Diskrimineras kvinnliga lärare i kursvärderingar?

Kursvärderingar spelar en viktig roll i universitetsekosystem: de visar hur kurser kan utvecklas och förbättras utifrån studenternas upplevelser, men de används också som meritunderlag när lärarna söker akademiska tjänster. Det är därför problematiskt att internationell forskning visar att kvinnliga lärare systematiskt får lägre omdömen än sina manliga kollegor, vilket tyder på att utvärderingssystemet kan vara diskriminerande.

– Forskning visar att kvinnor kan diskrimineras inom högre utbildning på grund av könsbundna fördomar. Det finns exempelvis föreställningar om att lärare bör vara män, eller att män anses bättre lämpade för vissa ämnen. Detta är särskilt tydligt inom ekonomiområdet, där män är överrepresenterade i lärarkåren. Eftersom kursvärderingar används som underlag i rekryteringsprocesser kan det bli problematiskt om kvinnor bedöms utifrån sitt kön snarare än sin prestation, menar Ola Andersson, en av forskarna bakom studien.

När distansundervisningen infördes vid nationalekonomiska institutionen i samband med pandemins utbrott ersattes mentorstimmarna, där studenter kunde träffa en mentor för att få hjälp med uppgifter, med en gemensam mejladress dit de kunde vända sig med sina frågor. Efter en termin uppmärksammade man att studenterna uppskattade denna mejlfunktion, och det var då idén till studien började ta form.

Forskarna Ola Andersson, Malin Heintz, Niklas Bengtsson och Per Engström, alla då verksamma vid nationalekonomiska institutionen, såg en möjlighet att undersöka hur ekonomistudenter bedömde feedback från manliga respektive kvinnliga lärare. Vad skulle hända om mejlsvaren slumpmässigt signerades med antingen ett manligt eller ett kvinnligt namn? Och gick det att ta det ett steg längre genom att låta lärarna vara ovetande om vilket namn deras mejl signerades med?

– Vår dåvarande studieadministratör Julia Strandberg tog på sig ansvaret för mejlkorgen. Hon tog emot alla mejl från studenterna och skickade vidare det till en av de två mentorerna. Mentorerna skickade sedan tillbaka sitt svar till Julia och hon skrev under mejlet med antingen Elin eller Anton och skickade det till studenten, förklarar Niklas Bengtsson.

Mejllådan blev populär. Totalt besvarade man 765 mejl utspritt på två terminer från 203 unika studentadresser. Detta motsvarade cirka 42 procent av alla inskrivna studenter. Det var 116 kvinnor och 87 män som mejlade in frågor. Dock kunde man urskilja i mejlen att många pluggade i grupp och skrev mejlfrågorna tillsammans, så den faktiska räckvidden var troligen större. Resultatet visar att det inte finns någon bias mot den kvinnliga mentorn. Faktum är att ”Elin” och ”Anton” fick nästintill identiska poäng i kursvärderingarna. Inte heller när man kontrollerade för om kvinnliga studenter föredrog den kvinnliga mentorn, eller om den kvinnliga mentorn fick fler uppföljningsfrågor, kunde man observera några skillnader

– Resultaten är mycket positiva, eftersom de tyder på att kvinnor inte diskrimineras i kursvärderingar. I stället verkar dessa utvärderingar faktiskt fungera som ett mått på undervisningsprestation. Men man ska komma ihåg att Sverige är ett väldigt jämlikt samhälle jämfört med USA där tidigare studier gjordes. Dessutom finns det belägg för att kvinnor inom akademin möter nackdelar i andra sammanhang, så som publicering, anslagstilldelning, befordran och så vidare, förklarar Malin Heintz.