Allium cernuum - prärielök, v 28 2024
Foto: Annika Vinnersten, Uppsala universitet.
Nickande lökar färgar prärien
Den här löken hör hemma i torra och klippiga marker i stora delar av Nordamerika. Den är ätlig och användes förr till mat-lagning men anses idag inte vara av något större kulinariskt värde. Däremot är den ett trevligt inslag i rabatten och väl värd att odla.
Tidigare kallades den ibland för nicklök då knoppar och yngre blomstjälkar är nedböjda. Allt eftersom blommorna åldras rätas stjälken upp. Prärielöken Allium cernuum känns också igen på sina långt utskjutande ståndare.
I rabatten längs med gångvägen söder om köksväxtlandet har vi flera olika insamlingar av prärielök. Men se upp, här finns också farrerlök A. ferreri från Kina och bredbladig kantlök A. senescens från nordöstra Asien. Du kan skilja dem åt genom att titta på ståndarnas längd. Farrerlöken har sina ståndare inneslutna i klockformade blommor och kantlökens ståndare sticker knappt ut.