Kort historik

Litteratur och retorik har under olika beteckningar såsom ”poetik” och ”estetik” studerats ända sedan antiken. I Uppsala bedrevs forskning och undervisning i ämnena redan under universitetets tidigaste historia och en milstolpe för litteraturstudiet blev sedan professuren i estetik. Den tillträddes år 1835 av poeten P.D.A. Atterbom som bl.a. skrev den historiska översikten Svenska siare och skalder: eller Grunddragen av svenska vitterhetens häfder.

Längre fram blev inom litteraturstudiet såväl mångsidigare historiska angreppssätt som samhällsperspektiv allt viktigare, särskilt sedan professor Henrik Schück hade grundat det litteraturhistoriska seminariet år 1890. Fokus låg delvis på svensk litteratur men även på ett komparativt studium av annan europeisk litteratur på språk som engelska, tyska och franska. Denna inriktning har kvarstått till våra dagar, samtidigt som urvalet av metoder har genomgått en avsevärd expansion i takt med den internationella utvecklingen. Detta kan iakttas särskilt sedan ämnets benämning ”Litteraturhistoria med poetik” byttes ut mot ”Litteraturvetenskap” i slutet av 1960-talet.

En särskild avdelning för litteratursociologi inrättades år 1965 med Lars Furuland som den första innehavaren av en professur i ämnet. Vid samma tid framträdde Karin Westman Berg som en pionjär inom feministisk litteraturforskning.

För retorikens del kan konstateras att det i universitets tidiga historia fanns åtskilliga professorer under beteckningar som ”romersk vältalighet”, bl.a. Johan Arendt Bellman som var farfar till Carl Michael Bellman. Under 1800- och 1900-talet minskade retorikens betydelse, men ämnet återuppväcktes genom att Kurt Johannesson år 1988 utnämndes till den första professorn i ämnet i modern tid.

I samband med det inrättades en särskild avdelning för retorik och sedan gick utvecklingen snabbt. Under 1990-talet gavs fristående kurser i ämnet; 2001 blev retorik ett självständigt ämne med A- och B-kurser; och 2007 antogs den första doktoranden till forskarutbildningen i retorik.

Denna utveckling återspeglas även i institutionens namn. Vid årsskiftet 2023-24 byttes den tidigare beteckningen ”Litteraturvetenskapliga institutionen” ut mot den nuvarande: ”Institutionen för litteraturvetenskap och retorik”.

Under sin långa och mångsidiga historia har institutionen utbildat inte bara ett stort antal litteraturforskare utan även personer som senare blivit kända utanför den akademiska världen. Till dem hör författare såsom August Strindberg, Karin Boye, Sven Delblanc, Håkan Nesser och Kerstin Ekman men även politiker och mediepersonligheter såsom Dag Hammarskjöld, Elaine Eksvärd, Tove Lifvendahl och Fredrik Lindström.