Campus Gamla Torgets historia

Gamla Torget

Torget har funnits ända sedan medeltiden, och under ett par hundra år var det Uppsalas huvudtorg. Under denna tid låg det viktiga Rådhuset med stadens styrelse och domstol vid torget. År 1643 genomfördes en stor stadsreglering och detta år kom namnet Gamla Torget till. Rådhuset brann dock ned i den stora stadsbranden 1702 och verksamheten förlades därefter till en byggnad vid Stora Torget.

Theatrum Œconomicum

Theatrum Œconomicum ligger vid torgets nordsida, med gaveln mot Östra Ågatan. Den äldsta delen uppfördes 1651. Institutionen för Nationalekonomi (därav namnet "Theatrum Oeconomico-Mechanicum) fanns i byggnaden år 1750. Numera huserar Statsvetenskapliga institutionen i byggnaden.

Skytteanum, Atterbomska huset och Skytteanska trädgården

De äldsta delarna av det medeltida trevåningshuset av tegel härstammar från 1300- och 1400-talen. Genom huset går ett valv som sammanbinder Fyristorg med Riddartorget. Den fina Skytteanska trädgården tillhör också huset. Efter den protestantiska reformationen på 1500-talet blev Skytteanum statlig egendom. Innan dess hade byggnaderna varit en del av den struktur av byggnader som användes som ämbetshus för Domkyrkan. Universitetskanslern och tillika Riksrådet Johan Skytte inrättade 1622 en professur i vältalighet samt politik och föranstaltade i samband med detta en renovering av det nedgångna huset med tillhörande tomt.

På fasaden till skytteanum syns tio stycken järnformade ankarslut som bildar kombinationen H J S F R F M N T G. Denna står för texten Herr Johan Skytte Friherre Riksråd Fru Maria Nääf Till Grönsöö. Skytteanum är förklarat som byggnadsminne sedan år 1968.

Atterbomska huset

Det är gårdshuset som ligger i direkt anslutning till Skytteanum. Huset var brygg- och bagarbod från år 1782 och i anslutning till huset finns även en stallbyggnad från den senare delen av 1700 talet. Atterbomska huset tjänar numera som tjänsterum för lärare och forskare vid Statsvetenskapliga institutionen. Den Skytteanska Trädgården är en mycket uppskattad plats som ger en känla av en liten oas mitt i stadens centrum. År 2000 renoverades trädgården med ambitionen att den skulle fä en design som andades år 1792.

Oxienstiernska Huset

Oxienstiernska Huset uppfördes som residens för Bengt Gabrielsson Oxenstierna som var diplomat och kanslipresident under Karl XI:s regering. Huset stod färdigt 1664. År 1708 köptes huset av Uppsala Universitet. Huset användes som akademisjukhus, Nosocomium academicum, där Carl Von Linné verkade som professor i praktiskt medecin i mitten av 1700-talet. Sjukhuset blev grunden till det nuvarande Akademiska sjukhuset. Det användes som sjukhus fram till 1800-talet innan de nya lokalerna vid slottet uppfördes.

Oxienstiernska huset har därefter använts bland annat som studentkårsexpedition och som redaktionslokaler för Upsala Nya Tidning. Värmlands nation har huserat i lokalerna innan de nuvarande nationshuset i samma kvarter uppfördes år 1930. Sedan början av 1980-talet när en större renovering genomfördes så byggde man ihop anexbyggnaden från det tidigare stadshotellet. Huset kallas för Juridicum och inrymmer nu mera Juridiska institutionen och Juridiska Fakulteten.

Riddatorget

Torget är känt sedan 1200-talet då Sankt Eriks kapell byggdes på platsen. Erik den heliges reliker förvardes i kapellet. Relikerna flyttades från Gamla Uppsala till kapellet. På torget låg även Academia Carolina, som var en medeltida byggnad för Uppsala Universitet. I stadsbranden 1702 brann kapellet ned till grunden, även domkyrkokapellet. Academia Carolina skadades svårt. Torget uppfördes igen efter branden. Men man minskade risken för brandspridning genom att öka avståndet mellan byggnaderna i området. Man tror att ursprunget till Torgets namn kommer från det intilliggande dekanhuset som 1741 inköptes av akademiräntmästarean Petter Julinsköld, som var riddare.

Trädgårdsgatan 7E

Huset som tidigare var Lundellska Skolan men kanske mer känd som "Skrapan" inrymmer idag seminarierum och grupprum för våra studenter.

Dag Hammarskiöld och Juridiska Biblioteket

Uppfördes år 1891-92 av arkitekten Carl Axel Ekholm. Regnellianum är uppkallat efter donatorn Anders Fredrik Regnell. Fasadinskriptionen DONAVIT REGNELL vittnar om husets namn. Regnellianum användes av Uppsala Universitet fram till 1968 som fysiologisk och patologisk institution. 1981-1982 gjordes en stor ombyggnad för att anpassa huset till Teologiska institutionens Behov. 1993 blev Regnellianum ett statligt byggnadsminne. Under 2007 utfördes en renovering av fastigheten. Under denna renovering så återskapdes byggnadens ursprunliga målningsarbeten. 2015 anpassades lokalerna för att inhysa Dag Hammarskiöld och Juridiska biblioteket.

Munken

År 1738 godkände Akademikanslern att ett Kemiskt laboratorium skulle anläggas i kvarteret Munken. Först 1752 köptes tomten. Laboratorium Chemicum uppfördes som Universitetets kemiska institution. Byggnaden är en av stadens äldsta universitetsbyggnader. 1766 eldhärjades huset men reparerades och man byggde på en våning. 1850 tillkom en byggnad i kvarteret gamla Anatomicum. Fasadritningarna gjordes under medverkan av kronprins Karl XV som då var universitetskansler. Flyglarnas utformning ritades 1881. Man gjorde en inre ombyggnation 1932. 1974-75 gjordes det restaureringsarbeten och även då inre ombyggnationer. Under en period huserade Psykologiska institutionen i byggnaderna men idag har Institutet för bostad-och urbanforskning ett av husen och Juridiska institutionen har två av husen i kvarteret.