Forskning och undervisning vid Hugo Valentin-centrum

Hugo Valentin-centrum är en enhet vid Historiska institutionen med uppgift att främja och bedriva forskning inom ämnet Förintelse- och folkmordsstudier. Till ämnet hör Förintelsens historia, studiet av folkmord och liknande systematiska förbrytelser mot de mänskliga rättigheterna, samt våldets effekter på individ och samhälle. Forskningen och utbildningen har en utpräglat tvärvetenskaplig karaktär där ett viktigt fokus ligger på komparativ analys.

Centret har sitt namn efter den svenske historikern Hugo Valentin (1888–1963), en bildningsgestalt på sin tid och känd inte minst genom sin grundliga Judarnas historia i Sverige (1924), som fortfarande är standardverket om den judiska gruppens invandring och integration i Sverige. Vid sidan av ett antal historiska verk över fr.a. svensk och allmän 1700-talshistoria skaffade sig Valentin genom sin bevakning av utvecklingen på kontinenten under mellankrigsåren en ojämförlig områdesexpertis i den s.k. judiska frågan och dess fortsättning under och efter krigsåren. Hit hörde arbeten som den internationellt spridda och uppmärksammade Antisemitismen i historisk och kritisk belysning(1935; med en rad översättningsutgåvor) liksom Kampen om Palestina (1940) och Judarna under det andra världskriget (1945). Hans artiklar och föredrag om nazi-Tysklands massmordspolitik mot judarna från oktober 1942 hör till de första kvalificerade behandlingarna av dessa händelser i Sverige. Valentin, som blev docent vid Uppsala universitet 1930, gjorde sig dessutom känd genom en omfattande pedagogisk gärning som folkbildare och som lärare vid de högre allmänna läroverken i Falun och Uppsala.