Bibliometri
Kort introduktion till bibliometri
Bibliometri kan definieras som det kvantitativa studiet av publikationssamlingar. Under senare år har publikations- och citeringsdata i allt större utsträckning kommit att användas för att analysera olika aspekter av forskning. Bibliometriska indikatorer används exempelvis i universitetsrankningar, vid rekrytering av forskare och av olika forskningsfinansiärer. Vissa indikatorer gäller prestation avseende publiceringsvolym och vetenskapligt genomslag–ofta mätt på basis av citeringar–medan andra mäter sampublicering mellan länder, universitet eller författare.
Bibliometrisk statistik lämpar sig bättre på högre aggregationsnivåer. Resultat för enskilda forskare bör tolkas med försiktighet. En viktig princip i bibliometrisk forskningsutvärdering är att likar jämförs med likar. Detta innebär bland annat att ämnesvariation avseende publicerings- och citeringspraktiker bör kontrolleras för i analyserna.
Datakällor
En viktig datakälla för de bibliometriska analyserna vid Uppsala universitet är Generellt Lednings Informations System (GLIS). Varje natt läses data från DiVA, universitetets lokala publikationsdatabas, in till GLIS för att där vidare bearbetas. GLIS används bland annat för analyser enligt norska modellen (se nedan).
En annan viktig datakälla för analyserna är citeringsdatabasen Web of Science, tillhandahållen av Clarivate Analytics. Med hjälp av en citeringsdatabas kan man ta fram samtliga publikationer i databasen som citerar en viss publikation. Därmed får man fram antalet citerande publikationer, ett antal på vilket olika indikatorer på vetenskapligt genomslag kan baseras. En annan citeringsdatabas är Scopus, tillhandahållen av Elsevier, och även den kostnadsfria söktjänsten Google Scholar involverar citeringsrelationer. Vidare kan indikatorer på vetenskapligt samarbete konstrueras på basis av innehållet i en citeringsdatabas, och ett visst ämne kan kartläggas med hjälp av nyckelord i citeringsdatabasens poster.
Vid vissa bibliometriska analyser vid Uppsala universitet används ett verktyg från Centre for Science and Technology Studies (CWTS) vid Leiden University, Nederländerna. Detta verktyg, CWTS Monitor, involverar den bibliometriska version av Web of Science som byggts vid CWTS.
Bibliometriska nätverk
Ett vanligt delsyfte med en bibliometrisk analys är att skapa nätverk med exempelvis nyckelord eller organisationer som noder.
Norska modellen
Den norska modellen, avsedd att kunna tillämpas på samtliga vetenskapsområden, tar fasta på publiceringsvolym och publiceringsnivå. Gällande nivå används inte citeringar. I stället tar modellen hänsyn till den utsträckning i vilken publikationer är publicerade i publiceringskanaler (förlag, tidskrifter, serier) med stor prestige. Kanaler bedöms årligen i Norge av ämnespaneler, och en i bedömningen ingående kanal tilldelas endera av tre nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med extra stor prestige). Modellen beaktar tre publikationstyper: artikel i tidskrift eller serie, artikel i antologi och bok. En publikations vikt bestäms entydigt av dess typ och av dess kanals nivå. Hur publikationer viktas i modellen redovisas i tabell 1 nedan.
Tabell 1. Den norska modellens vikter som en funktion av publikationstyp och publiceringsnivå.
| Publikationstyp | Nivå 1 | Nivå 2 |
|---|---|---|
| Artikel i tidskrift eller serie | 1 | 3 |
| Artikel i antologi | 0,7 | 1 |
| Bok | 5 | 8 |
Den norska modellen exemplifierar ett expertbaserat angreppssätt till bedömning av exempelvis tidskrifter. Ett citeringsbaserat angreppsätt till bedömning av tidskrifter innebär att inkommande citeringar till tidskrifters publikationer beräknas. Journal Impact Factor (IF), SCImago Journal Rank och SNIP exemplifierar citeringsbaserade angreppssätt.
Altmetri
För information om altmetri, som på olika sätt studerar vilken uppmärksamhet vetenskapliga publikationer får på Internet, till exempel i policydokument och sociala medier, hänvisar vi till Universitetsbibliotekets webbsidor om bibliometri.
Bibliometriteamet vid Uppsala universitet
I bibliometriteamet vid Uppsala universitet ingår personal från planeringsavdelningen. Teamet tar fram statistik över publiceringsvolym, publiceringsnivå, citeringsgenomslag, sampublicering och open access. Även bibliometriska nätverk tas fram av teamet.
En större årlig uppgift för teamet är att genomföra Uppsala University Annual Bibliometric Monitoring, vars syfte är att producera statistik över publiceringsvolym, publiceringsnivå, citeringsinflytande, samarbete och open access. En annan årlig uppgift är att ta fram underlag till den bibliometriska indikatorn i universitetets kvalitetsbaserade resursfördelningsmodell.