig mot den bredare massan. Vi planerar ofta mat till många och olika målgrupper och målet är att arbeta med en god folkhälsa. Att till exempel arbeta med skolmåltiderna är en viktig del i att lägga grund för barn och ungas framtida kostvanor.

Vad kan en kostvetare få för jobb?
– Arbetsmarknaden är otroligt bred. Många arbetar inom offentlig verksamhet som exempelvis kostchef, måltidsutvecklare, livsmedelsinspektör och hälsopedagog. Inom den privata sektorn finns arbetsuppgifter inom receptutveckling, produktutveckling, sensoriksamordning och egenkontrollansvarig. Det viktigaste är att hitta vad man vill nischa sig på.

Har du något tips till blivande kostvetarstudenter?
– Om möjligt, jobba i ett kök innan studierna. Utnyttja sommaruppehållet innan eller under studier och prova på. Det är en stor skillnad att laga mat till många och få se hur det funkar praktiskt i relation till hur det ser ut på pappret. Bortsett från det, kör på, massa rolig och användbar kunskap väntar!

Våren 2024