Judith Caselunghe

När började du spela i Akademiska kapellet?

Hösten 2018, under mitt sista år på gymnasiet. Var iväg ett par år för musikstudier på folkhögskola och kom tillbaka hit igen 2021.

Var kommer du ifrån och varför hamnade du i Uppsala?

Jag kommer från Uppsala!

Har du någon särskild funktion i kapellet förutom att spela (t.ex. styrelseuppdrag, stämansvarig, tutor…)?

Under det senaste året har jag suttit med i Kamratföreningens styrelse och blev nyligen vald till ordförande. Där fixar vi med fester, baler, pubar och andra trevligheter för orkesterns medlemmar.

Vad studerar du eller jobbar du med?

Just nu är jag inne på min fjärde termin på ämneslärarprogrammet med inriktningen biologi och matte.

Vad gör du på din fritid?

Eftersom jag har fyllt halva mitt korridorsrum med krukväxter, så gör jag mitt bästa för att hålla dem vid liv. Annars brukar jag, utöver vattnandet och musiken, umgås med vänner, gå på evenemang och aktiviteter som min sektion anordnar och gärna måla när jag får chansen.

Vilket är ditt bästa minne med Akademiska kapellet?

Det finns så många - svårt att välja bara ett! Spelmässigt skulle jag nog säga att det är det första projektet jag var med på. Det var en professorsinstallation och vi spelade bland annat Bernsteins fantastiska Candide-ouvertyr. Nervöst och utmanande, men riktigt riktigt roligt! Minns hur mäktigt det kändes att få sitta mitt bland alla otroliga musiker.

Det bästa icke-spelmässiga minnet måste nog vara sittningen vi ordnade efter den stora Alfvénkonserten i höstas. Då bjöd vi in alla medverkande orkestrar och körer, så det var större och mer logistiskt klurigt än våra vanliga Musicum-sittningar. Hela styrelsen var lite på tårna under veckorna inför. Men när kvällen väl kom flöt allt på som det skulle och alla verkade vara glada och ha det bra. Då kunde vi äntligen andas ut och också njuta av kvällen!

Hur har ditt musikutövande påverkats av pandemin? Och ser det ut nu?

Som nog för många andra växte lite extra stark kärlek fram till just kammarmusiken. Flera små projekt sattes igång så att vi trots allt kunde få spela tillsammans med varandra!

En rent praktisk sak som jag har tagit med mig in i övningsrummet är att spela in mig själv mer. Det var det främsta verktyget vi använde oss av i distansundervisningen på folkhögskolan och är något som jag fortfarande ofta gör när jag jobbar med stycken.

Vilken kompositör död eller levande skulle du vilja äta en middag tillsammans med?

Cécile Chaminade, utan tvekan! Hon var en 1800-1900-tals kompositör från Frankrike. Mitt ”hjärtestycke”, är just hennes Concertino för flöjt och jag återkommer ofta till den. Jag hade gärna hört om hennes perspektiv som kvinna i den mansdominerande musikvärlden. Sen så finns det en del spännande legender om varför hon skrev det kända flöjtstycket från början. De handlar om allt från bitterljuva bröllopsgåvor till förödmjukande hämnder, så det hade varit roligt att få veta om det ligger någon sanning bakom dessa!

Har du någon oväntad talang?

Jag vet inte om det kan räknas som en talang, men jag tycker om att baka och det blir, för det allra mesta, gott också! För ett antal år sen snöade jag dessutom in mig på julgodis och när det var som värst gjorde jag uppemot tjugo olika sorters praliner en jul. Nuförtiden har antalet minskat till några färre väl valda och någon ny spännande sort ibland, men den orubbliga favoriten är fortfarande kardemummatryffeln.