Bild på exlibris, svart linjeteckning med en avlång byggnad i fonden omgiven av träd med stam och lövverk samt ett band med text på.

Ex libris med bild på Hesselby sanatorium.

Social interaktion och kulturella aktiviteter

Den smittsamma sjukdomen tuberkulos har inte bara gett avtryck i vår fysiska omgivning i form av sanatorier där man sökte lindra och i bästa fall bota patienterna med näringsrik kost, vila och frisk luft via s.k. regimterapi med stränga scheman. Ungefär 150 svenska sanatorier byggdes ca 1880-1950. Läkemedel och vaccin bidrog senare till att sjukdomen bemästrades i Sverige och sanatorierna lades ner. Patienterna vid sanatorierna var ofta unga och behandlingstidernas långa. Utöver regimterapin förekom olika sociala och kulturella aktiviteter, delvis ledda av patienterna själva. En hälsosam miljö skulle skapas som skulle främja tillfrisknande.

Projektet undersöker hur man med kulturella aktiviteter och social samvaro på sanatorierna försökt lindra sjukdomens sociala konsekvenser och effekterna av den påtvingade isolering som drabbade både patienter och personal. En utvidgad historisk kunskap kan gagna samhället när vi rustar för nästa pandemi. Frågor vi ställer oss mer specifikt är: Vilka föreställningar hade man om kulturens betydelse i sanatoriemiljön för hälsan? Vilka kulturella aktiviteter ansågs lämpliga, hur utövades de, och av vem? Vilken roll hade patienterna respektive personalen i detta sammanhang? Vilken roll spelade den fysiska omgivningen och arkitekturen som ram och scen? Hur skildrades sanatoriemiljön av de som vistades där? Vilken underhållning och stimulans erbjöds genom turnerande musiker och andra kulturidkare?

Publikationer

Johansson, B.-I. (Ed.). (2023). Vattholma sanatorium 1905-11

Meurling, B. (2022). Från klövrande till rysk diplomati: Om relationer på sanatorier. Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, 31, 1–11

Hallgren, K. (2022). Music at Sanatoriums in Sweden 1890–1960: A report from an ongoing project. VIRUS. Beiträge Zur Sozialgeschichte Der Medizin, 21, 245–252

Hulter Åsberg, K. (2021). ”Haralds Minne” i Göteborg – Sveriges första sanatorium, Medicinhistorisk tidskrift, Vol. 25 Nr. 1

Hulter Åsberg, K. (2019). Mathilde Wigert-Österlund.: En fallrapport från svensk mentalsjukvård 1921-1936, Medicinhistorisk tidskrift

Hulter Åsberg, K. (2016). Officersjournaler från Umeå nederlagssjukhus under Finska kriget 1808-1809, Medicinhistorisk tidskrift, Vol. 20 Nr. 1

Britt-Inger Johansson, professor i konstvetenskap
Birgitta Meurling, professor i etnologi vid Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Uppsala universitet
Karin Hallgren, professor i musikvetenskap vid Institutionen för musik och bild, Linnéuniversitetet
Kerstin Hulter Åsberg, medicinhistoriker, läkare och docent vid medicinska fakulteten, Uppsala universitet

Finansiär

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin