Pressmeddelanden

Analyser av fossilfynd från Spetsbergen gör att forskare nu tror att ichthyosaurier, eller fisködlor, utvecklades till havslevande reptiler tidigare än vad som hittills varit känt. Resultaten publiceras av svenska och norska forskare i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

En helt ny biologisk metod för att extrahera vätgas från luft har identifierats av forskare vid bland annat Uppsala universitet. Forskningen har utförts av ett internationellt och tvärvetenskapligt forskarlag och publiceras i tidskriften Nature. Upptäckten kan på sikt bidra till ett minskat beroende av fossila bränslen.

Tack vare en gåva från en amerikansk donator får Uppsala universitets forskning om immunreaktioner vid transplantation, autoimmunitet och cancer en viktig förstärkning. Donationen på totalt 4.5 miljoner dollar ska öka möjligheterna att på sikt utveckla nya behandlingsstrategier inom detta viktiga område.

Övervikt och fetma – obesitas - bland fyraåringar ökade under covid-19-pandemin. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som omfattar över 200 000 barn i Sverige. Antalet barn med obesitas ökade med drygt 30 procent, och det är stora regionala skillnader. Studien publiceras i tidskriften Acta Paediatrica.

Detaljrika bilder av sjukdom och död och uteblivna aktiviteter. Det är vanliga motiv på barnteckningar under covid-19-pandemin. En ny studie från Uppsala universitet, där forskarna har studerat 91 teckningar gjorda av barn mellan 4 och 6 år, visar att pandemin påverkade barnen mycket och att de hade mycket kunskaper om sjukdomen.

Kvinnor som åker Vasaloppet och har en aktiv livsstil har något lägre risk för vissa sjukdomar och komplikationer i samband med graviditet och förlossning. Ju snabbare åkare desto lägre är risken för bland annat graviditetsdiabetes, psykiatrisk sjuklighet och förlossning med kejsarsnitt. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften British Journal of Obstetrics and Gynaecology (BJOG).

En forskargrupp vid Uppsala universitet har utvecklat en enkel och effektiv artificiell modell som kan användas för att avgöra om antikroppsbaserade läkemedel kan ta sig förbi blod-hjärnbarriären och in i hjärnan. Idag är djurexperiment den vanligaste metoden för testa om läkemedel kan nå hjärnan och den nya modellen skulle kunna minska behovet av djurförsök.

En av de frågor som Uppsala universitet lyfter som prioriterade i budgetunderlaget till regeringen är att kostnadstäckningen för högre utbildning snarast behöver förbättras. Den har urholkats under en lång rad av år.

20 procent av Uppsala Akademiförvaltnings årliga föryngringsavverkning ska omedelbart ställas om till hyggesfri skogsskötsel. Det beslutade Styrelsen för stiftelser anknutna till Uppsala universitet i dag.

I Sverige har skolsköterskorna en nyckelroll i vaccinationsprogrammet mot HPV. I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet intervjuat skolsköterskor kring vilka utmaningar de upplever med uppgiften. De mångfasetterade orsakerna till vaccintveksamhet lyftes som det svåraste att hantera.

Den 23 februari håller Förenta nationernas vice generalsekreterare Amina J Mohammed Dag Hammarskjöldföreläsning i Uppsala. Föreläsningen är öppen för allmänheten.

Användningen av bredspektrumantibiotika ökade drastiskt inom intensivvården i början av covid-19-pandemin. Till en början hjälpte det patienter att undvika urinvägsinfektion och verkade förhindra tillväxten av de flesta bakterier. Men det bidrog också till en kraftig tillväxt av enterokocker, en antibiotikatolerant bakteriegrupp, och det försvårade behandlingen av urinvägsinfektioner.

Andreas Lifvendahl, Johan Svensson och Harald Klomp, som alla spelat stor roll i framväxandet av det framgångsrika mjukvaruföretaget Imint, tilldelas Uppsala universitets nyinrättade innovations- och entreprenörspris, som delas ut för andra gången.

Med en ny prognosmetod för bland annat tjocktarmscancer, kan man ge en tydligare sjukdomsprognos och även förutspå vilka patienter som kommer svara bäst på immunterapi. Metoden består av en kombination av två sorters immunceller som kännetecknar vissa cancerformer. Det här visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet, som nu publiceras i tidskriften eBioMedicine.

Var går brytpunkterna för vad vår planet tål? Och hur utvecklas elektroniska system som är kompatibla med människans biologi? Vid årets Celsius-Linné-föreläsningar den 9 februari presenterar professor Johan Rockström och professor John Rogers forskningsrön med påverkan på jordens och människans framtid.

För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda i ben från nordkapare eller möjligtvis den närbesläktade grönlandsvalen. Resultaten tyder på att en väl utvecklad jakt på vissa specifika valarter inleddes redan under 500-talet.

Ju tidigare spädbarn börjar med små smakprov av fast föda, desto tidigare äter de mer mat och slutar med amning. Det visar en ny studie från Uppsala universitet och Sophiahemmet Högskola, där mammor till 1 251 spädbarn från hela Sverige deltog. Nästan hälften av spädbarnen fick smakprover vid fyra månaders ålder.

En kraftfull laser riktad mot himlen kan skapa en virtuell åskledare och leda bort blixtnedslag, det visar experiment som forskare genomfört på ett berg i Schweiz. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Photonics och kan komma att breda väg för bättre åskskyddsåtgärder för kritisk infrastruktur så som kraftverk och flygplatser.

Renée Poznanski, professor emerita och verksam vid Ben-Gurion Universitet i Negev, Israel, håller Uppsala universitets nittonde Hugo Valentin-föreläsning. Under föreläsningen kommer Poznanski att diskutera och problematisera en av teorierna kring varför fler av Frankrikes judar undkom förintelsen jämfört med judar i grannländerna.

Bakteriell uthållighet är ett nytt fenomen som kan förklara hur bakterier anpassar sig för att överleva antibiotikabehandlingar. En grupp forskare vid Uppsala universitet har studerat hur enskilda bakterier reagerar när de utsätts för olika antibakteriella preparat. Resultatet understryker vikten av att inte slarva med antibiotikakuren.

Om torkan i Maputo fortsätter att öka, kommer vattenransoneringen stramas åt och ojämlikheterna i samhället att växa sig starkare. Fattiga hushåll kommer att påverkas mest och risken för vattenburna sjukdomar kommer att bli mycket större. Det är effekterna i ett framtidsscenario för Maputo, som tagits fram av forskare vid Uppsala universitet och Manchester University, och som publiceras i tidskriften Nature Climate Change.

En ny studie från forskare vid Uppsala universitet presenterar nya resultat om varför människans lymfkörtlar förlorar sin funktion med åldrande och vad detta får för konsekvenser för hur vårt immunförsvar fungerar. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Pathology.

En skandinavisk varg bär på ungefär 100 000 skadliga mutationer i sin genuppsättning. Det visar forskare vid Uppsala universitet i en ny vetenskaplig studie. Så länge de skadliga mutationerna kan kompenseras av en frisk genetisk variant så behöver det inte vara ett problem. Men eftersom vargstammen är mycket inavlad så har förekomsten av dubbla skadliga varianter ökat med varje generation.

Män har en ökad risk att drabbats av svår covid-19 jämfört med kvinnor. Forskare vid Uppsala universitet har nu visat att det kan bero på förlust av Y-kromosomen i en del av deras vita blodkroppar. Fynden skulle på sikt kunna användas till att bedöma risken att utveckla allvarlig covid-19 och kanske även till förbättrad behandling.

Nya genmappningsmetoder har hjälpt forskare att, hos hundar, hitta samband mellan allergiskt eksem och flera regioner i arvsmassan. Några av de identifierade generna stämmer överens med gener som kopplats till samma sorts problem hos människor. Till exempel har filaggrinkomplexet, som anses vara den starkaste riskfaktorn för atopiska eksem hos människor, nu också kopplats till sjukdomen hos hundrasen Labrador retriever.

För första gången har två miljoner år gammalt dna identifierats, vilket öppnar ett helt nytt och tidigare outforskat kapitel i evolutionens historia. En forskare vid Uppsala universitet ingick i teamet som har hittat mikroskopiska fragment av miljö-dna i sediment på norra Grönland. Forskningen presenteras nu i tidskriften Nature.

Årets medicinpristagare Svante Pääbo håller tillsammans med pristagare i kemi och fysik öppna föreläsningar i Uppsala den 13 december. Dagen innan hålls ett panelsamtal med pristagare från tidigare år och den 14 december föreläser Sasha Romantsova, mottagare av 2022 års fredspris.

Gamla testamentet beskrivs som mörkt och dåligt, medan Nya testamentet framställs som ljust och glatt. Det är mycket förenklat hur den kristna bibelns båda testamenten framstår i tre mycket uppmärksammade mediedebatter under åren 1987-2017. En analys av dessa presenteras nu i en ny avhandling i bibelvetenskap från Uppsala universitet.

Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt och karakteriserat en dna-sekvens som finns hos ryggradsdjur med käkar, till exempel hajar och människor, men som saknas hos käklösa ryggradsdjur, till exempel nejonögon. Det här dna:t är viktigt för utformningen av käkledsytorna redan under embryoutvecklingen.

Den svenska rödhaken har sina närmaste släktingar i tropiska Afrika och är inte alls nära släkt med den japanska näktergalen, trots att de utseendemässigt är mycket lika. Det visar en ny kartläggning av fågelfamiljen flugsnappare, som rödhaken tillhör. Kartläggningen täcker 92 procent av världens över 300 arter flugsnappare.

Förskolebarns lek med datorplattor är mindre kreativ och fantasifull jämfört med deras lek med fysiska leksaker. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, och skillnaden är markant. Resultaten går emot det som ibland hävdas, att ny teknologi skulle göra barn mer kreativa.

Årets Forsskålföreläsare är Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statskunskap vid Uppsala universitet. I sin föreläsning kommer hon att fokusera på akademisk frihet, något många säger sig värna. Men vad innebär akademisk frihet egentligen? Efter föreläsningen följer ett debattsamtal med Lisa Irenius, Svenska Dagbladet, samt professorerna Arne Jarrick och Lena Marcusson. Programmet är öppet för allmänheten.

Den mesta av en svamps genetiska variation uppkommer i de ganska kortlivade svampsporerna. I mycelet, som svampen tillbringar den absolut största delen av sin livscykel som, skapas inte alls lika mycket variation. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Den elakartade hjärntumören medulloblastom kan bli resistent mot behandling vilket gör att patienter drabbas av återfall. Forskare vid Uppsala universitet har identifierat ett särskilt stamcellsprotein som bland annat gör vissa tumörceller vilande och okänsliga för strålning. Forskargruppen hoppas att resultaten på sikt kan leda till bättre behandling för de barn som har störst risk för återfall.

Att vi enstaka tillfällen utsättas för solstrålning eller joniserad strålning, som vid cancerbehandling, påverkar troligen inte risken att utveckla hudcancer. Det antyds i en studie från Uppsala universitet där forskarna visat att celler i huden som producerar pigment vid bestrålning kan tolerera långvarig exponering av genetiska skador genom att växla mellan olika mognadsgrad.

Vetenskapsjournalisten Ulrika Björkstén är en av 24 nya hedersdoktorer vid Uppsala universitet. Hedersdoktor, doctor honoris causa, är en titel som tilldelas personer som gjort framstående vetenskapliga insatser eller på annat sätt främjat forskningen vid universitetet.

Mat utgör själva grunden för både hälsa och hållbar utveckling. Årets toppmöte Uppsala Health Summit 25-26 oktober tar sig an utmaningarna kring våra livsmedelssystem och hur vi kan göra dem mer hälsosamma, mer inkluderande, rättvisa och hållbara.

De neurokemiska förändringarna i hjärnan ser olika ut hos de patienter med social ångest som behandlats med både SSRI-läkemedel och KBT, jämfört med de som enbart behandlats med KBT. Medan kombinationsbehandlingen där läkemedlet ingick blockerade serotonintransportörerna, så ökade tillgången till transportörer för patienter som enbart fick KBT-behandling.

Arvsmassan hos ryggradsdjur är ett arkiv för historiska retrovirusinfektioner som införlivat sin kod i könsceller och sedan nedärvts som endogena retrovirus. Forskare från Uppsala universitet och Princeton University presenterar nu nya rön om retroviral etablering och utbredning bland Darwinfinkar. Resultaten publiceras i Nature Communications.

Är det demens när hjärnan inte längre gör som vi vill? Vad beror det på och vad kan vi göra åt det? På årets Olof Rudbeckdag kommer framstående forskare att förmedla dagsaktuell kunskap om hjärnan, vad som sker när den inte längre lyder samt sökandet efter nya behandlingar. Dessutom föreläser inte mindre än tre Olof Rudbeck-pristagare.

Dagens kärnvapenhot är det värsta sedan kalla krigets slut. Hur hamnade vi här och vilken roll kan det nystartade Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning spela? Den 19 oktober inviger Uppsala universitet detta högaktuella centrum. Invigningstalar gör bland annat Beatrice Fihn, chef för antikärnvapenrörelsen ICAN samt mottagare av Nobels fredspris 2017 och Rupal N. Mehta, universitetslektor i statsvetenskap vid University of Nebraska-Linco...

Hur används talspråket av ungdomar i förorten för att skapa en gemensam identitet? Det är fokuset i monografin ”Att göra förort. Om språkliga resurser hos gymnasieungdomar med mångspråkig förortsbakgrund”. I avhandlingen, som är en talspråksstudie, har forskaren undersökt hur bland annat språket används av ungdomar i förorten för att forma en kollektiv identitet.

I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorna söker sig till surrogatmödraskap, och hur de förhåller sig till processen.

Störningar av ämnesomsättningen hos patienter med typ 2-diabetes och prediabetes är större än som tidigare varit känt, visar en studie från forskare vid Uppsala universitet. Störningarna skiljde sig åt mellan olika organ och stadium av sjukdomen. Studien är ett samarbete med bland annat Köpenhamns universitet och AstraZeneca och har publicerats i tidskriften Cell Reports Medicine.

Marika Edoff, professor i fasta tillståndets elektronik och Nikolai Piskunov, professor i observationell astrofysik delar lika på 2022 års Björkénska pris, ett av Uppsala universitets största vetenskapliga pris för framstående forskning.

Att använda tyngdtäcke kan öka nivåerna av hormonet melatonin med 30 procent. Det visar en ny mindre studie på unga vuxna utförd av forskare vid Uppsala universitet. Melatonin har i tidigare studier visat sig påverka sömnen positivt. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Sleep Research.

Den 1 oktober i år är det 400 år sedan Johan Skytte instiftade en professur i vältalighet och statskunskap. Syftet var att stärka statsförvaltningen med diplomater och statstjänstemän av hög kvalitet, som Stormaktssverige behövde för att behålla sin position i Europa. Den skytteanska professuren är världens äldsta fortfarande verksamma professorsstol i statskunskap. För att uppmärksamma 400-årsjubileet hålls den 1 oktober föreläsning och panel...

I en studie som undersökt efterlevnaden av restriktioner under covid-19-pandemin bland studenter i de nordiska länderna samt Storbritannien blev de svenska studenterna sämst i klassen. Forskarna drar i studien slutsatsen att kortare lockdown-perioder och politisk stringens ökade studenters vilja att följa restriktionerna under början av pandemin.

Forskare från bland annat Uppsala universitet har undersökt effekten av stigande temperaturer på livslängden hos pollinerande fikonsteklar. Resultaten visar att steklarna levde mycket kortare liv vid höga temperaturer, vilket skulle göra det svårt för dem att ta sig den långa sträckan mellan träden de pollinerar.

Det finns starka kopplingar mellan bakterier som lever i tarmen och nivåerna av små molekyler i blodet – så kallade metaboliter. Det visar en ny studie, som letts av forskare från Uppsala universitet och Lunds universitet, som nu publiceras i tidskriften Nature Communications.