Vad ska vi äta? Mat som säkerhetspolitisk fråga i Sverige 1900-2025
.jpg)
Efter andra världskriget och under senare delen av 1900-talet byggde Sverige upp ett omfattande totalförsvar, vilket bland annat inkluderade beredskap för att trygga matförsörjningen i händelse av krig. Under 90-talet, i samband med kalla krigets slut och inträdet i EG(EU), när totalförsvaret och beredskapspolitiken reformerades, försvann dock frågan om livsmedelsförsörjning i stort från den säkerhetspolitiska agendan i svensk politik. Den övergripande frågan för detta projekt är hur det går till när frågan om matförsörjning inkluderas i eller försvinner ifrån den försvars- och säkerhetspolitiska agendan.
Grundinformation
- Period: 2024-01-01 – 2027-12-31
- Budget: 5 914 000 kr
- Finansiär: Vetenskapsrådet
Beskrivning
Den här frågan är viktig eftersom en rad kriser under senare tid, såsom pandemin och Rysslands invasion av Ukraina, bidragit till att frågan om hur Sveriges livsmedelsförsörjning ska tryggas återigen väckts. Dessutom är dessa frågor otroligt angelägna ur ett globalt perspektiv, då klimatförändringarna både ändrar förutsättningarna för matproduktion runt om i världen och ökar risken för konflikter om befintliga resurser. Då är det viktigt att vi som forskare försöker förstå varför och på vilket sätt frågor om mat blir kopplade till säkerhetspolitiken. I slutändan handlar det om vilket ansvar staten tar och anser sig ha när det gäller dess medborgares förmåga att äta sig mätta även i tider av kris och krig, men också om hur olika värden – så som hållbarhet, säkerhet och internationell konkurrenskraft – kommer att förknippas med vår matförsörjning, säger projektledare Johanna Pettersson Fürst.
Genom att studera hur frågan diskuterats över tid och av olika politiska aktörer, undersöks de processer genom vilka frågan om mat inkluderas eller exkluderas från den säkerhetspolitiska agendan. Projektet genomför en omfattande historiskt jämförande studie av hur, när och av vem frågan om livsmedelssäkerhet har säkerhetiserats (det vill säga kommit att förstås och hanteras som en säkerhetsfråga) respektive avsäkerhetiserats (det vill säga försvunnit från den säkerhetspolitiska agendan) i svensk politik mellan 1900-2025. Med hjälp av nya metoder för att analysera stora textmaterial studerar vi hur frågan om livsmedelssäkerhet behandlats i riksdagen. Projektet analyserar också i två perioder mer ingående: en period av runt tiden för kalla krigets slut och Sveriges inträde i EG/EU, då frågan försvann från den säkerhetspolitiska agendan, samt en nuvarande period då livsmedelsförsörjningen återigen kommit att behandlas som ett säkerhetsproblem i svensk politik. Inte minst bidrar projektet till studiet av hur en politisk fråga – här livsmedelsförsörjning – försvinner från den säkerhetspolitiska agendan, vilket till stor del försummats av tidigare forskning som främst fokuserar på processen där något uppstår som ett säkerhetsproblem.