Demokratisk motståndskraft i informationskrigens tid
Demokratin kräver inte bara politiska rättigheter och institutioner som fria, allmänna och regelbundna val. Den kräver också ett offentligt samtal som ger medborgarna förutsättningar att bilda sig en egen uppfattning. Att bygga samhällelig motståndskraft mot desinformation är därför en angelägen uppgift för att värna demokratin. Detta projekt granskar existerande antaganden om demokratisk motståndskraft och utvecklar en ny förståelse av begreppet.
Grundinformation
- Period: 2024-01-01 – 2027-12-31
- Budget: 4 495 000 kr
- Finansiär: Formas
Beskrivning
Under senare år har vi sett flera exempel på organiserade försök att underminera det offentliga samtalet genom desinformation. Mot denna bakgrund har flera länder, däribland Sverige, lanserat kampanjer som syftar till att stärka befolkningens motståndskraft genom att öka kunskapen om faktagranskning och källkritik. Gemensamt för dessa insatser är att de bygger på antagandet att hotet består i att medborgarna vilseleds inför viktiga beslut. Syftet med detta projekt är att utveckla en ny tolkning som bygger på en förståelse av hotet som existentiellt snarare än epistemiskt. Enligt denna tolkning ligger faran inte främst i att medborgarna luras att tro på felaktiga påståenden, utan i att den göder en uppgivenhet inför uppgiften att bilda sig en egen uppfattning. Demokratisk motståndskraft bör därför förstås i termer av en förmåga att stå emot sådan resignation.
Projektet har tre delar. Den första delen kartlägger och granskar de föreställningar som underbygger rådande politiska insatser för att stärka medborgarnas motståndskraft. Den andra delen utvecklar en ny tolkning av hotet mot demokratisk opinionsbildning och innebörden i begreppet demokratisk motståndskraft. Den tredje delen drar ut implikationerna av det existentiella perspektivet och formulerar rekommendationer för ett stärkt psykologiskt försvar.