Förhandlingskonst: Konstnärer, vetenskapsmän och tekniker i samproduktion, Sverige 1967–2009
Under 1960-talet utvecklades en ny typ av samarbeten mellan konstnärer, vetenskapsmän och tekniker i och med att konstnärer började få tillgång till universitetens och industriföretagens datorcentraler. Under 2000-talets första decennium har liknande samarbeten åter aktualiserats genom att det blivit allt vanligare med utbytesprojekt mellan konstnärer som intresserar sig för IT eller livsvetenskaper och vetenskapsmän och tekniker, så kallade artist in residence- eller artist in lab-projekt.
Tidigare har denna typ av samarbeten främst beskrivits som ett sätt för konstnärer att få tillgång till avancerad teknisk utrustning. Men på senare år har de allt mer framställts som en form av kunskapsproduktion kring teknik och vetenskap. Idag är det inte heller självklart att det enbart är konstnärer som behöver tekniker eller vetenskapsmän för att realisera sina projekt, utan även det omvända förekommer. Det förefaller alltså som att konstskapande allt mer utvecklas till en form av interdisciplinärt kunskapsutbyte mellan olika aktörer. Kanske gäller detta i synnerhet för så kallad technokonst. Det är uppenbart att technokonst i mångt och mycket är resultatet av komplexa förhandlingsprocesser mellan konstnärer, vetenskapsmän och tekniker, men om dessa processer vet vi inte mycket.
Syftet med projektet Förhandlingskonst är att beskriva och analysera de skapandeprocesser som karaktäriserar utvecklingen av technokonst i Sverige, 1967-2009. Projektet menar att interdisciplinära samarbeten är ett av technokonstens viktigaste kännetecken. Ett sätt att närma sig dessa processer är därför att studera samarbeten mellan konstnärer, vetenskapsmän och tekniker samt att studera hur synen på dessa samarbeten förändrats. Projektet fokuserar på att kartlägga dessa samarbeten, undersöka drivkrafterna bakom dem samt dess förutsättningar. Enkelt uttryckt handlar det om vad samarbetet gör med såväl konsten som vetenskapen. Undersökningen består av två delstudier. I den första studien behandlas perioden kring 1960-talets senare hälft och 1970-talets första hälft, och i den andra 2000-talets första decennium.