Regnskogskaktusar

Det finns kaktusar till och med i regnskogen. De växer i solen och blåsten uppe i trädens kronor. En grenklyka med lite halvt förmultnade växtdelar är tillräckligt för att kaktusarnas rötter ska få fäste. Där har de nytta av sin förmåga att hushålla med vatten, eftersom det inte finns något jordlager som håller kvar vattnet. På marken under regnskogsträden är det alltför mörkt och fuktigt för att kaktusar ska trivas.

Regnskogskaktusar är epifyter

Växter som växer ovanpå andra växter kallas för epifyter. De är inte parasiter som suger vatten och näring ur trädet. De utnyttjar bara trädet som sittplats. Tillsammans med regnskogskaktusarna växer också ananasväxter, ormbunkar och orkidéer.

Epifytiska kaktusar har bladlika grenar

Många epifytiska kaktusar har långa, hängande och platta grenar. Exempel är påskkaktus, kungskaktus, drottningkaktus och nattens prinsessa. Man brukar kalla dem för bladkaktusar eftersom de platta stammarna ser ut som blad.

Regnskogskaktusar i kruka

  • Mistelkaktus (bilden) får vita, stjärnlika blommor. Mistelkaktusar är de enda kaktusar som man tror har spritts utanför Amerika utan människans hjälp. De finns i östra Afrika, på Madagaskar och på Sri Lanka. Kanske är det fåglar som fört frön med sig dit från Amerika.
  • Kungskaktus är en rödblommig bladkaktus som odlats som krukväxt under ett par hundra år. Dess ursprung är dunkelt.
  • Drottningkaktus har mindre blommor än kungskaktus. Blommorna är rosa. Drottningkaktus fördes från Mexico till Europa redan år 1651. Det tungvrickande "Nopalxochia" är aztekernas namn på växten.
  • Nattens prinsessa är är också en nattblommande bladkaktus med vita väldoftande blommor.
  • Novemberkaktus och julkaktus är två närbesläktade kaktusar. Den ena blommar i november och den andra till jul. Numera odlas novemberkaktusen också till jul. Blomningstiden styrs genom att dagslängden i växthusen regleras.
  • Påskkaktus har röda, rosa eller lila blommor. Den brukar blomma till påsk, därav namnet.

Kaktusar från torra områden

Kaktusar som nyttoväxter

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin