Rapporter från IFAU
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett statligt forskningsinstitut. De forskar om arbetsmarknads-, utbildnings- och socialförsäkringsfrågor. Här finns en sammanställning på de senaste rapporterna författade av forskare på nationalekonomiska institutionen för IFAU.
Personalförsörjning i välfärden är en växande utmaning
2026.06.25
En ny rapport från visar hur arbetskraften i vård, omsorg, skola, förskola, polis och kriminalvård har utvecklats sedan början av 2000-talet och diskuterar vilka faktorer som påverkar möjligheterna att rekrytera framöver.
Välfärdssektorn står för drygt 20 procent av den svenska arbetsmarknaden. Sektorn är personalintensiv och många verksamheter är beroende av specialistutbildad arbetskraft. Rapporten visar att rekryteringsutmaningarna påverkas av flera faktorer. En åldrande befolkning ökar behovet av vård och omsorg, samtidigt som välfärdstjänster ofta är svårare att effektivisera tekniskt än verksamheter i andra delar av ekonomin.
Erfarenhet ger högre lön för både invandrade och infödda
2026.03.09
Svensk arbetslivserfarenhet är viktigt för både inrikes och utrikes föddas löneutveckling. Erfarenhet från arbetsplatser med höga löner och hög utbildningsnivå är särskilt värdefullt, visar ny forskning från IFAU och Uppsala universitet.
Arbetslivserfarenhet ger högre lön. Löneökningarna är som störst i början av arbetslivet men blir efter hand mindre. För utrikes födda innebär steget från ett till fem års arbetslivserfarenhet i Sverige en löneökning på cirka 8 procent. Ytterligare fem års erfarenhet ger omkring 5 procent till.
Läs rapporten "Erfarenhet ger högre lön för både ivandrade och infödda"
Förskoledeltagande i Sverige 2000-2010
2026.02.03
Nästan alla barn i Sverige går i förskola, men hur mycket skiljer sig något mellan grupper. I en ny rapport skriven av Per-Anders Edin och Patrik Lind, publicerad hos IFAU, beskrivs ett nytt datamaterial som ger en detaljerad bild av hur barn deltog i förskola under de första åren på 2000-talet.
Rapporten bygger på individdata som IFAU har samlat in från en tredjedel av landets kommuner. Med hjälp av uppgifterna går det att följa barn födda mellan 1999 och 2004 genom förskolan.
Inkomstojämlikhet i Sverige 1990–2021
2025.11.20
Svenskarnas inkomster har blivit allt mer ojämnt fördelade under drygt 30 år. Utvecklingen drivs främst av ökade kapitalinkomster och att ersättningsnivåerna i trygghetssystemen halkat efter. Löneskillnaderna har förändrats betydligt mindre. Det visar en ny rapport från IFAU av forskarna Arizo Karimi, Charlotte Lucke och Mårten Palme.
Rapportförfattarna beskriver hur skillnaderna i hushållens disponibla inkomst utvecklats mellan 1990 och 2021. De finner att skillnaderna har ökat kontinuerligt, totalt med nästan 60 procent.
Läs rapporten "Inkomstojämlikhet i Sverige 1990-2021" hos IFAU.
Minskade löneskillnader inom par påverkar hur föräldrarna delar på VAB-dagarna
2025.10.30
När kvinnor får mer betalt och löneskillnaderna minskar i ett föräldrapar minskar även skillnaden i uttagna dagar för vård av sjuka barn (VAB). Det visar en ny rapport skriven av Erik Grönqvist, Yoko Okuyama, Lena Hensvik och Anna Thoresson för IFAU.
Forskarna finner att hushållens ansvarsfördelning för barn påverkades av kvinnornas ökade löner. Kvinnorna tog ut signifikant färre VAB-dagar och skillnaden mellan mammornas och pappornas VAB-uttag minskade med cirka 12 procent. Även partnern minskade sitt uttag, men i mindre utsträckning än kvinnorna. Minskningen innebär att hushållets totala antal VAB-dagar blev lägre efter löneökningen.
Läs rapporten "Kvinnors karriärer och fördelningen av hushållssysslor" hos IFAU.
Samspelet mellan matchkvalitet och externa jobberbjudanden påverkar lönebildningen
2025.10.07
Anställda som passar ovanligt bra för sitt jobb kan använda jobberbjudanden från andra arbetsgivare för att förhandla sig till högre löner. Det finner en rapport från IFAU av Simon Ek, Peter Fredriksson, Lena Hensvik och Oskar Nordström Skans.
Anställda kan passa olika bra för sitt jobb, dvs. vara olika bra matchade med sin arbetsgivare. För att mäta hur väl en anställds färdigheter passar för ett specifikt jobb konstruerar forskarna ett mått på matchkvalitet. Måttet bygger på uppgifter från mönstringen till militärtjänst. Mäns färdigheter jämförs med färdigheterna hos mer erfarna manliga kollegor inom samma yrke och på samma arbetsplats. Om en anställd liknar sina erfarna kollegor bedöms personen passa bra för jobbet och matchningen vara god.
Familjebildning påverkar kvinnor med olika bakgrund på liknande sätt
2025.02.20
I genomsnitt förlorar kvinnor i Sverige ungefär lika mycket i inkomst och sysselsättning efter sitt första barn, oavsett bakgrund. Kvinnor med ursprung i de minst jämställda länderna påverkas dock något mer än andra grupper, visar en rapport av Arizo Karimi, Anton Sundberg och Olof Åslund.
Tidigare forskning har visat att kvinnors förvärvsinkomster och sysselsättning försämras på både kort och lång sikt efter att de fått sitt första barn.
Rapportförfattarna undersöker hur jämställdhetsnormer från olika delar av världen påverkar kvinnors inkomst och sysselsättning när de får barn i Sverige. De visar att kvinnor med bakgrund i länder med de allra lägsta nivåerna av jämställdhet förlorar upp till 45 procent av sin inkomst, medan kvinnor från mer jämställda länder förlorar cirka 40 procent.
Läs rapporten "Ursprung, normer och arbetsmarknadseffekter av att få barn" hos IFAU.
Förstora bildenSe en infografik från studien utgiven av Uppsala Immigration Lab.
