Seminarier tidigare år
2025
Övergödningen börjar på land. Kan vi skala upp åtgärdsarbetet runt Östersjön?
Svenska lantbrukare, markägare och kommuner är generellt positiva till åtgärder men behöver stöd i form av kunskap och att söka finansiering. Lokal åtgärdssamordning är en effektiv lösning som nu får nationell spridning. Kan detta och andra sätt skalas upp och användas i hela Östersjöområdet?
Kontaktperson
Mats Johansson, Senior sakkunnig vattenförvaltning och vattenresurser, Världsnaturfonden WWF, 073 50 20 393, mats.johansson@wwf.se
Kust och skärgård – Östersjöns barnkammare i stort behov av restaurering
Sveriges kustmiljöer är i stort behov av restaurering. I och med Naturrestaureringslagen måste Sverige uppnå minst 30% restaurering av skadad natur till 2030. Men för att uppnå det målet i kustmiljön så måste restaureringsåtgärderna kraftigt skalas upp. Hur går vi till väga för att uppnå detta?
Kontaktperson
Mathilda Karlsson, Sakkunnig Östersjön, Världsnaturfonden WWF, 073-087 99 10, mathilda.karlsson@wwf.se
Restaurering ute till havs. Hur räddar vi torsken i Östersjön?
EU kräver att minst 30 % av livsmiljöer i dåligt skick återställs till 2030. Östersjöns syrefria bottnar har nått historiskt stor utbredning och täcker nu cirka 18 % av bottenytan. Är syresättning och stödutsättning två åtgärder som kan få torsken tillbaka?
Kontaktperson
Elina Cuéllar, Projektledare, OX2, +46 702 24 34 67, elina.cuellar@ox2.com
Vattenbristen kan hanteras med cirkulära lösningar
Tillgången på färskvatten minskar i världen i takt med global uppvärmning. Så också på Öland, Gotland och de sydöstra delarna av Sverige. Samtidigt blir kraftiga regn under kortare perioder mer frekvent. Och behovet av vatten ökar inom jordbruk, industri och samhälle.
Kontaktperson
Östen Ekengren, Stockholm Green Innovation District, 0700530299, osten.ekengren@sgid.se
Implementering av ekosystemansatsen i fiskeripolitiken
Ekosystembaserad havsförvaltning är ett bärande element i den nya havspropositionen. Men hur ska den egentligen implementeras, och bland det viktigaste, hur måste EU:s och Sveriges fiskeripolitik förändras för att nå målet?
Kontaktperson
Ellen Bruno, Omvärldsanalytiker, Stockholms universitets Östersjöcentrum, 08-16 31 27, ellen.bruno@su.se
Livsmedelssystem som stärker Sveriges beredskap och gynnar Östersjön
Vi samlar aktörer som driver innovation inom livsmedelsproduktion med positiva effekter för både Sveriges självförsörjning och Östersjöns ekosystem. Genom konkreta exempel utforskar vi möjligheter och utmaningar.
Kontaktperson
Fanny Tham Ratz, Race For The Baltic, 0703427956, fanny@raceforthebaltic.com
Hur kan svensk fisk bidra till tryggad beredskap och självförsörjning?
Visste du att det idag produceras mer än 140 000 ton fisk från vårt yrkesfiske, vid kuster samt i hav och sjöar. Men endast ca 15 procent av denna volym blir mat trots att sjömaten är mycket näringsrik och lätt att variera. Genom att tänka ”svensk fisk” breddas perspektiven på livsmedelsberedskap och under seminariet har vi beredskapsfokus.
Kontaktperson
Carl Dahlberg, Landsbygdsnätverket, 076 808 2260, carl.dahlberg@jordbruksverket.se
Vilka möjligheter har Sverige att skydda havet från farliga utsläpp av skrubbervatten?
Utsläpp till vatten från fartyg som tvättar rökgaser med hjälp av öppna skrubbrar skadar marin miljö och antalet fartyg med skrubbrar ökar globalt. Förbud om utsläpp träder i kraft den 1 juli men bara inom svenskt sjöterritorium. Kan Sverige stoppa de skadliga utsläppen också i andra vatten?
Kontaktperson
Kajsa Tönnesson, Föreståndare, Havsmiljöinstitutet, 0766-18 12 59, kajsa.tonnesson@gu.se
Mayday från svenska marina forskningsstationer – var ligger ansvaret?
Sveriges marina forskningsstationer, med historisk betydelse, kämpar i motvind. Det nationella stödet saknas och för flera är framtiden hotad. Hur kan vi bevara denna unika infrastruktur som spelar en nyckelroll för hållbar utveckling och för Sverige som forskningsnation?
Kontaktperson
Fredrik Gröndahl, Universitetslektor, docent, KTH Kungliga Tekniska högskolan, Blå mat – centrum för framtidens sjömat, +46 8 790 61 58, fgro@kth.se
Regional Cooperation in the Baltic Sea in an Era of Geopolitics
Amid rising geopolitical tensions, the Baltic Sea faces overlapping challenges from offshore infrastructure, maritime security, and environmental pressures. In an increasingly contested seascape, how do regional actors balance security, sustainability and cooperation?
Kontaktperson
Karina Barquet, Stockholm Environment Institute, +46 70 388 5690, karina.barquet@sei.org
Vad tycker politikerna är nästa steg i havsmiljöpolitiken?
Hösten 2024 beslutade riksdagen om en ny inriktning på havsmiljöpolitiken. Trots många bra mål för fiskeripolitiken och övergödningen saknas dock konkreta och finansierade förslag på hur målen ska nås och många av havets miljöproblem adresseras inte alls.
Kontaktperson
Ellen Bruno, Omvärldsanalytiker, Stockholms universitets Östersjöcentrum, 076-786 95 12, ellen.bruno@su.se
Arrangörer 2025
Blå mat – centrum för framtidens sjömat
Blått Centrum Gotland
Circular Water Solutions
Coop Gotland
Formas
Forum Östersjön
Havsmiljöinstitutet
KTH Kungliga Tekniska högskolan
Landsbygdsnätverket
Mistra Geopolitics
OX2
Race for the Baltic
Ragn-Sells
Stockholm Environment Institute SEI
Världsnaturfonden WWF
Östersjöcentrum
Östersjökontraktet
2024
Framtiden för infrastruktur till havs i ett förändrat säkerhetsläge
En ökad infrastruktur i svenska hav väcker nya frågor om sårbarhet, konkurrens om områden och miljörisker. Innovativa marina lösningar för energi och mat hotas av geopolitiska konflikter. Seminariet utforskar framtidens havsinfrastruktur under ett förändrat säkerhetsläge.
Havsbaserad vindkraft – var finns synergierna och konflikterna?
Kan vi bidra till att lösa några av mänsklighetens ödesfrågor som klimatförändringen och minskningen av biodiversitet samtidigt? Finns synergier mellan blå ekonomi och arbete för ökad biodiversitet? I så fall, hur kan vi samordna dessa insatser?
Havsbaserad vindkraft – multianvändning
Vilka synergier och möjligheter finns till samexistens för produktion av blå mat, ökad biodiversitet, säkerhet och energi till havs? Går det att skapa flera fördelar samtidigt som gynnar både människa och miljö?
Hur tar vi havsmiljöarbetet vidare?
I Sverige finns etablerade nivåer som måste nås för att havsmiljön ska bedömas som god, men inget av de mål som berör hav och vatten kommer att vara uppnått till 2030. Det går inte heller att se någon tydlig riktning för utvecklingen i havsmiljön. Vad är det som saknas – och hur ser vägen ut framåt?
Skyndsam implementering av avloppsdirektivet viktigt för Östersjöns miljö
EU:s avloppsvattendirektiv har uppdaterats med strängare krav på rening av kväve och fosfor, samt nya krav på rening av mikroföroreningar. Vad behöver Sverige göra för att leva upp till de nya kraven och vilka utmaningar kvarstår? Och hur kan en effektiv och ambitiös implementering gynna Östersjön?
Hur kan vi skapa förutsättningar för att mer strömming och skarpsill landas som livsmedel?
Det regionala yrkesfisket efter sill/strömming i Östersjön står inför stora utmaningar. Samtidigt skickas det signaler om hur viktigt fisket är i händelse av kris eller krig. Hur kan vi skapa de förutsättningar som krävs för att vi ska kunna landa mer strömming för konsumtionsändamål?
Lokal åtgärdssamordning – Östersjöns räddning?
Vi måste minska utsläppen till Östersjön och trots långvarigt arbete kvarstår problemen med övergödning. Lokal åtgärdssamordning är ett nytt och effektivt sätt att öka åtgärdstakten i svenskt lantbruk. Vad behövs för att ta nästa steg med att sprida och skala upp detta framgångsrika arbetssätt?
Hur kan vi återföra mer kväveutsläpp till jordbruksmarken?
Utsläpp av näringsämnen som fosfor, kväve och kalium fortsätter att skada hav och vattendrag inklusive Östersjön. Insatser för att minska dessa behöver förbättras och utvecklas. Kan kvävet återföras till kretsloppet istället för att som idag släppas ut som kvävgas genom energikrävande processer?
Från strand till jord - hur kan användandet av marin biomassa rädda Östersjön?
Stinkande tång på stranden och igenväxta vikar är en ny utmaning. Historiskt har material från kusten använts som gödsel på åkrar och bete till djur vilket även gynnat den biologiska mångfalden. Vad kan vi göra för att vi återigen ska se marin biomassa som vass och tång som en resurs och inte som problem?
Hur kan vi minska klimatutsläppen från sjöfarten och samtidigt syresätta Östersjöns döda bottnar?
Sjöfartens utsläpp är stora men teknik finns idag för att bygga klimatsmarta fartyg, exempelvis färjor som drivs av vätgas. Förverkligandet av sådana lösningar kräver dock hårdare krav vid upphandling och tillgång till förnybar el.
Arrangörer
Göteborgs universitet / Havsmiljöinstitutet, OX2, Stockholms universitet / Östersjöcentrum, WWF Sverige, Race for the Baltic, Marint centrum i Simrishamn, Coop, Blått Centrum Gotland, IVL Svenska Miljöinstitutet, Blå mat, Stockholm Environment Institute och Mistra Geopolitics.
Med stöd från Svenska Institutet och Uppsala universitet.
2023
Blått kol och klimateffekter i klimatbudget och havsförvaltning
Blått kol finns idag inte med i klimatrapporteringar. Klimatförändringarnas effekt på haven har också ofta försummats i havsförvaltningen. Detta trots att havets bottnar skulle kunna utgöra en betydande kolsänka och att en klimatanpassad havsförvaltning kan bidra till att flera miljömål uppfylls.
När och på vilket sätt möjliggör havsbaserad vindkraft en lösning på våra energiutmaningar?
Ska Sverige bli klimatneutralt 2045 behövs en elektrifiering av transporter, nya produkter som "grönt" stål och cement, samt en mer cirkulär ekonomi. Till allt detta krävs mer elektricitet från förnyelsebara källor som exempelvis havsbaserad vindkraft och vätgas.
Är Sverige på väg att bli stämt för sitt Östersjöarbete?
Östersjöns tillstånds styrs primärt av kvaliteten på vatten som rinner in i Östersjön. Denna är reglerad av EUs ramdirektiv för vatten som antogs redan 2000 och är bindande för Sverige. Vad gör Sverige för att uppnå målen, hur ligger vi till, kan vi göra mer, vad händer om vi inte når målen?
Premiering av lantbruk - samarbete längs värdekedjan för en renare Östersjö
Utsläppen av näringsämnen till Östersjön behöver minskas. Lantbruket står för en stor del men stödet till åtgärder är för litet. Att livsmedel- och detaljhandelsföretag premierar lantbruk som gör hållbarhetsåtgärder är en outnyttjad potential. Vilka verktyg och affärsmodeller behövs för att lyckas?
Internbelastning i sjöar och hav - den osynliga övergödningsboven
Övergödning är ett stort problem och arbetet pågår med att förbättra vattenkvaliteten. Men att minska näringsläckaget från land räcker inte när sjöbotten läcker fosfor, så kallad internbelastning. Hur vet vi vad detta beror på? Vilka åtgärder finns? Vad är fördelarna och utmaningarna med metoderna?
Hur ska marin miljöövervakning möte åtgärdsbehoven?
Långa tidsserier av miljödata utgör den vetenskapliga grunden för förståelse av storskaliga förändringar i havet. Utan tillräcklig kunskap kan inte samhällets behov av kostnadseffektiva åtgärder för ett friskare hav mötas. Nu hotas miljöövervakningen av nedskurna anslag. Vad blir konsekvenserna?
Hur kan den fysiska planeringen förbättras för att främja utvecklingen av vattenbrukssektorn?
Vattenbruk är en viktig del i den blå ekonomin och en hållbar omställning av livsmedelssektorn. Idag förväntas kommunerna planera för havet men saknar mandat och verktyg. Hur kan en mer aktiv och effektiv planering utformas för att lyfta vattenbruket i Sverige?
Hur hanterar vi målkonflikter i Sveriges blå ekonomi?
Hur balanserar vi blå tillväxt med behovet att bevara våra hav? En helhetssyn som inte bara tar hänsyn till ekonomisk tillväxt utan även social och ekologisk hållbarhet är en förutsättning för en hållbar blå ekonomi. Hur når vi ditt? Dialog med nyckelaktörer om blå ekonomi med fokus på samexistens.
Inspelning saknas.
Vem ska stoppa tankfartygens utsläpp av skadliga kemikalier?
Utsläpp av kemikalier från fartygs tankrengöring skadar havsmiljö. Vegetabilisk olja är exempelvis lika dödligt för sjöfåglar att få i fjäderdräkten som mineralolja. Tidigare i år drabbades Gotska Sandön av ett utsläpp som krävde en stor saneringsinsats. Vem betalar och hur ska utsläppen stoppas?
Inspelning saknas.
Arrangörer
Baltic Stewardship Initiative/WWF Världsnaturfonden, Blå Mat, Blått Centrum Gotland, Coop, Havsmiljöinstitutet, Havs- och vattenmyndigheten, Stockholm Environment Institute, IVL Svenska Miljöinstitutet, LIFE IP Rich Waters, LRF Lantbrukarnas Riksförbund, Länsstyrelsen i Södermanland, Viable Seas, Race for the Baltic, Uppsala universitet, Stockholms universitet Östersjöcentrum, Södertörns högskola
Med stöd från Svenska Institutet och Uppsala universitet.
2022
Klimatförändringar på land och till havs
Hur påverkas ekosystemen av den globala uppvärmningen? Vad gör Sverige och andra länder för att skydda Östersjön? Varför är ett friskt liv i havet en viktig del av lösningen?
Sillen och sillfiskets framtid i Östersjön
Nedgången för Östersjöns sillbestånd utgör inte längre en risk, utan ett nödläge. Vilken är artens roll i ekosystemet? Vilken betydelse har fisket för livsmedelssäkerheten? Finns det juridiska hinder för att flytta ut trålgränsen och hur vill de politiska partierna hantera situationen?
Blå mat– vilka förutsättningar finns för hållbar blå mat från Östersjön och på land?
För att klara framtidens matförsörjning behöver vi äta mer hållbar sjömat, både från havet och genom vattenbruk på land. Vilka förutsättningar krävs för hållbar mat från Östersjön?
Havsvindkraft och dess betydelse för miljö och klimat
Förnybar energi som havsvindkraft har stora nationella och globala fördelar när den ersätter fossileldade kraftverk, samt möjliggör användning av elbaserade och andra klimatneutrala transporter och industriprocesser. Samtidigt innebär bland annat konstruktionsprocessen påfrestningar på miljön.
Havsbaserad vindkraft - möjligheter för Östersjön, klimatet och sysselsättningen på Gotland
Ansökningarna för att etablera havsbaserad vindkraft runt Gotland ökar. Om dessa projekt blir verklighet kan Gotland bli självförsörjande på elektricitet istället för att vara beroende av el från fastlandet
Kan hästnäringen rädda Östersjön?
I Sverige finns idag fler hästar än mjölkkor och är en miljöpåverkan att räkna med. Näringsläckaget från hästgårdar bidrar till övergödning i våra sjöar och vattendrag. Hur säkerställer vi att åtgärder mot övergödning på hästgårdar kommer till stånd?
Hur ska vi använda sillen och skarpsillen från Östersjön i framtiden? Vad är rätt eller fel
Fisket av sill/strömming och skarpsill i Östersjön står för stora volymer varje år. Idag används denna fisk huvudsakligen för produktion av fiskmjöl och fiskolja. Varför är det så och hur kan det se ut i framtiden?
Streamades ej.
Arrangörer
Svenska Institutet, Stockholms universitet, Östersjöcentrum, Havsmiljöinstitutet, Uppsala universitet, Blått Centrum Gotland, Blå mat - centrum för framtidens sjömat, Hallvarsson & Halvarsson, IVL Svenska Miljöinstitutet, Coop, Race For The Baltic, LIFE IP Rich Waters Swedish Pelagic Federation
Med stöd från Svenska Institutet
2021
Havets gränser
Östersjön är ett av många hotade hav på jorden och listan över miljöproblemen är lång. På vilka sätt kan vi förändra vårt beteende för att vända utvecklingen? Hos vem ligger ansvaret? Hur arbetar myndigheter och frivilligorganisationer?
Se webbinarium
Fossilfritt Gotland skapar möjligheter till friskare hav
Det här seminariet tittar närmare på Östersjön och Gotland som producent av hållbar energi. Havsvindkraft och fossilfria transporter med el och vätgas. Vilka är utmaningarna och möjligheterna?
Ett levande hav och svensk fisk till alla - hur får vi ekvationen att gå ihop och vems är ansvaret?
Havsmiljön, situationen för fiskbestånd och fiskerinäring i Östersjön är akut. En orsak är dödläget i fiskeriförvaltningen med olika syn på möjligheten att styra fisket och vem som har mandat att bestämma. Hur kan vi förbättra samspelet mellan politik och myndigheter och nå ett hållbart fiske?
Hur får vi mer och hållbar sjömat på våra tallrikar?
Sverige har förutsättningarna för att producera hållbar sjömat i stor skala. Vi som bor här skulle också må gott av att äta mer sjömat. Hur kan politiker, myndigheter, näringsliv och akademin samverka för att åstadkomma det? Och vad ska vi göra med fisken som inte längre blir foder åt danska minkar?
Arrangörer
Blått Centrum Gotland, Coop Gullers Grupp, Havsmiljöinstitutet, Hope Spot Gotland, IVL Svenska Miljöinstitutet, Länsstyrelsen i Gotlands län, Marint Centrum i Simrishamn, Race For The Baltic, Region Gotland, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Östersjöfestivalen, Östersjöfonden
Med stöd från Svenska Institutet
2020 (2021)
Östersjön idag - tillstånd och åtgärder för ett friskare hav
En nulägesbeskrivning av statusen i Östersjön och inblick i pågående policyarbete. På internationell nivå lanserar FN ett årtionde för havsforskning och hållbarhet (2021-2030). I Sverige har Miljömålsberedningen överlämnat sitt förslag till regeringen på åtgärder för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser. Vad innebär ramverken i praktiken? Hur kan vi agera på lokal nivå? Vilka områden bör prioriteras?
Hållbar sjömat - vad kan vi äta för att rädda havet?
För att klara bestånden i Östersjön behöver vi ändra vår syn på mat från haven och tänka nytt kring konsumtion av fisk, skaldjur och andra viktiga proteinkällor. Men hur skapar man den nödvändiga beteendeförändringen och etablerar nya livsmedel på marknaden? Är det rimligt att lägga ansvaret på konsumenten? Och fungerar det över tid? Fakta om rådande konsumtionsmönster för fisk och sjömat.
Öar som testbäddar för vattenbruk och vattenförsörjning
70 procent av jordens yta är täckt av vatten men bara 1 procent är drickbart sötvatten. De senaste årens larmrapporter om vattenbrist kulminerade under den torra sommaren 2018 i klimatkrisens spår. Öar som Åland och Gotland med tunna och utdikade jordlager är extra utsatta men här pågår flera intressanta projekt för att tackla utmaningarna.
Nya vägar till en hållbar fiskeförvaltning
Under de senaste årtiondena har läget försämrats för fiskbestånd och många yrkesfiskare. Östersjön visar en kraftig förändring i artsammansättning och miljötillstånd orsakad av en mängd faktorer. Är fiskeförvaltningen som bedrivs verkligen hållbar utifrån Östersjöns nuvarande situation? Seminariet ger en introduktion till fiskesituationen idag samt förslag på vad fiskeförvaltningen behöver ta hänsyn till framöver för att vi ska kunna ha en fiskenäring med framtidstro och lönsamhet där ekologin sätter ramarna.
Havsmedvetenhet – förutsättningar för levande hav
FN har utlyst 2021- 2030 till ett årtionde för havsforskning till stöd för hållbar utveckling. För att årtiondet ska bli framgångsrikt och bidra till en mer hållbar förvaltning av våra hav behöver kunskapen om hav och vatten öka. Vad kan vi göra för att tillsammans nå en större havsmedvetenhet i hela samhället?
2014-2018
Klimatvision – vilken roll har universiteten i kampen mot klimatförändringarna?
Är baljväxter och återvunna havreskal en trend eller räddar det planeten?
Östersjötorskens svanesång – hot, orsaker och lösningar
Hur styr vi mot ett hållbart båtliv?
Vindkraft i havet – förnybar el som kan bidra till andra miljölösningar
Vattenbrist ett ökande problem – hur ser lösningarna ut?
Sjöfart - ny teknik för att möta miljökrav och klimatutmaningarna
Borttagande av läkemedelsrester i fullstor skala
Slamspridningsförbud och krav på fosforåterföring? Hur fixar vi den cirkulära ekonomin i Sverige?
Övergödning av Östersjön - hur långt har vi kommit och vad kan/behöver vi göra?
Miljön i Östersjön 10 år senare – vad har hänt?
Ett samarbete för Östersjön visar vägen ? FNs hållbarhetsmål 17 i Östersjöperspektiv
Vattenbrist på Gotland - nya lösningar för att säkra vattentillgången
Kontakt
Gunilla Rosenqvist, Uppsala universitet, Blått Centrum Gotland
+46 18 471 82 50, gunilla.rosenqvist@geo.uu.se