Publication series

• Futhark: International Journal of Runic Studies
• Scripta Islandica (The Islandic society)
• Språk och stil (the Adolf Noreen society)

• 33. Matteo Tarsi, Lasse Mårtensson och Henrik Williams (red.): Från Island till Sverige och tillbaka. Festskrift till Veturliði G. Óskarsson på 65-årsdagen. 2023.
• 32. Agnieszka Backman: Handskriftens materialitet. Studier i den fornsvenska samlingshandskriften Fru Elins bok (Codex Holmiensis D 3). 2017.
• 31. Maja Bäckvall: Skriva fel och läsa rätt? Eddiska dikter i Uppsalaeddan ur ett avsändar- och mottagarperspektiv. 2013.
• 30. Domboken som filologiskt och historiskt dokument. Red. av Harry Lönnroth. 2007.
• 29. Ulla-Britt Lundqvist: Jóns saga helga i AM 234 fol. och AM 221 fol. Diplomatariska utgåvor med paleografisk och ortografisk kommentar. 2003.
• 28. Fornaldarsagornas struktur och ideologi. Handlingar från ett symposium i Uppsala 31.8–2.9 2001. Red. av Ármann Jakobsson, Annette Lassen & Agneta Ney. 2003.
• 27. Petrus Lagerlöfs collegium 1691 angående wårt Swenska språks cultiverande. Utg. av Hans H. Ronge, Börje Tjäder och Gun Widmark. 1999.
• 26. Nils Österholm: Þorleifs þáttr jarlaskálds. Handskriftsstudier i en isländsk kortsaga. 1987.
• 25. Hilding Lidell: Johannes Messenius drama Christmannus. Ny utgåva. 2. Kommentar, exkurs l och 2 samt register. 1984.
• 24. Hilding Lidell: Johannes Messenius drama Christmannus. Ny utgåva. l. Text med förord och inledning. 1982.
• 23. Bo Almqvist: Norrön niddiktning. Traditionshistoriska studier i versmagi. 2:1–2. Nid mot missionärer. Senmedeltida nidtraditioner. 1974.
• 22. Gunnar Pellijeff: Lag om gård i västgötalagama. 1967.
• 21. Bo Almqvist: Norrön niddiktning. Traditionshistoriska studier i versmagi. l. Nid mot furstar. 1965.
• 20. Samuel Columbus: En Swensk Ordeskötsel. Utgiven med inledning och kommentar av Sylvia Boström. 1963.
• 19. Agneta Horn: Beskrivning över min vandringstid. Utgiven med inledning och kommentar av Gösta Holm. 1959.
• 18. Olof Thorell: Fem Moseböcker på fornsvenska. En språklig undersökning på grundval av de bevarade handskrifterna. 1951.
• 17. D.O. Zetterholm: Studier i en Snorre-text. Tors färd till Utgård. 1949.
• 16. Gunnar Helén: Birger Sjöbergs Kriser och Kransar i stilhistorisk belysning. 1946.
• 15. Bengt Hesselman: Omljud och brytning i de nordiska språken. Förstudier till en nordisk språkhistoria. 1945.
• 14. Ivar Thorén: Studier över Själens tröst. Bidrag till kännedomen om den litterära verksam¬heten i 1400-talets Vadstena. 1942.
• 13. Nils Svanberg: Tegnérstudier. Stildrag i lyriken till 1826. 1939.
• 12. Bernhard Risberg: Textkritiska studier till Fredmans epistlar. 1938.
• 11. Helge Ljungberg: Den nordiska religionen och kristendomen. Studier över det nordiska religionsskiftet under vikingatiden. 1938.
• 10. Bröllopsdikter på dialekt från 1600- och 1700-talen samlade och utgivna av Bengt Hesselman. 1937.
• 9. Ordgeografi och språkhistoria. Bidrag från Nordiska seminariet vid Uppsala universitet. 1936.
• 8. Erik Abrahamson: Västsvenska ordstudier. 1936.
• 7. Bengt Hesselman: Från Marathon till Långheden. Studier över växtnamn och naturnamn. 1935.
• 6. Samuel Colombus: Mål-Roo eller Roo-Mål. Utgiven på grundval av de bevarade manu¬skripten med inledning och ordförklaringar av Bengt Hesselman. 1935.
• 5. Dag Strömbäck: Sejd. Textstudier i nordisk religionshistoria. 1935.
• 4. Valter Jansson: Fornsvenska legendariet. Handskrifter och språk. 1934.
• 3. Gunnar Leijström: Om obestämda artikeln. Ett bidrag till nordisk språkhistoria. 1934.
• 2. D.O. Zetterholm: Altamál. Studier i en eddadikts stil och meter. 1934.
• 1. Nils Svanberg: Verner von Heidenstam och Gustaf Fröding. Två kapitel om nittitalets stil. 1934.

Runrön is a scholarly series for monographs, collections and conference proceedings. Contact Henrik Williams if you are interested in publishing your work in the series. Please note that Runrön does not accept individual articles or short notices.

Here are som technical and formal guidelines for manuscripts to be published in Runrön.

File format

Submit your manuscript as an ordinary text document (e.g. rtf, doc(x) or odt).

Fonts

As main font, we encourage you to choose one that covers relevant characters with diacritics, for instance Times New Roman. If you need to display phonetic symbols or other special characters, we recommend Junicode as main font. Transliterations are formated in bold style in the main font or Runlitt B Unicode (please do not use Runlitt A). For runes, please make use of the Unicode code range Unicode runic whenever possible (Unicode Runic is supported by, among many other fonts, Junicode). For forms that are not available in Unicode, please use one of Svante Lagman’s Futhark fonts, mainly Futhark A. Do NOT use non-Unicode fonts other than the Futhark fonts.

Please contact us if you need a character that is available neither in the Unicode or Mufi standards nor in Runlitt B or Futhark A.

Typographical guidelines

Please apply a minimum of formatting to your manuscript. Here are some guidelines:

• Font size: 12pt
• Line height: 1,5
• Headers: Use the styles for headers (Header 1, Header 2 etc.) in the standard stylesheet of your word processing program. Alternatively you may use regular size and style with a blank line before and after each header.
• Paragraphs: Put a paragraph break before each new paragraph. Please do not use tabs or spaces for indentation.
• Pictures, illustrations, tables etc: Do not place pictures, illustrations or tables in your document. Instead, submit them as separate files, indicating in the manuscript where we should put them. Photographs must have a resolution of at least 300ppi.
• Use italics for terms and linguistic examples (i.e. words in the source document’s language).
• Bold style (or Runlitt B) is reserved for runic transliterations.
• Translations into a modern language must be put between single quotation marks.
• Use quotation marks according to the respective language’s typographical conventions, i.e. “English”, „Deutsch‟, ”Svenska” etc.

References

Runrön uses a modified Harvard system. Please take a look at the latest volumes in the series.

Guidelines regarding the list of references

Including publisher is optional, as is using italics for book and journal titles, as long as you are consistent. The use of “ed.”, hrsg. von”, “red.” etc. depends on the language of your publication, not of the source referenced.

For articles in volumes of Runrön

Language

We encourage you to write in your native language or in whatever language you master best, provided it is Danish, English, German, Norwegian, or Swedish.

Abstract and keywords

Please submit an abstract and keywords in English along with your manuscript (regardless of the language of the article itself). The abstract should not exceed 250 words.

10. Stroh-Wollin, Ulla, 2008: Dramernas svordomar - en lexikal och grammatisk studie i 300 års svensk dramatik. (=FUMS-rapport nr 224.) 200 s.

9. Bergman-Claeson, Görel, 2008: Berättaren på scenen. Monologer, avsidesrepliker och direkt publiktilltal i svensk dramatik under 3 sekler.(=FUMS-rapport nr 223.)132 s.

8. Melander Marttala, Ulla, 2006: Samtal och scenmiljö i svenska dramer. (=FUMS-rapport 221.) 60 s.

7. Lönnqvist, Olov, 2006: Likt och olikt i 1600-talets skoldrama. Jämförelser mellan fyra pjäser, främst mellan Tisbe och Judas Redivivius. (=FUMS-rapport 220.) 73 s.

6. Ulla Melander Marttala, 2004: Män och kvinnor i dramadialog från två sekler. (= FUMS-rapport nr 213.) 41 s.

5. Olov Lönnqvist: 2003: Judas Redivivus. Svenskt talspråk i ett versdrama från 1614. (= FUMS-rapport nr 211.) 112 s.

4. Siv Strömquist: Svensk dramatik på svenska scener under tre sekler. (=FUMS-rapport nr 203.) 2002. (35 s.)

3. Ulla Melander Marttala: Hur dialogisk är dramadialog? Repliklängd i svenska dramer. (=FUMS-rapport nr 203.) 2001. (20 s.)

2. Ulla Melander Marttala & Siv Strömquist: Korpusen svensk dramadialog. Användarhandbok. (=FUMS-rapport nr 202.) 2001. (115 s.)

1. Ulla Melander Marttala & Carin Östman: Svensk dramadialog under tre sekler - en projektbeskrivning. (=FUMS-rapport nr 200.) 2000. (20 s.)

48. Andreas Nord, 2011: Att göra någon annans text tydlig. Förutsättningar och språkideal vid språkbearbetning av myndighetstext. 214 s. Fri fulltext i Diva

47. Catharina Nyström Höög (red.), 2009: Medborgare och myndigheter. 107 s. Fri fulltext i Diva

46. Britt-Louise Gunnarsson & Anna-Malin Karlsson (red.), 2007: Ett vidgat textbegrepp. 106 s. Fri fulltext i Diva

45. Helena Andersson, 2007: Interkulturell kommunikation inom sjukvården. Den kommunikativa situationen för invandrare på svenska arbetsplatser 1: intervjuer. 87 s.

44. Ulla Börestam och Britt-Louise Gunnarsson (red.) 2005: Språk och kultur i det multietniska Sverige. (118 s.)

43. Karin Pettersson 2005: Kön och auktoritet i expertintervjuer. (77 s.)

42. Communication in the Workplace. Edited by Britt-Louise Gunnarsson

41. The Immigrant and the Workplace. Edited by Britt-Louise Gunnarsson

40. Anna-Malin Karlsson, 2001: Svenska chattares hemsidor. III. Texter och skrift. Visuellt och språkligt. (92 s.)

39. Harry Näslund, 2000: Elektrisk- elektro- och el-. En lexikalisk och syntaktisk studie i tekniska texter från tre sekel. (37 s.)

38. Ingetora Gumbel, 2000: Hörd angående misshandel. Polisens protokoll vid förhör med misshandlade kvinnor och misstänkta män. (34 s.)

37. Kristina Jämtelid, 2000: En kontrastiv analys av produktbroschyrer från sex länder. DET INTERNATIONELLA FÖRETAGET OCH ÖVERSÄTTNINGEN 2. (94 s.)

36. Marie Sörlin, 2000: Skrivande i sex europeiska företag. En studie av professionellt skrivande på banker och ingenjörsbyråer i Sverige, England och Tyskland. (157 s.)

35. Anders Björkvall, 2000: Svensk barnmatsmärkning. En diskursanalytisk studie av märkningens design och tillgänglighet. (127 s.)

34. Harry Näslund, 2000: Från generell handling till specifikt resultat. En lexikalisk och syntaktisk studie av verbalsubstantiv i ekonomiska texter från tre sekel. (68 s.)

33. Mona Blåsjö, 2000: Uppsatsens yta och djup. Studenters skrivutveckling mellan B- och C-uppsats. (70 s.)

32. Ann-Louise Forsström, 2000: I dialog med chefen. Makt och dominans i utvecklingssamtal. (62 s.)

31. Anna-Malin Karlsson, 2000: Svenska chattares hemsidor: II. Textbegrepp och genreuppfattningar. (57 s.)

30. Helena Palm, 1999: Molekylär svenska. En undersökning av engelskans påverkan på studenters användning av och inställning till svenska inom naturvetenskapen. (45 s.)

29. Anna-Malin Karlsson, 1999: Svenska chattares hemsidor. I. Bruket. (75 s.)

28. Marie Andersson, 1999: Språkattityder i Sverige. En undersökning av attityder till eget och andras språk hos individer med svenska, engelska, finska och persiska som modersmål. (41 s.)

27. Harry Näslund, 1999: Pengar som vetenskaplig term – en syntagmatisk studie. (45 s.)

26. Kristina Jämtelid: Flerspråkig textproduktion på Electrolux. Det internationella företaget och översättningen 1. 1998. (40 s.)

25. Ingegerd Bäcklund: Metatext in professional writing: A contrastive study of English, German and Swedish. Texts i European writing communities 3. 1998. (43 s.)

24. Helena Olevard: Kvinnor i seminarieinteraktion. En studie av enkönade och blandade forskarseminarier. 1997. (77 s.)

23. Catrin Johansson: Kommunikation i ett företag. Två dagar hos en avdelningschef. 1997. (45 s.)

22. Bo Andersson: Årsredovisningsförordet. Några kontrastiva iakttagelser. Texter i europeiska skrivsamhällen 2. 1997. (45 s.)

21. Helena Olevard: Tystnad och pauser - en analys av förekomsten av pauser och deras betydelse. 1997. (31 s.)

20. Anna Levin: Kognitiva och pragmatiska mönster i professionella texter från svenska, engelska och tyska skrivmiljöer. Texter i europeiska skrivsamhällen 1. 1997. (98 s.)

19. Harry Näslund: Från lungsot till tuberkulos. Begreppet 'tuberkulös lungsjukdom' och dess utveckling - några tendenser. 1997. (52 s.)

18. Kajsa Lindroth: Kön, status och värderande i forskarseminarier. 1997. (47 s.)

17. Annika Persson: Diskursdeltagande - vilja och framgång på forskarseminarier. 1997. (51 s.)

16. Britt-Louise Gunnarsson & Katarina Öhman: Det internationaliserade universitetet. En studie av bruket av engelska och andra främmande språk vid Uppsala universitet. 1997. (88 s.)

15. Kristina Jämtelid: Engelska lånord förr och nu. En jämförande studie av tidningsartiklar från 1965 och 1995. 1996. (41 s.)

14. Ditte Christensen: Kritiken på forskarseminarier. En analys av interaktiv balans och diskussionsutveckling. 1996. (37 s.)

13. Olga Wedbjer Rambell: Engelska datatermer och svenska. Om översättning av datorhandböcker. 1995. (59 s.)

12. Britt-Louise Gunnarsson: Interaction and Gender. A study of postgraduate seminars at a Swedish university. 1995. (27 s.)

11. Britt-Louise Gunnarsson och Ingegerd Bäcklund (eds.): Writing in Academic Contexts. 1995. (102 s.)

10. Catrin Johansson: Skrivande och kön i utbildningsdebatten. En undersökning av journaliststudenters debattartiklar i könsperspektiv. 1995. (52 s.)

9. Björn Melander: Anglifiering och internationalisering. Om förändrade textmönster i svenska medicinska artiklar under efterkrigstiden. (=FUMS Rapport nr 174.) 1994. (55 s.)

8. Britt-Louise Gunnarsson: Research on language for specific purposes in the past and in the future. (=FUMS Rapport nr 171.) 1993. (27 s.)

7. Björn Melander: From interpretation to enumeration of facts: On a change in the textual patterns of Swedish LSP texts during the 20th century. (=FUMS Rapport nr 170.) 1993. (21 s.)

6. Björn Skolander: Facktexter under 1900-talet 5. Innehållsstrukturella mönster. (=FUMS Rapport nr 168.) 1992. (63 s.)

5. Orla Vigsø: The analysis of political discourse. (=FUMS Rapport nr 167.) 1992. (26 s.)

4. Kirstin M. Fredrickson: The case of Swedish court documents. (=FUMS Rapport nr 165.) 1992. (106 s.)

3. Harry Näslund: Identity and causality in Swedish LSP texts. (=FUMS Rapport nr 164.) 1992. (21 s.)

2. Britt-Louise Gunnarsson: Studies in language for specific purposes. (=FUMS Rapport nr 163.) 1992. (31 s.)

1. Britt-Louise Gunnarsson: Forskning om fackspråk. (=FUMS Rapport nr 162.) 1992. (27 s.)