Instruktion för kursklassificeringsgruppen

Bakgrund

Enligt förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor ska universitetets studieregister för varje kurs inom utbildningen på grundnivå och avancerad nivå innehålla uppgifter om utbildningsområde. Klassificeringen på utbildningsområden ligger till grund för beräkningen av universitetets ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer. Regeringen anger för varje år i regleringsbrevet avseende universitet och högskolor vilka utbildningsområden som får användas.

Klassificeringen av kurser ska enligt de principer för resursfördelning som fastslogs genom riksdagens beslut om propositionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) ske utifrån ämnesinnehåll. Klassificering ska därmed vare sig ske utifrån resursåtgång, undervisningsmetod eller om en kurs ingår i ett utbildningsprogram som i övrigt har en annan klassificering (prop. 2011/12:1 Utgiftsområde 16).

De utbildningsområden som universitetet har rätt att avräkna helårsstudenter och helårsprestationer inom motsvarar huvudsakligen de traditionella fakultetsområdena och vårdutbildningsområdet. Huvudprincipen bör därför vara att en kurs klassificeras på det utbildningsområde fakulteten eller utbildningen normalt tillhör. Denna princip hindrar inte, vilket framgår av förarbetena till propositionen, att enskilda kurser eller kurser från vissa ämnen (huvud- och biområden) eller utbildningar ges en annan klassificering. I många fall är det också nödvändigt att klassificera kurser på fler än ett utbildningsområde, inte minst i och med att både utbildningsutbud och utbildningssystem genomgått stora förändringar sedan principerna för resursfördelning började gälla.

Vilka utbildningar som utbildningsområdena undervisning, verksamhetsförlagd utbildning och övrigt avser anges i regleringsbrevet avseende universitet och högskolor. Inom det sistnämnda utbildningsområdet har universitetet även rätt att avräkna helårsstudenter och helårsprestationer inom vissa ämnen enligt uppdrag i regleringsbrevet avseende Uppsala universitet.

Universitetet får för konstnärlig utbildning även använda utbildningsområdena konst och musik. Antalet helårsstudenter och helårsprestationer som får avräknas inom dessa är till skillnad från inom övriga utbildningsområden begränsat. Detta förhållande påverkar dock inte hur kurserna ska klassificeras. Regleringsbrevet innehåller anvisningar om hur överskjutande antal helårsstudenter och helårsprestationer får redovisas och avräknas.

Systemet med resurstilldelning utifrån utbildningsområden infördes som en del av 1993 års universitets- och högskolereform. Vid Uppsala universitet har det sedan 1996 funnits en av rektor utsedd kursklassificeringsgrupp.

Uppgift

Kursklassificeringsgruppens uppgift är att inför rektors beslut utarbeta förslag till klassificering av kurser på utbildningsområden utifrån de principer som anges ovan.

Det innebär att:

• föreslå vilken klassificering som i normalfallet ska gälla för nya kurser inom olika utbildningar och ämnen
• för de utbildningar och ämnen där en sådan klassificering inte kan göras samt för de kurser som bedöms behöva klassificeras på andra utbildningsområden än i normalfallet föreslå en klassificering av varje enskild ny kurs
• vid behov föreslå ändrad klassificering av befintliga kurser, vilket kan ske såväl utifrån gruppens kontinuerliga arbete med kvalitetssäkring som efter begäran från kursansvarig fakultet eller institution.

Underlag för bedömningen av kursens ämnesinnehåll ska i första hand vara kursplanens uppgifter om mål, innehåll och särskild behörighet samt kursens litteraturlista. Endast i undantagsfall och när kursplanen inte ger tillräckliga uppgifter om ämnesinnehållet, t.ex. i fråga om examensarbeten och praktik, får en utbildnings eller ett ämnes klassificering som helhet vara vägledande för bedömningen.

För att klassificeringen ska ske effektivt bör den begränsas till så få utbildningsområden som möjligt per kurs och andelarna för varje utbildningsområde anges i steg om 20 procentenheter eller som två lika delar.

Sammansättning och organisation

Kursklassificeringsgruppen består av sju ledamöter och ska ha följande sammansättning:

• ordförande som utses av rektor
• två ledamöter som föreslås av vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap
• en ledamot som föreslås av vetenskapsområdet för medicin och farmaci
• en ledamot som föreslås av vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap
• en ledamot som föreslås av universitetsdirektören
• en ledamot som utses studenterna

Ledamöterna som utses av rektor utses för en mandatperiod om tre år. Ledamoten som utses av studenterna utses för en mandatperiod om ett år.

För gruppens arbete är det viktigt att såväl ämnesmässig bredd som kontinuitet beaktas vid sammansättningen. Särskilt önskvärd är kompetens och erfarenhet inom sådana ämnen där klassificering på flera olika utbildningsområden är aktuell.

Vid behov kan sakkunniga med närvaro- och yttranderätt adjungeras till gruppen.

Universitetsförvaltningen ansvarar för sekretariatsfunktion.

Arbetsformer

Rektor beslutar om klassificering av kurser på utbildningsområden efter förslag från kursklassificeringsgruppen. Gruppen är beslutsför när fler än hälften av antalet ledamöter, däribland ordföranden, är närvarande. Beslut sker genom acklamation om inte omröstning begärts. Omröstning ska ske öppet i enlighet med 29 § förvaltningslagen (2017:900). Utgången bestäms med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.